Idrottsutövare att beundra

Jag har aldrig varit intresserad av speedway men kan ändå inte låta bli att beundra utövarna av den sporten. När världsstjärnor i andra sporter jobbar i Milano, London, Paris och New York så kör Speedwayens världsstjärnor sina matcher i Målilla, Hallstavik och Västervik. Och inte nog med det, samma vecka ska de även hinna med Wroclaw och Ipswich också. Bara resandet mellan orterna en normal arbetsvecka måste ta närmare ett och ett halvt dygn i anspråk. Dessutom är de ofta själva i hög grad inblandade i mekandet och testandet som kan ta en dag i anspråk (minst) innan varje tävling. Hockeylirare i jämförelse får till och med frisyrgelén och tandborsten buren av någon materialförvaltare till entimmesträningen.

Jag har inte en aning om vad herrarna tjänar men med tanke på att några av de största sponsorerna heter Husby Ventilation & Plåt, Skrotbolaget och Björklinge Bildemontering så misstänker jag att några miljonlöner rör det sig knappast om, utom i kanske något enstaka fall. De jobbar dock stenhårt för de slantar de drar in. Ett evigt flackande, mekande och jobbande. Robert Gustafssons "en bajamaja i Krakow" är inte långt från sanningen. När världsstjärnor i andra sporter klagar på att poolen på lyxhotellet är för varm eller att det är jobbigt att resa till två städer på en vecka så ligger Tony Rickardsson och hans mekaniker i en husbil och turas om att tömma latrintunnan. Allsvenska spelare klagar på att en bussresa till Kalmar är tråkig, speedwaystjärnorna skulle tycka att en sådan tripp var rena semestern.

Ta även det där med skador. En fotbollsspelares "känning i baklåret" genererar närbilder i TV och en semesters vila. En speedwayförare visas möjligen i TV när han ligger med nacken fixerad på en bår, till synes medvetslös och ändå förväntas han köra med gips om tre-fyra veckor.

Speedway är en sport vars utförare i yppersta världselit jag hyser en mycket stor beundran för. Synd bara att det är så jäkla trist att titta på speedway....