Zlatanmania

I över en månads tid har det inte gått att läsa en sportbilaga/sportsidor/fotbollswebsida utan att det står en massa underdåniga skriverier om Zlatan. Det är Zlatan högt och lågt, till och med i min morgontidning, DN, som brukar vara hyfsat neutral för att inte säga lite färglös (vilket jag gillar) var Zlatan på förstasidan i två veckors tid.

Jag är skittrött på de otaliga skriverierna om Zlatan. Idag är det exempelvis fem artiklar i en rosa tidning, lika många artiklar i en mer Bonnier-anknuten och då är det efter en match mot ett av den spanska ligans otaliga bonkegäng. Zlatan må vara en av världens bästa spelare, men han spelar just nu i en av fotbollsvärldens ojämnaste ligor där ett poängtapp för Barcelona mot något annat lag än Real Madrid är lika ovanligt som en exklusiv Zlatan-intervju i Aftonbladet.

Svenska sportjournalistkåren har drabbats av en massiv masspsykos kring Zlatan. Alla faller in i kören och tävlar om vem som kan göra flest Zlatan-reportage. Här ser vi nog vådan av att sportjournalistkollektivet verkar vara en sammansvetsad grupp som reser runt i flock, tycker i stort sett samma sak och det de verkar vara mest oense om är hur man skall klä sig. Då blir det lätt att man går igång på samma saker och ingen har en avvikande inställning.

Samtliga fotbollsintresserade jag pratar med är grundligt trötta på alla överdrivna skriverier om Zlatan och hade hellre sett att sidorna fylls med annat innehåll. Det är helt enkelt för mycket Zlatan och för mycket av något blir ointressant i längden.

Zlatan är bäst, men jag är urless på Zlatanhysterin. Är det bara jag och mina vänner som är det?