2006-06-29

Svennis

Det verkar som om Svennis är Englands mest hatade man. Det är enkelt att förstå varför.

Han är rik som ett troll, gängar kända blondiner och kommer undan med det, har alltid snygga kläder samt basar för engelska landslaget. Vilken brittisk lad skulle inte vilja vara Sven? Självklart hatar dom honom. Och självklart vill engelska tabloider tjäna pengar på denna opinionen.

Vad som inte är lika självklart är varför det börjar bli lika dant i Sverige. Sven-Göran Erikssons namn möts inte med lika stor respekt hemma i svedala längre som det gjorde för ett par år sedan. Står inte vi här hemma över sånt där som smutskastning genom personliga påhopp och angrepp mot privatliv. Brukar inte vi slå oss för bröstet och hävda att resultat och sakfrågor är det enda som räknas snarare än vem man knullar.

För inte kan det väl vara så att vi somnade i ett ideal och börjar vakna upp så smått i USA? Vem man knullar börjar få allt mer betydelse och om ni inte tror mig, fråga Systemets VD, den positionen har aldrig varit så uppmärksammad och omdebatterad som nu.

Som tur är, glömmer folk att tycka illa om allt det där som man en gång i tiden tyckte det var viktigt att tycka illa om. Det fanns en tid då det var jävligt kräddigt att tycka illa om Maradona. En tid då han var en omoralisk diva som gjorde mål med handen (att rädda mål med handen har aldrig varit lika omoraliskt) och dessutom hade mage att anse sig vara bäst. Hans brister som privatperson inskränkte på något vis han storhet som fotbollsspelare för är man inte "snäll" så är man liksom inte riktigt lika bra. Och eftersom Maradona inte var så speciellt snäll och ödmjuk och dessutom kom från Argentina, den lite finare och mer korrekta världens Mordor, så var det länge så att Maradona faktiskt inte var så speciellt bra över huvud taget. Jag minns inte riktigt när det vände för Maradona men jag tror mig veta varför. Offside kom, sågs och segrade med sitt alternativa, argentinavänliga förhållningssätt. På fredag håller alla på Argentina mot Tyskland, annat var det 1990. Idag är det acceptabelt att gilla El Diego, till och med kräddigt. Det tog 20 år men till slut hände det och idag bryr man sig lika lite om vem Maradona knullar som man gör om Mozart och Picasso. Konstnären och konsten står i centrum i stället för om huruvida dom kom ihåg deras kusiners födelsedagar.

Så en vacker dag kommer det även vända han som Ekwall kallade för en kåt värmlänning, också. Frågan är när. Är det när The Sun i sin kampanj för att kicka nästa kapten, stolpar upp engelsk landslagsfotboll före och efter Svennis, när England ligger trea i sin EM-kvalgrupp? Eller blir det när Svennis vinner nästa ligatitel i Spanien/Italien? Det återstår att se.

Till sist 1. Vad Svennis och Maradona har gemensamt förutom ovan nämnda skäl? Förmågan att få engelsmän att se jävligt korkade ut.

Till sist 2. Jag saknar Offside. Det offside som i svårsmält pocketform utan bilder stod på fotbollsnörderiets barrikader. Dom är fortfarande bäst, men inte längre lika bra.

Till sist 3. Det där med att folk glömmer att tycka illa om det man en gång i tiden tyckte det var viktigt att tycka illa om. Det gäller inte skottar. För 1000 år sedan var det en klanledare som sålde ut sina rebellkollegor för pengar och gods till England. Än idag skall man som god skotte spotta när man uttalar namnet Campbell. Så långsura är man nog inte ens i Tottenham.

1 kommentar:

Studiomannen sa...

Men man ska uttala det CamBell och inte CamPell som Lindeborg säger...