Jesus eller Barabbas?

I dagarna har ett svagt rykte börjat florera i blåvita kretsar om att ett efterlängtat mittbacksförvärv är på gång. De personer det ryktats om mest är Teddy Lucic och Patrik Gerrbrandt. Den ene lämnade Blåvitt som vårt första Bosman-fall under uppmärksammade former och den andre är en dömd rattfyllerist. De flesta blåvita tycks inte ha några som helst betänkligheter mot att värva Gerrbrandt men Lucics namn väcker starka känslor. Situationen påminner lite om när Pontius Pilatus frågade folkmassan om den dömde brottslingen Barabbas plats på korset skulle ersättas av Jesus som inte gjort något i lagens mening brottsligt men som många hade svårt för ur något slags moraliskt perspektiv (mycket förenklat). Folkmassan valde som bekant att frige Barabbas eftersom Jesus sågs som en förrädare.

I jämförelsen med Lucic och Gerrbrandt så tycks den stora blåvita massan föredra en dömd brottsling framför en kille som i lagens mening inte gjort något brottsligt men som gjort fel ur något slags moraliskt perspektiv. Kort sagt, Blåvita supportrar föredrar Barabbas framför Jesus. En slags otydlig moral hålls högre än Sveriges Rikes Lag i massans ögon. Lite besynnerligt för dem jag pratat med utanför fotbollens sfär.

Båda personerna är välkomna till Blåvitt enligt mig. Teddy gjorde något som många efter honom gjort och som Blåvitt gärna utnyttjar själva och Gerrbrandt har sonat sitt brott. Fotbollsmässigt ser jag hellre någon bättre än en bänknötare och en superettaspelare.