Midvintervårens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma.
Revanchens klocka nu slå, ety drömmar kan aldrig försvinna.
Det är inte sällan jag kommer att tänka på Rydbergs dikt. Inte för att jag gillar den, utan för att det är den enda dikt av Rydberg jag känner till samt för att jag sitter här och blickar ut över platsen där han skrev den. Den känns även aktuell för att läget är så jävla vinter. 7000 tappra själar tog plats igår på den träningsmatch som kallades premiär. Förbannade över spelet, förbannade på underlaget, vädret samt på de 7000 andra själarna som valt att stanna hemma. Förbannade för att dom som stannat hemma gjort en klokare bedömning av läget. 0-0 och sketmatch, var min förväntning. Det inte ofta jag blir så besviken av att mina förväntningar slår in.
Jag väljer dock att fortsätta tro på guld, likt den kristne tror på gud. Om en vecka är det match igen. Garanterat på ett underlag som det går att rulla boll på. Igår var en parodi, men missgynnade inte oss, då även kontringsspel är svårt att genomföra när det inte går att springa med bollen i fart. Arne tror också på guld. Annars skulle han inte vara lika förbannad som han verkar vara nu. Stackars Elfsborg som tvingas sota för detta nu.
Passa Andrés.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Om du är den jag en gång köpte en Blåvitt halsduk av i Sthlm av och drack whisky med när jag vi var typ 12 år så maila mig på:
marcus_s03@film.gu.se
Haha fan det har jag glömt!
Men jag tror det var akvavit och inte whisky.
min morfar hade en stövare som hette grogg. han brukade ropa på groggen när de jagade.
löve.
Nu får ni ta och uppdatera!
RG:
Har haft stygga dataproblem. Nu har jag dessutom prestationsångest för att jag inte bloggat på så länge.
Skicka en kommentar