Den minnesgode groggläsaren, vet att jag har extremt svårt för fotbollsledare som i sina intervjusvar avser bilda opinion i stället för att svara ärligt på frågorna. Typexemplet är Erik Hamrén-i-öis som mässade om sin offensiva, tekniska, fiina fotboll när dom 01-03 i själva verket spelade en utpräglad kontringsfotboll där man aldrig anföll med mer än 4 spelare åt gången. Men även Tony Gustavsson, Magnus Haglund och Sören Cratz har lidit av samma sjukdom. En tvångsmässighet i att ständigt vilja försköna bilden av sig själv, sitt lag och sin klubb. Irriterande, men bara till en viss gräns. För när gränsen passerats, blir man Stefan Andreasson och det är bara underhållande. Minns när han totalförnekade att han gett Fredrik Risp ett bud, bara för att han tackade nej.
I magasinet S hade man frågat alla P-landslagsmän som ännu inte tillhör en allsvensk klubb, vilken klubb dom helst skulle gå till. Blåvitt vann som väntat överlägset. Det är väl en liten fördel för oss just nu då unga talanger vill gå till den klubb som dom tror kan utveckla dem till att bli lika bra som dom redan tycker att dom är.
Hörde talas om några intervjusvar som inte fanns med i artikeln på nätet som Andreasson gav i S-magasinet och kände mig nödd och tvungen att köpa den. Jag återger i sin helhet, men flikar in några av de följdfrågor i parantes, som jag kan tycka att artikelförfattaren Kristoffer Bergström borde ha ställt.
- Jag tycker att det vore trevligt om några fler valde oss, men tror ändå inte att de där siffrorna är den enda parametern för hur populär man är.
- Nej, kanske inte hur populära ni är, men det visar ju att - med ett undantag - ingen pojklandslagsman helst går till er.
- Ja, men då kan jag kontra med en undersökning som säger att många tycker att vi är det andra laget. Man kan till exempel hålla hårt på Blåvitt, men sedan tycka att Elfsborg är trevliga. Någon sa att vi är hela Sveriges andralag, jag tror det ligger lite i det.
(Problemet är återigen bara det att undersökningen inte handlar om popularitet utan om vilken klubb dom helst går till. Eller tror du att KFF har 4 ggr fler fans än MFF?)
- Men varför tror du att siffrorna är så dystra för er del?
- Det är säkert häftigt att prata om stockholmsklubbbar, jargongen bland unga brukara vara sån. Och det är klart att Blåvitt med sin tradition och historia är intressant, det var ju en stark förening på 80 och 90-talet. Klart att det finns kvar. Men jag tror också att det är mode att säga Blåvitt, det skrivs mycket om Söder och Bärkroth.
(£€{[${]$¤/)(%=%¤&%#/¤ och hans moster)
Handlar det om att ni borde marknadsföra er undgdomsverksamhet bättre?
-Ja. Det är lätt att köra upp två 15-16-åringar, få fokus på dem och så tror alla att allt är bra. Det är klart att Anders och Mathias har tagit rubriker för oss, men det står aldrig att vi har 60 eller 70 procent egna spelare. Det är möjligt att vi är dåliga på att tala om det.
(Men att det inte skrivs att ni har uppemot 70% egna spelare, beror inte det också på att det är lögn? Snällt räknat har ni 50% i årets trupp. Och när läste vi senast en rubrik om Mathias Svensson?)
- Ser du det som ett underkännande att ungdomssatsande att Elfsborg inte får fler röster?
-Det beror återigen på hur man vänder på det. Det kan vara positivt för oss också. Kanske tycker ungdomarna att "oj, de har en jävla bra verksamhet, här får man svårt att platsa. Ska man slå sig in här, måste man vara bra som Bajrami eller Avdic".
(Hur kan det vara positivt att spelarna hellre går till andra klubbar, är dom rädda att dom inte tar den platsen på bänken som brukar vara Avdic oavsett hur många som är skadade?)
Så det kan vara ett gott betyg?
- Kanske. Alla vill ju gå till en sämre allsvensk klubb och få möjlighet att spela.
(Men KFF har ju 4 ggr fler röster än er och de andra lagen i täten av undersökningen, har ju legat topp 5 i serien de senaste åren. Haltar inte ditt resonemang en aning?)
Tack för allt.