Såg av en ren tillfällighet Piaf-filmen igår. Nej Siwert, jag säger inte bara att jag såg den, utan jag såg den faktiskt. Bra film, fantastiska skådespelare, helt underbar musik. Jag hatar Sverige. Filmens originaltitel heter La Môme som betyder sparven vilket var Edith Piafs smeknamn, I Sverie heter filmen La vie en rose. Var annars än i fucking Sverige byter man namn från en fransk titel till en annan fransk titel? Nästan lika mongo som att döpa om Baguette till Pain Riche.
Filmen då? Tja, det är inte många filmer som kommer undan med att ha en så genuint osympatisk hjältinna. Det brukar krävas en Jack Nicholson för att klara av detta normalt sett. Jag hade förväntat mig en snyfthistoria om hur utsatt och utnyttjad hon blev. Resultatet blev i stället jävligt ärligt och kompromisslöst. Det var uppfriskande.
Få se nu. Huvudrollsinnehavaren ger ett utåt sett, osympatiskt intryck, kompromisslöst, La vie en rose. Varför fick jag plötsligt en förnimmelse av att Walle avgör ikväll?
På temat är det dock inte den bästa filmen jag sett. Ma vie en rose, är en fransk rulle om en liten pojk som inte kan låta bli att klä sig i tjej och kvinnokläder till hans föräldrars allt större förtret. Rekomenderar starkt denna dramakomedi. Jag vet inte vad den heter på svenska, men jag gissar på Mitt liv i rosa, men det kan lika gärna vara Le garcon qui aime des robes (pojken som älskar klänningar). Det är ju Sverige så man vet aldrig
2007-10-01
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det stämmer. Den heter mycket riktigt Ma vie en rose.
(Min flickvän använder den i undervisningssyfte på sina genusseminarium.)
Skicka en kommentar