2008-10-26

Veckans lista

Härligt. Äntligen är det måndag igen. Idag är en sådan måndag man som blåvit studsar upp ur sängen, slår på datorn och loggar in på Grogg. Välkomna. Veckans lista handlar saker som snart är lika döda som discon*.

1. Blåvitts guldstrid

Har tjostat sig genom respiratorn på Sahlgrenskas** hjärt/kärldavdelning, men efter KFF´s inte helt välförtjänta seger på Stockholms stadion i lördags, så ligger vägen rätt öppen nu för deras betydligt mer välförtjänta SM-guld. Men Blåvitts misslyckande att försvara SM-guldet från i fjol håller på att förvandlas till ett ganska vackert misslyckande. Historien är full av fiaskon som på sikt resulterat i något bättre. Som blåmögelosten, Amerika och Pontus Wernbloom på innermittfältet. Stjärnor som Kim, Robin, Jacob och Lund har fötts under året. Nästa år då jävlar.

2. 4-4-2

När till och med Blåvitt börjar överge detta spelsystem i viktiga matcher så inser man att 4-4-2 har det jobbigt just nu. 4 av de 5 högst placerade lagen i allsvenskan spelar just nu med bara en forward. I det femte är det Henke som tar ut laget. Ser man till höstens raketer dvs Trelleborg och Örebro, så blir trenden än mer tydlig. Sett till hur dagens elitspelare är beskaffade så känns inte 4-4-2 optimalt. Det har man till och med insett i dess starkaste fäste England där det bästa laget anförs av en tvålfager portugis och en svålfager scouser.

3. Blåvitts A-trupp anno 2008.

Dr Brokken, känd från TV, har ångest över att han har sett Alex live för sista gången. Själv känner jag, vad Alex beträffar, att det är dags nu. Att han spelar sin bästa fotboll för året, känns bara värdigt. Nej då har jag mer ångest över att vi snart antagligen, för den här gången har sett det sista av de sista i den blåvita kindpussarligan. Det gäng födda kring 86 som slog igenom ungefär samtidigt i Blåvitts A-trupp och som peppade varandra inför matcherna medelst kontinentala kindpussar. En gör succé i Holland, en försmäktar sin tid hos Don Ö på Parken och om dom fortsätter som just nu, kan jag inte tänka mig att varken Jonte Berg, Wernbloom eller Bjärsa tågar in på Gamla till våren.

4. Mitt engagemang.

En del av mig vill gärna tro att min relativt uteblivna ilska vid 0-1 igår berodde på att jag var såpass segersäker samtidigt som matchinledningen inte motbevisat den förvissningen. Samtidigt finns där en annan sak som gnager i mitt inre som tär på engagemanget. En del indicier talar för att Blåvitt på Gamla Ullevi, kommer betala lika mycket eller mer i hyra som Öis och Gais tillsammans vilka dessutom kommer vara med och dela på kakan för de kakor den blåvita publiken köper. Det Blåvitt som accepterar det, är inte längre lika mycket mitt Blåvitt. Tanken får det att vända sig i magen på mig. Tanken på att jag personligen skulle delfinansiera Öis elitsatsning. Usch.

5. Häckens arenadrömmar.

Såvida dessa drömmar inte är runda, ljusbleka och smakar vanilj så tror jag helt enkelt inte på dem. Sabine Söndergaard är kvinna i en väldigt manlig värld. Och jag kan förstå att hon inte tror att vi killar siktar när vi pissar, utan helt enkelt skjuter från höften lite på måfå. Men även om vi kan missa en del pissar, så siktar vi alltid. Vi har ett tydligt och logiskt mål mot vilket vi riktar vår koncentration även om resultatet inte alltid är det önskvärda eller för den delen, att vi tar ansvar för våra missade pissar. Men vi siktar alltid.

I lördags hoppades jag faktiskt att Häcken skulle ta steget upp i allsvenskan. Inte minst då det blir världens kortaste bortaresa för mig. Dessutom känns det som dom hör hemma i allsvenskan till skillnad från våra småkusiner från fastlandet. Dagen efter var jag rätt beredd på att ompröva dessa förhoppningar. Då gick nämligen Sabine ut hårt och snackade om maktmissbruk om det blev så att dom inte fick en egen specialanpassad arena på samma plats som Rambergsvallen ligger nu. Visst, kräv er rätt, det är er rättighet. Men pissa åt rätt håll också. Maktmissbruket ligger inte i att tre anrika klubbar med över 100 år på nacken får dela på en arena efter 40 års misär. Maktmissbruket är snarare en fucking bandyarena på Heden samt en träningsanläggning till Hockeyns Malmö FF från Frölunda. Totalkostnad för båda dessa projekt landar väl kring 200 miljoner, eller om du så vill. En halv ostindiefarare.

* Ja tjöta. Man kan diskutera hur pass död discon är. Allt är ju relativt. Förutom Andreas Augustsson. Han är definitivt "#"#¤&$ och ett "(%&(#¤&"I/)//)"¤&= precis som hans "#¤&"/morsa.

** Det var gubben Chalmers som stod för merparten av kostnaden för byggandet av Sahlgrenska sjukhuset. Vad gäller att få cred man inte förtjänat bör således gubben Sahlgren ha varit oöverträffad fram tills Hello Saferide slog igenom.

9 kommentarer:

Anonym sa...

Fan, det är inte bara blåvitt som tokpresterar. Inlägget håller weltklass!

Mye brå mannen!

/ Sill *bakis-å-det-jävligaste*

Anonym sa...

Kändes lite onödigt att baka in bandyarenan på heden med puckey-hallen. Den utgör ca 4% av byggkostnaden i ditt ihopbak av byggprojekt.

Annars väl skrivet, sticket till i hjärtat när man tänker på silly s.

Anonym sa...

"A cold wind is always better than a cold voice."

/ Annika Norling

Anonym sa...

Annika Norlin heter hon väl?

Om du ska citera Rickard Norling däremot så får du köra typ:

"Jag byter startelva oftare än jag byter strumpor."

Bob Sacamano sa...

Om det är lika ofta som han tar av sig sina svarta Gestapohandskar så är det inte så ofta.

Bruce Banner sa...

Äh, hacka inte på Norling. Finns betydligt värre tränare än han på alla sätt.

Und nau, you may kiss me Helga.

Bruce Banner sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Bruce Banner sa...

För övrigt känns 4% av puckeyhallens kostnad för bandyarenan nästan överrepresterat i relation till intresset för bandy i Göteborg.

Men jag hajar poängen.

Anonym sa...

Jag har en teori; Bandy är för bögar. Det var allt jag hade. Vad tror ni?