12 eller 16 lag i Allsvenskan?

Knappt hann den blott andra säsongen med 16 lag i Allsvedenskan avslutas förrän flera röster höjs för att minska antalet lag i Allsvenskan. Några (med bl a Håkan Mild i spetsen) vill ha 12 lag och tre matcher mellan lagen (dvs 33 omgångar), andra säger bara att de vill ha färre än 16 lag. Som vanligt är skälet ”då blir vi starkare i de Europeiska cuperna och det är bra för svensk fotboll”.

Jag tycker för det första att svensk fotboll måste sluta att vara så kroniskt otåliga. Otåligheten har redan tagit död på Royal League och håller på att ta död på Svenska Cupen. Ge 16-lagsserien 4-5 år innan man förändrar. Statistik efter två år (år med märkliga svängningar i världskonjunkturen) är inte mycket att utvärdera. Hattandet med vår högsta serie på 90-talet var exempelvis ingen höjdare för intresse och publiksiffror.

Ett argument för färre lag i högsta serien är att det blir fler tuffa matcher då. Det kan jag köpa om det nu är så att topplagen idag kan ställa ut skorna och bärga sex poäng mot bottenlagen, men det lyckas man inte med vilket tyder på att alla matcher är mer eller mindre svåra i Allsvenskan.

Tre matcher mot samma lag blir konstigt med ojämnt antal hemma- och bortamatcher. Den sportsliga rättvisan med detta kan diskuteras och i Danmark vill SAS-ligalagen ha bort systemet med tre matcher mellan lagen, enligt den här rapporten ”12 hold i SAS Ligaen har den uhensigtsmæssige effekt, at klubberne skal møde hinanden tre gange for at få et passende antal kampe. Det kan ifølge klubberne have uretfærdige sportslige konsekvenser, fordi det kan være afgørende for turneringsafgørelserne, hvem der får to hjemmekampe i specifikke match-up. Til tider mener klubberne også, at det kan have skævvridende økonomiske konsekvenser, fordi det kan have stor betydning, hvilke klubber man får to gange på hjemmebane.”

Det andra stora argumentet för färre lag är att matcherna blir mer intressanta med fler matcher mellan bättre lag. Jag tycker att det är att ge upp en smula att säga att man behöver fler matcher mot ”attraktiva” lag för att locka mer folk. Vi måste jobba för att man vill se Blåvitt oavsett motstånd, så bra skall stämning och arrangemang vara. Dessutom blir även derbyn och matcher mot AIK urvattnade om lagen möts stup i kvarten.

Att det med färre lag blir fler matcher mot de ”bästa lagen” gynnar framförallt de lag som har svårt att locka folk själva. AIK och Blåvitt har t ex på senare tid lyckats med att dra folk på matcher även mot historiskt sett dåliga publiklag. Med allt bättre arrangemang har man lyckats få folk att se Blåvitt och uppleva G:a Ullevis atmosfär oavsett vilket lag som står för motståndet. Det är en konkurrensfördel mot de flesta andra klubbar i Sverige som Blåvitt bör utveckla ännu mer om man vill bli bäst i Sverige. De klubbar som ”tjänar” mest på att möta samma lag flera gånger är de klubbar som är sämst på att locka publik på egen hand och som behöver ”publiklag” för att locka åskådare till sina hemmamatcher.

Fortsätt med 16-lagsserien i minst ytterligare tre år och utvärdera efter säsongerna 2010 och 2011.