Som så ofta när det snackas kontrakt så kan det ge upphov till överdrivet starka känslor. Nu är det Bjärsmyr som sitter i fläkten för hans ovilja att skriva på ett nytt kontrakt. Anledningarna till det kan man diskutera men han känner väl att han är klar med Blåvitt för den här gången och vill jobba utomlands några år. Att vistas utomlands några år är nyttigt för ens världsbild och det bör alla som får chansen göra. Blåvitt vill dock naturligtvis ha rejält betalt för U21-kaptenen och irritationen är stor över att Bjärsmyr nobbar nya kontraktsförslag. Bjärsmyr är den giriga skurken i det här fallet enligt samstämmiga röster.
Å andra sidan har vi Jonas Wallerstedt, Blåvitts bäste målskytt i Allsvenskan förra året. Han ingår inte i Blåvitts planer för nästa år (man satsar obegripligt nog istället på lill-Alex) och Blåvitt vill då så snabbt som möjligt bli av med kostnaden för Walle (förmodligen minst 70-80.000 kr/månad), men eftersom Walle har ett år kvar på kontraktet kräver man en ersättning av köpande klubb. Walle å sin sida vill naturligtvis inte förlora pengar på att byta klubb så han kräver säkert minst samma lön som han har i Blåvitt (vilket fick ÖIS att backa ur). I dagsläget finns ingen klubb som vill betala Blåvitt vad de vill ha (alternativt betala Walle den lön han kräver) och Blåvitt vill inte ha Walle kvar. För varje dag han finns kvar på lönelistan kostar han pengar, Walle får inte någon bra träning och marknadsvärdet sjunker. Vem är skurken i det här fallet?
Sundsvall sitter naturligtvis med trumf på hand och kan vänta ut Blåvitt och låta Blåvitt betala Walles lön under vintern. Eftersom jag är gammal upphandlare (och nu säljare) så tror jag att Dotson sitter ganska lugnt i båten och väntar på Milds nästa utspel (om nu inte Mild drar fram en ny köpare ur glassrocken).
Värsta ekonomiska utfall för Blåvitt slutar med att Bjärsmyr går som Bosman till hösten (och har kostat lön under tiden), Walle går för några hundratusen till sommaren och har kostat mer än en halv miljon i lönekostnader under tiden, samtidigt som de båda sitter i frysboxen och spelar TV-spel. Det blir en del pengar i sjön det.
Med tanke på Webster-dom och annat så tror jag att stora övergångssummor som inte är reglerade i spelarkontrakten (s.k klausuler) kommer att försvinna, eftersom de bygger på undantag i EU-lagstiftningen. Varför inte reglera övergångssummorna så att övergångssumman alltid är 4 ggr återstående kontraktstids lönekostnader? Ju högre lön man betalar en spelare, desto högre övergångssumma får man om han vill dra. Enkelt och transparent.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag förstår inte varför alla skriver att Ifk vill ha rejält betalt för Bjärsa. Finns det någon någon grund för det påståendet?
Anonym.
Nej, det har du rätt i, det är bara ett antagande från bl a min sida. Jag tror inte ens att Blåvitt har eller har haft något bud på Bjärsmyr. Men om de inte vill ha rejält betalt för Bjärsmyr är det väl bara att släppa iväg honom om han får något bud och varfär är då folk sura på Bjärsmyr?
Det har stått i en del tidningsannonser att det kom in minst ett bud på Bjärsa i somras som Mild tackade nej till. Detta skall vara en del av anledningen till att Bjärsa inte vill skriva på ett nytt kontrakt. Nu under vintern är det tveksamt om det har kommit något bud öht.
För övrigt så tror jag inte att vare sig Bjärsa eller Walle kommer att placeras i någon frysbox. Walles situation har naturligtvis förvärrats av att han inte följer med till Malaga, men det var väl hans eget val?
Att blåvitt kräver betalt av sina spelare och framför allt bra betalt för U-21 kaptenen Bjärsmyr som dessutom är i lagerbäcks tankar är em skyldighet emot klubben o dess fans och de samma borde även Bjärsmyr tycka. Varför ska han säljas för kaffepengar typ 5 miljoner när de borde vara minst 25 mijoner. Jag ser Bjärsmyr som en svikare när han gör som han gör. Jag har alltid gillat han, men som det är nu vill jag aldrig se han i Blåvitt igen.
Skicka en kommentar