Peter Larsson
Bra mittbackar i Blåvitt har det funnits gott om. Hysén var ett ganska självklart val så frågan var vem som skulle spela vid hans sida och det blev hans vapendragare från 80-talet i Blåvitt och till slut även landslaget. Peter Larsson-Glenn Hysén var ett av Europas allra bästa mittbackspar under några år, det var bara ”Laban” Arnesson som vägrade inse det och envisades med bl a ”Dala” Dahlkvist bredvid Hysén i landslaget. Faktum är att Peter enligt min åsikt hade minst lika stor del i Blåvitts starka försvar i mitten av 80-talet som en viss Hysén.
Som så många andra lyckade Blåvitt-värvningar så hämtades Larsson i Halmstad och blev snabbt en klippa i försvaret. Snabb, hård i kroppen, bra på huvudet och dessutom utrustad med ett stenhårt (eller möjligen blytungt, men knappast rappt) skott som han avlossade på sina ganska ofta förekommande offensiva utflykter. Turkarna i Fenerbahce flämtar nog fortfarande av rädsla efter hans fruktansvärda kanon på bortaplan -86. Peter Larsson liknade på många sätt en annan världsklassback på 80-talet, Ronald Koeman. Därför var det passande att Peter hamnade i Holland och Ajax efter sin blåvita sejour.
Min minnesbild av Larsson är en blond jätte på språng framåt för att avlossa kanonen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Min minnesbild av Peter är hans reklamkupp efter andra UEFA-segern, där han satte Pumadojorna på händerna och sprang runt och visade upp dem för allt och alla. Var det verkligen värt pengarna att se så löjlig ut efter sin största idrottsliga framgång nånsin..?
fish:
Han var en föregångare på området. Idag skulle en fotbollsspelare visa sin mor naken om sponsorerna bad honom....
Men visst fan såg det löjligt ut.
Jag har faktiskt för mig att det var så man firade cupsegrar förr. Ärovarm med skorna i händerna. Fler än Peter gjorde väl så? Hade i alla fall för mig att hela Blåvitt hade dojorna i nävarna när dom tog emot folkets hyllningar på Tannadice Parc.
Börjar för övrigt misstänka att det här laget, kommer vara snarlikt 86-årgången. Förurom Johnny då.
...Och Tetteh.
Överst på länken är en bild efter segern mot Dundee. Jag ser bara ett par skor i luften och jag kan bara gissa vem.
http://europaenjuego.wordpress.com/2009/01/18/historia-de-la-copa-de-la-uefa-xv-el-ifk-goteborg-se-suma-a-la-lista-de-bicampeones-mientras-el-bayer-leverkusen-retorna-el-trofeo-hasta-alemania/
Blåvitt- 86 kan vara det bästa klubblag Sverige någonsin fått fram (och kommer att få fram)....
Jag bockar av en efter en. Är inte helt överens om Thorstvedt, även om jag högaktar folk som kommer ihåg sådana spelare!
Stickan på vänsterbacken är stenklar. Finns ingen annan att välja på. Och nu mittbackarna.
För mig är Hysén-Larsson inte bara det bästa mittbacksparet i IFK genom tiderna. De är bäst i Sverige genom tiderna också. Jag var inte född 1958. Spelar ingen roll. Patrik Andersson? Nu börjar det bli farligt. Men det räcker inte. Hysén-Larsson är bäst.
Vad gäller högerbacken har jag min favorit. Och det är inte Rolle. Han spelade mest på mitten i Blåvitt de gånger han platsade...
Och får jag inte min favorit (take a wild guess!) kan jag slänga ut Kåmark på högerbacken. Han grejade det och Kåmark är en av mina största favoriter. Fråga hur kul Romario tyckte det var att möta Blåvitt när han spelade i PSV.
Det enda som talar emot Peter Larsson är den dialekt han odlade fram efterutlandsvistelser och sin märkliga tid i Mordor. Någon av kanalerna försökte använda honom som expertkommentator, det var fullkomligt omöjligt att höra vad mannen sa.
Gjorde inte Peter L två självmål när vi dängde till aik med 5-1 1993?
Jag har för mig det. En fantastisk insats, hur som helst...
Skicka en kommentar