Jag och Thomas Nordahl har något gemensamt, vi är fotbollsälskare och som sådan förväntas man göra hoppsasteg av glädje bara vid blotta tanken på ett fotbolls-EM i Sverige. Sedan såg jag prislappen: 3,6 miljarder kronor för att rusta upp arenor.
Jag vet att arrangörsstädernas alla Kalas-Leifar och Lagrells tomtar på SvFF-loftet anser att det är en högst rimlig summa med tanke på all goodwill och alla turistinkomster, men de kalkylerna är alltid svåra att tro på. Speciellt som dessa kalkyler alltid gjorts av sådana som har ett egenintresse av att framställa evenemangen positivt. Dessvärre görs ofta utvärderingarna efter evenemangen av samma människor.
För det första är det inte så att hotell och restauranger står tomma utan fotbolls-EM utan de är snarare mer välfyllda an annars pga ett EM och på plussidan i kalkylen kan man alltså bara räkna den ytterligare fyllnadsgraden på hotell, turistattraktioner och restauranger. I de kalkyler jag läst tar man exempelvis med samtliga hotellnätter på plussidan (dvs som om hotellen skulle varit tomma utan EM).
Sedan nämner man sällan de ökade underhållskostnader som större och fler arenor för med sig och som vi får dras med i kanske femtio år framöver.
På en presskonferens framförde SvFF följande bildspel. Hyfsat luftigt, men jag antar att bilderna ackompanjerades av en mer utförlig beskrivning av kalkylen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar