Har klubbarna gjort allt för att bli av med stöket?

Nu var det dags igen, krigsrubrikerna är framme och en match har avbrutits pga stök på läktarna.

Min fundering är, vill verkligen klubbarna göra allt för att få bort stöket? Det enkla svaret är naturligtvis ja, men när man exempelvis ser vad som hände dagarna innan Syrianska-AIK så är inte svaret så enkelt. I vissa av AIKs supporterkretsar snackades det mycket om att bojkotta bortamatchen mot Syrianska eftersom Syrianerna höjt priset rejält för bortafansen. Syrianska gav sig inför ”hotet” och bojkotten avblåstes. Jag kan naturligtvis inte veta om det inte blivit stök med en sådan bojkott men jag tror att det hade blivit betydligt lugnare om många AIK-fans stannat hemma framför TVn.


För några år sedan bojkottade bla Hammarbys och AIKs fans bortamatcherna eftersom de tyckte det var orimligt att bortalaget skulle ansvara för säkerhetskostnaderna kring bortalagets supportrar. En regel som ansågs märklig eftersom hemmalaget får alla intäkterna från bortalagets sektion. Jag tycker intentionerna i elitmanualen är bra, om man som klubb betalar för egna supportrar premieras verkligen ett bra säkerhetsarbete, eftersom lugnare supportrar på sikt ger lägre kostnader för säkerhet. Inför ”hotet” om bortabojkott gjorde de flesta klubbar upp om att strunta i elitmanualen och ta kostnaderna även för bortalagets supportrar. Det argument som bet mest var helt enkelt hotet om att förlora intäkterna från från det stora bortaföljet. Att detta följe ofta ger en massa stök och bråk var uppenbarligen inte det viktigaste.


En match med ett stort bortafölje innebär naturligtvis högre stämning men ofta mer bråk, stök och polisingripanden. Även ganska fredliga typer kan bli ganska aggressiva när man ser sina värsta antagonister med motståndarlagets klubbmärke tatuerat som skriker hur mycket de hatar ditt lag. Utan ett stort bortafölje blir stämningen mer avslagen och klubbarnas intäkter minskar men det blir betydligt lugnare. Kolla antalet ordningsstörningar under bortabojkotten och jämför med antalet störningar utan bojkotten. Den statistiken talar sitt tydliga språk.

Nå, gör klubbarna då verkligen allt för att få bort stöket?

Eller kan de tänka sig att avstå frn intäkterna från bortalagens supportrar för att få mindre stök på arenan?

Flytta blicken, Blåvitt!

Det känns som riktigt taskig timing att komma med det här inlägget nu efter fyra inledande förluster i Allsvenskan, men det har legat i redigeringsläge ett tag.

Jag har länge reagerat över att det som kommuniceras från Kamratgården är att vi skall bygga lag för Europa, organisation för Europa och allt möjligt ”för Europa”. Ledningen för Blåvitt har ständigt haft blicken fäst mot horisonten i det terränglopp som kallas Allsvenskan. På något vis har det varit charmigt och med vår rika historia har det känts ganska naturligt.

Tyvärr har det dock visat sig att när man har blicken fäst mot horisonten så har vi snubblat på fallna grenar som Åtvidaberg, sega fastklamrande rötter som Gefle och nya skott som Assyriska. 2011 har vi helt missat den trånga starten mot målet. Vi är undanknuffade och sist i terränglopp Allsvenskan, stolpe ut är vårt signum.

Ledningen har bl a gått ut hårt och kritiserat 16-lagsserien för att det är så många enkla lag (för att sedan förlora mot dessa ”enkla” lag) vilket hindrar vår konkurrenskraft i Europa. Någonstans har man tappat fotarbetet. Truppen skall i första hand inte hålla för Europa, den skall hålla för Allsvenskan. Taktiken skall inte hålla i Europa, den skall hålla för Allsvenskan.

Jag tror att den absoluta majoriteten av blåvita supporters och samarbetspartners föredrar ett SM-Guld framför ett gruppspel i Europa - alla dagar i veckan. Det är dags att även Blåvitts ledning och andra inser detta och fokuserar rätt. Då kanske vi slipper snubbla fram i terrängloppet Allsvenskan som en berusad orienterare.

Vinner vi SM-Guld är vi i Europa, då kan vi höja blicken. Hör jag någon blåvit företrädare nämna Europa en gång till innan vi är där så stannar jag hemma/stänger av TVn och läser Alfons Åberg för sonen när det är match. Alfons har mer verklighetsinsikt.

Alliansens ledargarnityr läser Grogg!

I söndagens SvD gjorde Alliansens partiledare ett skatteutspel. Som vanligt var det naturligtvis omgärdat av diverse förbehåll och luddigt formulerat men de skissade i alla fall på tre förslag som skulle gynna företagandet i Sverige. Ett av dessa förslag kan få direkt påverkan på fotbollen i Sverige. Det gäller förslaget om att ”öppna för en förenkling av den så kallade expertskatten”. Enligt det än så länge lite luddiga förslaget skulle de vilja ”pröva att införa ett förenklat förfarande där alla personer som har rekryterats utomlands och har en månadsinkomst överstigande två prisbasbelopp (i dag 85600 kronor) ska kunna räknas som experter”.

Det förfarandet är precis i linje med ett inlägg jag skrev här för snart två år sedan och är väldigt likt det expertskatteupplägg som Danmark har och som danska fotbollsklubbar använder flitigt. I svensk sportmedia är det nästan alltid en okunnig begreppsförvirring kring danskarnas expertskatt och den kallas allt som oftast för ”artistskatt”. Om jag fattat alliansföreträdarna rätt så skall man alltså kunna få expertskatt bara man rekryterats från utländsk anställning och sedan ges en månadslön över 85600 kr. Till skillnad från andra infantila och populistiska skatteförslag där enbart idrottsmän skulle gynnas så kan den här skatten användas för alla experter, alltså även i mer samhällsangelägna branscher än fotboll och ishockey och skall omfatta alltifrån forskare, läkare och designers till högavlönade idrottsstjärnor så detta förslag är mindre dåligt än andra förslag jag sett som ensidigt skulle gynna idrottsmän.

Att det hittills är så tyst från fotbollshåll och från sportjournalisterna om Alliansens skatteutspel är lite märkligt med tanke på att svenska skatteregler alltid framhålls av SEFs företrädare som en stor svensk nackdel jämfört med fotbollens förlovade land i väster, Danmark, och förslaget innebär faktiskt att vi skulle få samma skattemässiga förutsättningar som de har i Danmark. Men de har väl nog med att utreda vad Zlatan egentligen viskade till linjemannen….

Jag är dock mycket tveksam till om en svensk expertskatt av dansk modell skulle gynna svenska talanger (jag tror snarast det blir tvärtom) men utlandsproffsen skulle nog återvända till Sverige istället för att göra sina sista år i Danmark.

Bandyutseende nästa?

Blåvitt har fått en ny storsponsor och det är möcke bra jobbat. Många sköna miljoner in på kontot, sedan att det kommer från ett inkassoföretag som till stor del gör sin förtjänst på mindre bemedlade människors ekonomiska olycka kanske vi inte skall hänga upp oss på så mycket när pengarna till slut hamnar i Blåvitts fickor.

Däremot måste jag lite gubbgrinigt säga att det var bra att Blåvitt sålde sig dyrt för tröjan har blivit bra mycket plottrigare nu med den nya loggan. Och de nöjer sig inte bara med en logo utan det skall in flera stycken på den vackrase av tröjor. Blåvitts tröja har länge varit en av de stilrenare där en reklamplats på tröjan varit dyr och då har man kunnat hålla tröjan ganska ren men ändå fått bra betalt för tröjplatserna jämfört med konkurrrenterna.

Bandytröjor är skräckexempel på hur företagsloggor smetar ned tröjor till fula lapptäcken och med en bandyledare i toppen av Blåvitt kanske det inte är så märkligt att principen med en stilren tröja ruckas på en smula när pengarna är de rätta.

Nåväl, så länge vi slipper reklam på pungen så är jag nöjd så länge pengarna är i den här klassen. Det finns dock inga pengar i världen som rättfärdigar reklam på pungen.

Bra initiativ, Anders Almgren!

Senaste Blåvita medlemstidningen damp ned i lådan häromveckan. Där hade Anders Almgren en bra motion till årsmötet. Tidningen kom dock påpassligt nog i brevlådan efter årsmötet så för mig var det endast lite intressant läsning. Anders som är en fantastisk kommunikatör gjorde en bra insats för medlemsdemokratin med sin motion. Jag har själv lite svårt för idrottsrörelsens höga hästar där de hyllar ”folkrörelsetanken” och medlemsdemokratin. En medlemsdemokrati som sträcker sig till ett årsmöte om året där ett mindre antal frågor av standardkaraktär klubbas igenom snabbt och koncist och endast någon stadgeändring eller fråga om förtäring på årsmötet eller gratis insläpp på klubbdagen väcker någon större diskussion. Däremot lämnas stora frågor som rör klubbens framtid och ekonomi helt utan detta ”demokratiska” inflytande. Där är det upp till vald styrelse och betald tjänstemannaledning att bestämma. I Blåvitts fall är det alltifrån Allsvenskans utökning eller förminskning och svenska cupens väl och ve till frågan om skatteregler för idrottsmän, för att bara nämna några frågor där jag och klubbledningen har vitt skilda åsikter. Om man nu slår sig för bröstet och pratar om folkrörelse och gräsrotsrörelse så bör man även ta de diskussionerna på medlemsmöten där medlemmarna har rösträtt.

Jag anser även att poströstning bör införas i IFK Göteborg för att stärka medlemsinflytandet för de medemmar som inte kan ta sig till årsmötet. Poströstning används med gott resultat i en annan idrottsförening jag är med i. Att inte ha poströstning är att hindra medlemsinflytandet (och det kanske är meningen).

I sakfrågan om 51%-regeln tycker jag att Anders har fel och om jag kunnat vara med på årsmötet hade jag röstat emot och argumenterat för det (om man nu får det på Blåvitts årsmöten) men det har jag redan motiverat en gång för längesedan och kommer snart att motivera igen i ett nytt inlägg här.

Anders initiativ att inlämna en redig motion för att på årsmötet besluta vad klubben skall tycka i en stor fråga stöder jag dock helt och fullt. Till nästa år skall jag själv fundera om något som står mig tillräckligt nära vad gäller hur klubben skall tycka eller agera och dessutom har tillräcklig dignitet för att det skall vara värt en motion. Fler frågor till omröstning är bara bra om man nu skall sitta kvar på de höga medlemsdemokratihästarna. Annars är det risk att man viftar med demokratiflaggan endast när det passar i snacket med politiker om de statliga och kommunala subventionerna.
Bra initiativ, Anders!

Är det så mycket bättre i Danmark?

Nu när FCK var i åttondelsfinal i turneringen som Folkhems-Lennart devalverade så var det mängder av artiklar och inslag om dansk ligafotbolls överlägsenhet i allmänhet och FCKs överlägsenhet i synnerhet. Svensk Elitfotboll och dess ordförande Bosse Bank har länge tittat med beundrande blickar på den danska ligafotbollen. Tydligen är allt så mycket bättre i Danmark för att ett lag kommit till åttondelen i Champions League. Jag började då fundera på om det verkligen är så mycket bättre i Danmark.

De har naturligtvis sin expertskatt som de använder för att betala spelare som anländer från utlandet (danska som utländska) vilket ger en fördel (men knappast något som gynnar danska talanger). Men debatten om att svenska högavlönade idrottsmän skall få lägre skatter än andra är så infantil så den tänker jag inte ge mig in på och jag har dessutom redogjort för det tidigare.

FCK fick en lotterivinst för några år sedan vilket jag behandlat tidigare vilket inneburit att de fått ett ekonomiskt försprång. Men hur ser det ut annars?

Jag börjar med publikstatistiken. Superligaen (eller SAS-ligaen som den hette tidigare) har endast en säsong de senaste fem åren dragit fler åskådare än Allsvenskan, det var säsongen 2009/2010 som jämförs med Allsvenskans 2010. I övrigt har Allsvenskan lockat fler åskådare totalt sett.

De tre senaste åren har publiksnittet varit högre i Danmark men värt att notera är att för innevarande säsong så är snittet hittills i Superligaen 6188 åskådare vilket alltså är mindre än snittet för Allsvenskan uner ”katastrofåret 2010”.

Allsvenskan lockar alltså mer publik än danska högstaligan (med en säsongs undantag).

1-0 till Allsvenskan.

Vinter

Morgondagen bjuder på Blåvitts första träningsmatch på hemmaplan för året. Valhalla IP gästas av Landskrona BoIS och det är många minusgrader i väderprognosen.
Blåvitt ställer upp med 4 vänsterbackar och Faltsetas på mittfältet, och vi vet ju alla att Faltsetas är grym på försäsongen.

Vädret passar bäst för skidåkning och därför rekommenderas dagens Skavlan från SVT där André Pops gästar 9 minuter in i programmet. Se det
http://svtplay.se/t/102974/skavlan

Den stora skymfen mot SM-bucklan

En annan fråga som varit på tapeten i närtid är Lennart Johanssons pokal som öppnats eftersom det gick rykten om att det fanns inofficiella inskriptioner på insidan av pokalen. Det skulle tydligen vara en skymf mot pokalen om så var fallet.


Pokalen öppnades och visst fanns det lite klotter hafsigt ditristat (som inne på en skoltoalett ungefär). Själv tyckte jag mest det var en kul grej.


Jag tycker det är värre att den är uppkallad efter Lennart Johansson. En man som är intimt förknippad med en enskild klubb i Sverige och vars stora livsgärning varit att utveckla UEFA till ett monster som går i storklubbarnas ledband. Under hans ledarskap såg UEFA till att klubbar från mindre länder (som Sverige) fick mycket svårare att nå långt i europeiska cuper eftersom de stora länderna fick en massa friplatser, Europamästerskapen svällde till att bli monsterturneringar så att det bara är tre-fyra länder som har råd och kapacitet att anordna mästerskapen. På det stora hela blev UEFA rikare, maktfullkomligare och de stora ländernas inflytande mycket större under Lennarts (och Lars-Christers) tid. Jag kan faktiskt inte peka på en enda grej som folkhems-Lennart gjorde under sin UEFA-presidenttid som gynnat svensk fotboll. Och honom döpte man Sveriges finaste fotbollspris efter, det är en ännu större skymf mot pokalen än lite barnsligt klotter på insidan.



Det är ironiskt att en fransman som var hårt baktalad av Lennart med entourage nu gör sitt bästa för att underlätta för mindre nationer som Sverige att komma långt i Europacuperna och för att strama åt villkoren för storklubbarna. Det borde en svensk ordförande vid namn Lennart gjort mycket tidigare.

Vikande popularitet för skidsporterna att vänta

Lite i smyg har TV4 gjort klart med rättigheterna för längdskid-VM om två år och världscupen i skidskytte nästa år. De följer sin trogna bana och snor åt sig godbitarna när SVT gjort ett hästjobb och ordnat till riktigt bra TV-produktioner och fixat ett stort intresse. Vinterstudion är fortfarande det i särklass bästa sportprogrammet på TV.

När TV4 tar över är det väl bara att vänta vikande tittarsiffror och minskande intresse för dessa sporter. Allsvenskan har tappat kraftigt i popularitet sedan TV4 tog över och det är nog ingen tillfällighet utan jag tror på allvar att det har ett samband. Vi sportintresserade är nog de mest konservativa av alla tittare och vi vill inte att våra favoritsporter skall förstöras av en massa trams som sidlinjeintervjuer med tränare med flackande blick, målskyttsintervjuer (oj, vilken idioti det var) och andra ”förnyelser”. TV4 har en sjukdom som innebär att de till varje pris måste ”förnya TV-mediet”. Det kanske funkar när man gör nöjes- och plojprogram men det fungerar uppenbarligen inte på sporttittarna. Vi tycker att sporten är tillräckligt spännande och intressant i sig så att TV4-tramset inte behövs. Efter det förlöjligande hån mot skidsporterna som många TV4-företrädare ofta uttryckt kan man undra hur de kände sig när deras kanal köpte rättigheterna. Hoppas de har laddat med långkalsonger (Ullfrotté rekommenderas varmt).

Sedan är det det där med reklamen. Jag vet att TV4 är en kommersiell kanal som jag kan se gratis men avbrotten förstör verkligen en sportsändning och jag betalar hellre TV-licens och slipper reklamen (just i sportsändningarna). Så rik är jag och lever ofta efter mottot "man får vad man betalar för". Så vid närmare eftertanke kanske jag bör förvänta mig skit i TV4 eftersom det är "gratis" .

Polisfakturering

Så var jag tillbaka igen efter att ha lagt den här biten i livspusslet långt inne i garderoben ett tag. Dessutom har det varit en ganska ointressant tid idrottsmässigt. Men på senare tid har en hel del inträffat som kan vara värt att skriva av sig lite om.

Igår kom en dom som säger att polisen kan ta betalt av idrottsaktiebolag för bevakningen av idrottsarrangemang. Indignationen är stor hos de klubbar som valt att bilda bolag eftersom det (än så länge) bara är klubbar som bildat aktiebolag som kan faktureras. Som vanligt i en ofta lismande elitidrottsrörelse så ser klubbarnas företrädare bara ena sidan av myntet. De bildar bolag för att det är skattemässigt fördelaktigt, gapar om sänkta skatter för idrottsmän och kräver av ”kommun” att ställa upp med mark och borgen för arenabyggen, men när det kommer till att betala det allmänna för tjänster så är man inte lika beredd att bidra. Vi kan kalla det för ”IKEA-syndromet”.

I sak så tycker jag att inne på arenan så kan klubbarna gott stå för alla kostnader för säkerheten. Istället för polis får de hyra in ordningsvakter, eller helt enkelt inte släppa in de element som brukar stå för ”ordningsstörningarna” (bortabojkotten var fantastisk ur ordningsperspektiv). Däremot bör inte polisen fakturera bolagen för bevakningen utanför på arenan. Då får vi också en tydlig gräns för vad som skall faktureras och inte.

Roligast (som så ofta) var ÖIS ordförande Lars Ranäng som hävdar att idrottsbolag inte alls finns till i vinstsyfte och den enda som trovärdigt kan använda det argumentet är väl just Lars Ranäng. Sedan de bildade Örgryte Fotbolls AB så har de förlorat publik, poäng och pengar och det är alldeles uppenbart att ÖFAB de senaste åren inte arrangerat matcher i vinstsyfte, de spelar hellre oavgjort.