Fotbollsbevakaren i Aftonbladet påstår att det pågår en ”strid” om vem som skall vara ordförande i Svensk Elitfotboll (SEF). I ena ringhörnan sitter Elfsborgs-Bosse och i andra ringhörnan sitter DIF-Bosse och frustar och skakar loss lederna.
Vad som skiljer dem åt är svårt att klura ut, mer än att E-Bosse pratat med supporteralliansen (eftersom han fick det uppdraget av SEF) och hittat stöd där. Elfsborg-Bosse vill även ha utökad organisation, större kansli och är banknisse, så jag är nog inte på hans sida. Jag tror, som jag ofta skrivit, inte att en större administration automatiskt ger bättre förutsättningar. Det är unikt för idrottsvärlden att det anses som professionellt och framsynt att utlova en större central administration. I all annan verksamhet (möjligen landsting och regeringskanslier undantagna) så försöker man minimera den centrala administrationen.
Båda kandidaterna vill driva den helidiotiska frågan om särskilda skatteregler för idrottsmän. Skattesubventioner till löntagare som inte utför arbete viktigt för samhället är fullständigt befängt. Dessutom jämför sig Bossarna ständigt med Danmark som har artistskatteregler för spelare som tjänar över 90.000 kr i månaden. Bossarna vill alltså att staten skall skattesubventionera höginkomsttagare med månadslöner över 90.000 kr. Det skulle vara intressant att se hur herrarna Borg och Östros (särskilt den senare) i så fall skall agitera för det i dessa tider.
Sedan vill de båda ha ett mer självständigt SEF från Svenska fotbollsförbundet. Eliten skall alltså än mer skiljas ut från pöbeln i lägre divisioner för att se till att intäkterna (TV etc) stannar där de genereras (vilket kan behövas med ett större kansli). Ett ganska logiskt resonemang som även bör fullföljas så att elitklubbarna slutar sitt infantila gnäll på att klubbar i lägre divisioner vill ha bra betalt för sina spelare. Jag hoppas även att skattepengarna som regeringen vill skjuta till RF (eller SOK eller hur det nu blir) och som sedan slussas vidare till fotbollen då går till klubbar utanför SEF, om SEF tar hand om alla TV-pengar och annat som genereras av elitfotbollen. Skattepengar som bortskänkes till kommersiell verksamhet är jag emot av principiella skäl.
Det verkar alltså som att det är skit samma vem som är ordförande i SEF. Det är förståeligt att det bara är den fd Ljungskile-spelaren som försöker sätta ljus på frågan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Dif bosse hade bra intentioner men sitter nu i lagrells knä.
Nä byt bosse!
Bra inlägg!
Samma här. Jag skiter i vilket.
//Bruce
Vi har en moderat riksdagsman i våra led (Jan Ericson) som driver den här frågan i riksdagen, och vill att Sverige ska införa någonting liknande. Vad jag inte fattar är varför man inte istället tar det till EU och där försöker stoppa Danmarks elände.
Röd guling:
(S) Luciano Astudillo har lagt en motion i riksdagen om att idrottsmän skall ha lägre skatt än andra. Så det är en och annan haverist i alla läger som ömmmar för frågan.
Visst kan man sänka skatterna och arbetsgivaravgifterna men då ska det göras för alla. Vi är väldigt dyra för varandra i det här landet.
Det man borde tänka över är ju att en idrottsman tjänar större delen av sin inkomst under en begränsad period i livet. Under den perioden betalar idrottsmannen en mycket hög skatt. Om du jämför med en löntagare som tjänar samma summor under en livstid kommer idrottsproffset ha betalat mer skatt i slutändan. Jag önskar att det funnits ett "rättvist" sätt att hantera detta.
Detta reglerars väl iofs redan genom att stor del av lönen betalas ut till pensionsfonder
Martin:
Men för hur många idrottsmän tar livet slut när idrottskarriären tar slut? De kan starta nya karriärer, ofta med sitt goda namn som raketbränsle.
De får nya jobb inom andra yrken. Om vi inför en regel att du får reducerad skatt för alla under de år man tjänar mest i livet är jag med på tåget.
Skicka en kommentar