För ett tag sedan var jag ute med ett gäng ”kompisar från förr”. Vi började eftermiddagen med att spela spel och en kille blev (som vanligt) tvärilsk när han förlorade. Han har alltid varit en usel förlorare och att han är det fortfarande vid 40 års ålder och man spelar Monopol med gamla vänner är bara komiskt. Sedan gick vi på lokal och blev på gränsen till höggradigt berusade. Min dålige förlorare till vän blev (som alltid) inblandad i ett så-nära-man-kan-komma-slagsmål, för inte nog med att han är dålig förlorare (eller vinnarskalle kanske?), han har dåligt ölsinne också.
Efter att vi skickat hem honom i en taxi satt vi andra kvar och filosoferade över det där. När vi rannsakade vår vänkrets och de vi spelat fotboll/hockey/basket/handboll med under åren så såg vi ett mönster. De som var absolut surast och jobbigast efter en förlust var även de som lättast snedtände på fyllan. Kort sagt, enligt vår teori är dåliga förlorare även de med sämst ölsinne. Stämmer det med era erfarenheter?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Spelar sällan det som vissa vill kalla sällskapsspel p g a jag blir odräglig, vare sig jag vinner eller förlorar.
Är dock aldrig ens i närheten av att hamna i bråk när jag dricker.
Tänker på guldfirandet och en viss mittback.
När du säger det så. Stämmer in på ett par tre vänner, hände senast förra helgen så.
Intressant tanke. Men inte helt vattentät. Björn Borg grämer sig nog än idag över en och annan missad förstaserve på Flushing Medows, men jag har aldrig hört något om några snedfyllor från hans sida med slagsmål och dylikt.
Kan vara att det finns olika typer av dåligt förlorande och att dessa har olika kopplingar till snefyllor.
Mitt dåliga förlorandeskap grundas i tokiga förväntningar på mig själv kopplat till den Mildska attityden att avsky att se någon annan vinna.
Dåliga förlorare som inriktar sig på att det är andras fel att de förlorar kan nog vara mer benägna att hålla på och dumam sig när de är fulla.
Ja. Tyvärr.
Skicka en kommentar