2009-04-27

Jag hatar Öis, men...

Ja, jag tillhör kategorin öishatare. Det är jag, Bob S och ätten Hysén som lägger energi på detta. Att folk som var med 85 som blåvit, tycker annorlunda har jag ingen förståelse för, på samma sätt som jag inte förstår folk som var med 86 men ändå håller på Barca i la Liga. Jag hatar Öis. Deras skenhelighet, politiska retorik, deras sätt att poppa upp när det för tillfället går bra samt givetvis för att dom "äger" GP sedan generationer tillbaka. Jag hatar verkligen Öis. Det betyder dock inte att jag hatar alla öisare, även om jag rent generellt ser det som en dålig karaktärsegenskap när det kommer till att välja sina vänner. Jag var en av de tiotusentals blåvita som applåderade Allbäcks sorti från derbyt senast (det hände trots att ingen skrev om det).

Det är inte ofta jag blir rörd till tårar av idrott. Mikael Ljungberg gjorde det tre gånger. När han vann semifinalen, när han vann OS-finalen samt när han beslutade sig för att stämpla ur för gott. Jag tyckte om och respekterade Mikael så mycket att det verkligen retade mig att han faktiskt var öisare. Att jag på något sätt intalade mig om att han inte var öisare egentligen, utan bara framhävde sin öisighet i ren klobblojalitet, men visste instinktivt att det var skitsnack. Ljungberg älskade sitt Öis.

Björn Afzelius.... Få om någon har någonsin beskrivit kärleken till ett lag lika bra som Afzelius gjorde i sin hyllningstext för deras 100-årsjubileum. Han beskrev hur han höll på öis för att dom spelade rolig fotboll. Och till skillnad från alla andra öisare, menade han det. Ja han hade kunnat säga det (kanske inte kring 1985), till mig rakt i ansiktet, utan att få ett verbalt yxhugg i ansiktet. Han beskrev att han höll på Öis för att dom spelade en rolig fotboll, men det blev Öis av slumpen, att det lika gärna kunde blivit Blåvitt. För det finns inget creddigt sätt att börja hålla på ett lag.

Björn Afzelius var stockholmare djurgårdare (först), skåning, smålänning, öisare, överklass, vänsterintellektuell och tammefan allt jag brukar håna och förringa. Men framför allt var han humanist och idealist. Världen, Sverige, Göteborg och jag personligen saknar dig Björn.

I tider då vanligt hederligt civilkurage kan förvandlas till huliganism på löpsedlar, saknar vi folk som verkligen, verkligen står upp, tar ett steg framåt och säger NEJ. Så även om jag hatar Öis, kan jag inte till 100% njuta av all deras olycka då jag vet att Ljungberg och Afzelius deppar över det samma. Men för vad det är värt, är denna texten till er.

2009-04-21

Underlag som underlag

Som vanligt i början av den Allsvenska säsongen så bjuder Allsvenskans planer på underlag av skiftande kvalitet. Spelare och krönikörer tävlar om att klaga på kvaliteten och att tala om hur svårt det är att spela kvalitetsfotboll på uselt underlag. Särskilt en tyckare i TV sågade Grimstas sandtag som en skam för Allsvenskan och hade full förståelse för att det inte gick att prestera så bra fotboll på det underlaget. Jag håller med om att det är svårt att spela fotboll på det underlaget, men det är ju samma förutsättningar för båda lagen på planen.

Samme krönikör tyckte däremot att de alpina åkarna var gnällspikar och prinsessor på ärten som klagade på underlaget i Alpina VM vilket mestadels bestod av blåis blandat med lössnö, ett mardrömsunderlag för de allra flesta. Den som någon gång i hög fart kastat sig ut för en brant pist med alpina skidor vet att underlaget har en mycket stor påverkan på kvaliteten på din åkning. Dessutom ökar skadefrekvensen märkbart när underlaget i backarna är kass, mer än det ökar för fotbollsspelare på dåligt underlag (om vi nu inte räknar ”tredje gradens brännskador för fan” på konstgräs).

Sand eller blåis/lössnö, dvs uselt underlag för båda yrkesgrupperna idrottsmän, varför är det synd om det ena gänget idrottare, men inte det andra?

2009-04-16

Lagkaptenens betydelse

Något som diskuteras alltmer med allvar i rösten av supporters och tyckare är valet av lagkapten i olika lag. Jag förstår inte riktigt allvaret i det.

I USA och framförallt i NHL har lagkaptenen en mycket stor roll. Han förväntas alltid tala med media, ställa upp på diverse jippon och vara frontfiguren för klubben/laget. Även i England har lagkaptenen en ganska stor roll. USA och England är två länder där hierarkin är väldigt viktig. Man skall ha en stark ledare och frontfigur som väntas leda flocken. Ett bekvämt sätt att frita andra från en del av ansvaret.

I Sverige fungerar det inte på samma sätt. Media kan/får prata med de flesta spelare och ledare, ledarstilarna är mindre formella och mindre hierarkiska. I Sverige är vi bättre på delegering och att få och ta ansvar längre ned i hierarkierna. Historiskt sett har ofta lagkaptenen röstats fram inom gruppen i sann svensk konsensus-anda. Jag kan dessutom inte säga att jag märkt någon skillnad på prestationerna på planen vem som är lagkapten i Blåvitt (eller landslaget).

Så det där med betydelsen av vem som är lagkapten är liten i Sverige. Att bli lagkapten är en hedersbetygelse för den som blir det, men påverkar endast marginellt något av skeendena på planen eller utanför i Sverige

2009-04-13

En bild säger mer än....


Önskar bara jag kunde komma på vilka vi möter i nästa omgång.

2009-04-06

Sportchefstabellen

Så är den här igen. Sportchefstabellen, eller PPM-ligan (Poäng Per Miljon), en liten fingervisning över hur sportcheferna skötte sitt jobb 2007. Den indikerar hur mycket pengar varje klubb lagt ned per tagen poäng. Ingen sanning men ändå lite stoff för eftertanke. FÅP står för förra årets placering.

Klubb……Poäng….Kostnad…PPM…..FÅP
1.Kalmar…...48….……38,5…..1,25…..2
2.Gefle……...34……….28,3…..1,20…..1
3.TFF…….....23……….23,4…..0,98…..SE
4.GAIS……...29……….37,6…..0,77…..3
5.ÖSK……....25……….35,6…..0,70…..SE
6.HBK……....36……….52,1…..0,69…..7
7.BP………....23……….35,0.….0,66…..SE
8.DIF………..46……...73,2.…..0,63…..14
9.Blåvitt…….49………91,9.…..0,53…..9
10.Elfsborg..40…......98,6…...0,41…..10
11.Bajen…….36……….88,4.….0,41…..4
12.MFF……..34……….92,1…..0,37…..11
13.AIK……...38……....111,8….0,34…..5
14.HIF………35……...109,3….0,32…..8

Djurgården skulle hamnat längre ned i tabellen om kostnader i moderbolaget räknats med (vilket de gjorde 2007), men de siffrorna hittade jag inte och jag är generös. KFF ståtar i topp med Gefle på andraplats. Kalmar är nästan ständigt i topp i denna tabell så de har verkligen förmåga att krama ut poäng ur sina spenderade pengar.

Siffrorna är hämtade ur SvFFs publikation ”Analys av Allsvenskans ekonomi 2007”. Värt att notera är att medellönen för en allsvensk fotbollsspelare var 62.000 kr/månad under 2007.

2009-04-03

Min blåvita elva - Anfallare

Stefan Pettersson

Vad har Andreas Andersson och Dennis Bergkamp gemensamt? Jo, båda blev skyttekungar med Steff vid sin sida.

Kung ”Steff” var så fantastiskt bra. Han såg lite långsam ut i sina rörelser men han visste alltid vad han skulle göra med bollen. Antalet felpassningar och tappade bollar var försvinnande få (Barcelona – 94 var en). Steff gjorde mål, skapade lägen åt sina medspelare, drog på sig bevakning, spelade fram, var duktig på att nicka och var en stensäker straffskytt.

I Ajax blev han omåttligt populär och har framröstats som startman i århundradets elva i Ajax. Jag minns hur Eurosports entusiastiska kommentatorer på Eurogoals ständigt ylade om ”The fantastic Swedish internationalist” när de pratade om Steff. Han var ofta i centrum när veckans målkavalkad från Europa spelades upp runt 89-90.

Som en del andra blåvita spelare blev han misshandlad i landslaget och spelade ibland på yttermittfältet och andra konstiga platser. Annars hade han nog blivit ännu större i den svenska fotbollshistorien. Å andra sidan är jag av åsikten att många blåvita landslagsmän är av ondo för Blåvitt och att Steff var kung i Göteborg räcker för mig. Steff var självklar i min blåvita elva.

2009-04-02

Enkel bojkott att genomföra

Mycket snack om bojkotten nu överallt förutom en flintad hockeybloggare på GT som verkar vara livrädd för att ta ställning. Vi på Grogg har ännu inte samlats kring runda bordet och avlämnat våra röster om för eller emot. För egen del är frågan ett ickeproblem. Jag har fan inte råd.

Eller det är inte riktigt sant. Jag tjänar omkring 15 000 innan skatt, varav mer än hälften går åt till räkningar och autogiron. Mat, ev. medicin, kläder, busskort och så har vi då nöjen... Att säga att jag inte har råd, vore att ljuga, men 400 spänn för en derbyplåt kräver en medveten omprioritering. Att försaka något annat, tex en bortaresa, konsert eller dom där svincoola solbrillorna. Går pengarna till Gais, har jag inte motivationen att göra detta. Inte minst sedan prispolitikens syfte att skinna mig och mina likar på så mycket det tammefan bara går. Så med eller utan en officiell bojkott, hade jag lik förbannat inte gått på matchen. Av ovan nämnda anledningar är jag således för bojkotten.

Efter årskorten återstår det c:a 16000 biljetter kvar att sälja. Av erfarenhet vet gais att två tredjedelar av de återstånde biljetterna kommer köpas av blåvita. Då har man valt att vilja mjölka ut maximalt av varje blåvit det bara går. Inget fel i det. Det är deras fulla rätt. Men det är också vår fulla rätt att ge fan i att gå matchen. Antingen för att det är för dyrt, eller i solidaritet för de som verkligen inte har råd. Sista ordet är nog inte sagt i den här soppan. Å ena sidan har Gais uppträtt drygt i offentligheten där man ljugit, blandat ihop korten och gjort rena logiska kullerbyttor (att familjeårskorten på gaismatcherna är billiga är ju verkligen en stor tröst för oss blåvita som vill se matchen..) när de försvarat sina priser, sedan har man gjort den ena eftergiften efter den andra och fler lär väl komma till gaisfansens stora förtret. Gaisfansen är sura nu, då hela processen synliggjort exakt hur beroende dom är av änglaskarans inträdespengar. Deras bluff är synad och min gissning är att hela soppan kommer sluta med biljetterna kommer kosta c:a 10 kronor mer än våra. 10 kronor för mycket!