Jag är trött på vinnarskallar

I vår moderna kultur upphöjs "vinnarskallarna" till något eftersträvansvärt. Men ärligt talat, hur bra blir ett samhälle befolkat av vinnarskallar? De personer jag känner som kallas vinnarskallar är undantagslöst egoistiska idioter. Personer som tar sig fram på andras bekostnad och tjurar och gormar om något går dem emot. Håller de på med idrott så är det de som gnäller mest på domarna, gnäller på medspelare och de som allt oftast hamnar i handgemäng med motståndarlagets diton. Olof Mellberg sägs ha vinnarskalle och han stämmer in på de flesta osympatiska dragen som utmärker en vinnarskalle. Vinner då ett samhälle på att ha egoistiska idioter som högsta ideal? Det tror inte jag, det kommer att gå åt helvete.

Torbjörn Nilsson saknade vinnarskalle säger folk som vill misskreditera vår störste genom tiderna. Jag tycker Torbjörn skall ta det som en komplimang. Han lyckades bli bra trots idag bespottade egenskaper som ödmjukhet och en god portion vanlig trevlighet.