2010-04-27

Jo jag vet

Guldet är helt och hållet kört. Det är stor synd och skandal att den här truppen utan rimliga bortförklaringar har lyckats sumpa guldet redan efter 8 omgångar. Vi är sämst i stan och med tanke på Gais kvalitet i år, är det en smärre bedrift att lyckas överträffa dom i uselhet. Men på något sätt har vi lyckats. Våren har känts som att se slomoporr på sitt ex med hennes nya. På repeat. Som extrainsatt programtid i stället för Masterchef på åttan. Och det går varken att byta kanal eller ens stänga av TV´n. Det liksom fyller hela rummet, hela din verklighet och föreställningsvärld för att göra dig illa personligen. Ja åt det hållet tänker och känner jag, när jag tänker på dagens trupp och stab.

Men det som är bäst för Blåvitt är det som är bäst för Blåvitt. Och jag börjar vackla i min övertygelse om att det bästa för Blåvitt är att Olsson-Rehn får sparken. Antalet tillfällen en klubb når en positiv effekt över längre tid av att byta tränare är inte direkt översvallande. Snarare tvärtom. Därför vacklar jag. Men förändringar måste ske om än inte personella.

4-4-2, hög press och svinhårt jobb av 10 psykopater och en magiker. Det är vad jag kräver. Det och att MFF inte vinner SM-guld. Det senaste kan vi börja jobba på redan på torsdag. Jag skall dit i hopp om skadeglädje. Häng på! Vi hade ju liknande förutsättningar och förhoppningar till förra hemmamatchen.

Kram på er.

2010-04-16

Tom blick överallt

Vad är det som händer egentligen? Halvtimmen efter slutsignalen i torsdags hade ilskan nästan runnit av mig. Jag hade sett Robin Söder spela fotboll igen. Det säger en del om hur mycket jag saknat pojken, men framför allt säger det något om vilka förväntningar jag har på Blåvitt för tillfället. Vi är så dåliga att vi inte ens är Gefle. Jag ser inga tendenser till uppryckning, vi har inga varken bra eller dåliga ursäkter och det härskar en unken doft av könlöshet från spelare och ledare som ger mig vibbar från 1998. Ni vet det året vi storsatsat för att ta titeln tillbaka genom kaxiga mediautspel. Just nu undrar jag vad som är mest jinxat, det årets efterlyst-annons, årets "Nästa Mästarna" eller för all del "Kom och ta oss".

Det brukar hävdas att "det är lätt att alltid skylla på tränarna". För tillfället är det extra lätt. Jag tycker dom sätter startelvor, gör byten och tränar detaljer som näst intill går emot bättre vetande. Och förändringar under match verkar vi vara fullständigt okapabla till att göra upp till den nivå att det är tveksamt om det spelar någon roll om tränarna alls ser matchen live. Kommer tex ihåg försöket med Hysén på vänsterbacken borta mot Örebro 2008. Han fick förnyat förtroende där efter paus den gången. Jag är själv ingen tränare, men har hört tillräckligt många tränare genom åren förklara att man helst inte skall göra för stora förändringar mellan matcherna för att få trygghet och kontuinitet. Efter HIF har vi ändrat i backlinjen på mellan hälften och tre fjärdelar av positionerna. Jag fattade inte varför man petade Kalle, förstod aldrig Lund som vänsterback eller varför man fortfarande inte löst rollfördelningen mellan stötande och djup i mittförsvaret.

Vad mittfältet beträffar har vi även här kastat om extremt mycket. Elmar har tillåtits underprestera på sin förmodligen sämsta mittfältsposition tills det blev bänken. Olsson har hittills bara spelat fotboll när han varit inhoppare, men kommer väl med största säkerhet belönas för sitt fina inhopp med startplats på söndag. Men framför allt frågar jag mig hur det kan komma sig att seriens bästa defensiva innermittfält med Gustav, Seb, Tomas, Elmar mfl som alternativ, kan släppa så absurt mycket ytor för rättvända spelare mellan backlinje och försvar. Och ännu mer ställer jag mig frågande till varför det inte lösts.

Vad anfallet beträffar undrar jag var djupledsspelet tog vägen. Jag minns Dif hemma i fjol. 2-0 målet där Hysén får en djupledsboll ut på ytan på högerkanten, som vänder upp upp och slår inlägg mot Söder, Wernbloom och Sella som kommer med fart in i straffområdet. I år är samma djupledsboll ett desperat försök till frispelning mot Hysén om Hysén spelar. Gör han det inte, är det en boll mot tomma intet. Sedan Blåvitt gick över till att spela med en ensam forward, har vi konstant haft svårt att hitta rätt roller till yttrarna som hamnar för lågt i banan och således inte hinner upp i position till farliga löpningar utan boll. Det har varken blivit löst och fan vet om det ens har analyserats. Den delen av Blåvitts 4-5-1 har aldrig fungerat och när nu dom andra delarna av samma system har fallerat är det helt enkelt dags att byta. Om det sedan är 4-4-2 eller ett riktigt 4-3-3 vi byter till är egentligen skitsamma. Vi måste ha mer än en spelare som klarar av och har viljan att löpa snabbt utan boll. Det skall fan märkas att 3 av allsvenskans 5 snabbaste spelare är blåvita och nuvarande sätta-på-spel-idé ger jag inte mycket för. Ingenting faktiskt. Det kan låta ironiskt att dels kritisera för för många omskiftningar i laget samtidigt som man kräver stora förändringar. Men mina förändringar är taktiska inte personella. Alldeles oavsett startelvor vill jag se något form av kvitto på att man åtminstone försöker tänka fotboll.

I övrigt är det änna dags att fråga sig hur det kan komma sig att den spelare som ser piggast ut i Blåvitt är den spelare som inte spelat på 10 månader, dvs Adam. Detta medan alla som tragglat sig igenom vinterträningen ser ut som om dom äter, dricker och skiter bly. Reaktionstiden på små ytor på mitten och i straffområdena är pinsamt hög. Det kan vara OK i premiärmatchen, men inte fortfarande efter en månad. Är längre inte bara skadefrekvensen som gör att jag börjar ifrågasätta hur vi tränar.

Lite vårbetyg:

Tränarstab:-----------Typ 7
Målvakt:--------------Typ 2
Mittbackar:-----------Typ 5
Ytterbackar:----------Typ 5
Centralt mittfält:------Typ 6
Yttermittfält----------Typ 1
Forward(Hysén)------Typ 3
Övriga forwards:------Typ 1

Betygsskalan är givetvis inspirerad av den från Bristol

Det är dags för Mild att på allvar sondera marknaden efter nya tränare. Och hittar man ett bra alternativ är det helt enkelt dags att säga tack så mycket och lycka till, till de blåvita hjältar som är A-tränare nu. För jag har helt tappat tron på att det vänder under nuvarande styre tyvärr.

Kram på er.

2010-04-15

Sluta gnäll, anpassa och vinn!

Jag har skrivit det tidigare men det tål att upprepas. Sluta gnäll på yttre omständigheter och skärp er!

För bara några år sedan var det en högljudd klagosång på plastgräsplanerna. Tyvärr var många av Blåvitts mannar med Bosse J och Alex i spetsen överst på barrikaderna och klagade på plastgräset (och inte fan vann vi någonting på plast när det klagades). Det var pinsamt då och det är lika pinsamt nu när blåvita företrädare gnäller på de dåliga planerna och indirekt anger det som orsak till den dåliga inledningen. Genom att skylla på ”yttre omständigheter” ger man spelarna en i gruppen accepterad ursäkt för att förlora. En förlust kan alltid borstas av genom att säga att ”på de usla planerna går det inte att spela boll”. Blåvitts företrädare är inte ensamma utan samtliga lag som gått dåligt skyller detta på de dåliga planerna (och en och annan domare).

Plastgräsets stereotypa egenskaper bespottades alldeles nyss. Nu är det plastgräsets stereotypt plana ytor som är norm och ideal. Hur blev det så?

Kan man inte anpassa spel och taktik efter ett uselt underlag så är det kompetensen som brister. Om nu planerna är så usla, varför inte träna på usla planer innan seriestart? En jag känner hävdar att när man gick från grus till usla gräsplaner kunde man prestera bättre fotboll på de usla planerna än om man går från det plana plastgräset till usla gräsplaner.

Så, anpassa spel och taktik efter skitplanerna, träna på skitplaner, sluta gnäll och se till att vinna. Häcken klarar det, HIF klarar det m fl. Det är inte planernas fel, det är oförmågan till anpassning som är felet.

Men idag skall vi till palmernas Trelleborg, där är planen fin så då kan det enda spel vi har kompetens till fira triumfer.

2010-04-13

Ligganalys

Efter min ursprungliga kontaktannons, dvs den om en kåt persiska som håller på Blåvitt, har liknande populärkulturell smak som mig samt är mellan 22-25 år alt. 30-35, så fick jag flest frågor kring åldersgränserna. Jag ratar helt enkelt schablonmässigt 25-30-åringar för att det är då dom vill skaffa barn, fokusera på karriär, flytta ihop och dylik skit. Jag tror vi män har ett liknande åldersspann, men jag är osäker på vilket det är. Hur som haver, inget för mig. Varför just 22?

Jo det är den gyllene regeln, som vunnit stort erkännande bland annat på min kvinnodominerande arbetsplats där man sitter med miniräknare och räknar på om dom kan pimpa ut sina döttrar till mig eller inte. Halva din ålder, plus fem. Där har vi det. Mäns skamgräns för en partner oavsett läggning. För mig blir det således (34/2)+5= 22. Att gå under den gyllene regeln, skapar problem, oro och stigmatisering enligt könsmaktsordning. Kort sagt, det blir svårt för dina vänner att förhålla sig till och acceptera ditt ligg.

Det stora problemet kring denna normativa ligganalys har hittills varit att komma på en liknande för tjejer. På ett extrainsatt personalmöte har vi således stött och blött frågan och vänt på alla tänkbara stenar med hänsyn till könsmaktsordning, kvinnligt omklädningsskryt i förhållande till bejakande den egna sexualiteten samt vurmandet för "äldre män". Vi kom fram till att det inte finns någon undre åldersgräns egentligen mer än myndig ålder vilket ju innebär minst 18. Kvinnors gyllene regel och skamgräns för liggbar ålder går uppåt. Dubbla din ålder, minus fem. Syster Bex som tillhör min årskull skulle således komma undan med (34X2)-5= 63. Detta innebär en potentiell parmiddag i spannet 22-63 år gammal. Skulle jag och Bex diskutera "framtid", vet jag två som skulle himla med ögonen.

Orättvist säger ni. Bex får ligga mellan 18-63, medan jag har 22 till evigheten. Visst, det kan tolkas som ett sätt för det patriarkala samhällets förtryck och kontrollerande av kvinnans sexualitet. Men ponera samtidigt hur en manlig svensk kulturpersonlighet skryter offentligt om hur han går till prostituerade och får rejält med ryggdunk av sina manliga kollegor för att han bejakar sin inre sensualism. Skulle det hända? Nej, men har hänt med en kvinnlig dito, vad det nu var hon hette. "En torsk, är en torsk", gäller bara om du har task.

Till sist.
Måste delge offentligheten om en väldigt finstämd scen efter senaste kränkningen på Gamla Ullevi. Det började med att någon ville dra igång en mobbingkampanj om mina inte direkt imponerande sentida sexuella meriter. Det slutade dock i att ett antal farbröder på 30+ , stod i ring och bekände hur sällan dom får komma till, till övrigas fnitter. Omvänt högstadieskryt inför en odelat skadeglad publik. Vackert och finstämt och får mig att dra ett favoritcitat till minnes.

The only true currency in this bankrupt world, is what you share with someone else when you're uncool.
(ur filmen Almost Famous.)

2010-04-08

Jag har kysst min andra tjej på 13 år.

För det första har jag bestämt för mig att jag lade ut en väldigt finstämd kontaktannons här inne härom veckan. Helt utan resultat. Skärp er!

Var på dejt igår. Och jag lovade min personliga go-to-girl som vill vara anonym, men vi kan kalla henne Norm, att jag skulle skriva en krönika med just den här rubriken. Det slog mig inte då att den kunde tolkas tämligen pedofiliskt. Men rubriken är samtidigt en så utmärkt symbol för mina taffliga närmanden mot det otäcka könet, att det bara måste stå kvar.

Hur mäter man erfarenhet? Jag fyller 34 i år, har begravt vänner och släktingar, friat och fått ja, jobbat inom såväl industrin som vården och byrokratin samt fött upp en valpkull och tidigt sett att den där Marcus Berg kommer bli "hur bra som helst". Som vuxen och singel är jag dock en fullständig novis. Bob Hansson skrev Kärlek-Hur fan gör man? Jag har för mig att det var ur perspektivet att han aldrig haft några längre relationer och intervjuade folk som visste. Jag vill läsa en Singel- Hur fan gör man? Jag är hopplöst ogenerad i sällskap med kvinnor, jag jobbar med nästan enbart kvinnor, har varit sambo med 1-2 kvinnor under hela mitt vuxna liv och så vidare. Jag pratar med dem som med vilken annan dude som helst, samtidigt som jag alltid väljer angeredsbrons utsikt från halva vägen ner, framför att gå fram till någon jag aldrig sett och bara börja prata.

Att bara gå fram och prata, slapp jag dock igår då jag stod offer för en sällsynt indiskret ihopfixning. Syster Bex hade gett mig stränga förhållningsorder om att inte köpa blommor (hur fan ska man kunna veta att det är off limit?) och verkade uppenbart nervös över att jag skulle göra det ändå. Men jag var on my best behaviour inledningsvis och skötte den biten till punkt och pricka. Sedan kommer vi till min spetskompetens. Singel-Hur man fan inte gör.

- Diskutera inte med någons urrigning, hur vackert den än blänker i månljuset.
- Undvik helst diskussioner kring det faktum att du är nyseparerad från ett halvt liv som samboförlovad. Extra plus i kanten om du klarar av att skippa detaljer kring när, var och hur det tog slut med exet.
- Bli på sin höjd salongsberusad
- När motparten berättar negativa saker om sig själv, ge inte feedback som "skitsnack", "bullshit", "det dummaste jag hört" samt "äh! fuck off".
- Ärlighet varar inte alltid längst. Det är bättre att ursäkta sitt rökande med en vit lögn om att du försökt sluta flera gånger, än att försvara det som en del i din bantningsplan under våren varför du nyss börjat.

Nåväl, jag fick i alla fall en barmhärtighetskyss, god bless her.

När jag tänker efter undrar jag om jag kommer läsa den där singelboken ändå. Jag tror inte jag vill lära mig. Jag är nog för djävla gammal för att lyda under några dejtingregler. Jag orkar inte bry mig om osynliga bullshitnormer om vem, vad och hur du skall vara. Det är tillräckligt jobbigt att vara sig själv för att låtsas vara någon annan.

Jag är den fantastiske Bruce Banner - världens sämste krograggare. En snäll, latent-briljant själv och samtidsföraktare som gillar fis och finkultur, men ändå kan utveckla starka aversioner mot dom som håller med. Jag söker en emotionellt hel eller halvstörd ickerobot som uppskattar ärlighet. Stämmer det in, kom fram vettja. Jag är snubben i baren som står och blänger på någon av servitriserna. Jag vill inte ha barn, aldrig flytta ihop och när Blåvitt har hemmamatch kommer du under de 90 minutrarna bara existera i min värld om du just då står bredvid mig. Ska vi knulla?

Äntligen lite liv Champions League

Jag som klagat så mycket på att Champions League har blivit så förutsägbart och tråkigt fick en trevlig käftsmäll igår när semifinallagen blev klara. Inte ett enda engelskt lag och lag från fyra olika nationer i semifinal. Det är nästan som på den tiden när Champions League verkligen var en turnering för mästare.

På sikt tror jag att denna fördelning var det bästa som kunde hända för intresset för Champions League. I alla fall är det så för mitt intresse.

Lustigt också att när så många snackar om Premier Leagues överlägsenhet och hur akterseglade franska och italienska ligorna är ekonomiskt så är det ändå lag från de ligorna som tar sig till semi. Pengar är inte alltid allt (men väldigt mycket).