En perfekt avslutning

I sista stående skyttet på hela säsongen avgör Helena Jonsson, mer rafflande än så kan det inte bli och jag tror att skidskyttets popularitet ökade ytterligare. Jag är grymt imponerad av Jonssons säsong och det trodde jag verkligen inte innan säsongen. Hon inledde starkt med en vinst på hemmaplan i Östersund med det tryck och de förhoppningar som det innebär och avslutar med att vara en stensäker skytt i sista tävlingen. Däremellan tog hon tre medaljer i VM.

En oroande iakttagelse i de sista tävlingarna är att tyskarna har ett helt koppel unga talanger som redan till nästa år kommer att hota världseliten på allvar. Någon av dem kommer säkert att skrälla i OS. Dessutom visade den unge K-pisten från Österrike, Eder, att redan till nästa år så är skjuttider på under 20 sekunder något som kommer att krävas inom en snar framtid. Där har våra skidskyttar något att bita i

En spridd missuppfattning som ständigt torgförs av bl a Expressens hawaiiskjortprydde söndagskrönikör är att det är misslyckade längdåkare som blir skidskyttar. I Tyskland är det definitivt tvärtom. De som inte lyckas i skidskytte blir längdåkare istället. Skulden för denna missuppfattning (som bara finns i Sverige) är Magdalena Forsbergs och Anna-Carin Olofssons. De var längdåkerskor strax under världseliten som skolade om till skidskyttar och blev världsbäst, en unik förvandling. Tittar man på övriga längdåkare som gjort samma förvandling (Jörgen Brink, Hinken Forsberg, Frode Andresen, Lars Berger mfl) så uppvisar de sämre resultat i skidskytte än vad de hade i längdåkning. Däremot rankas exempelvis Björndalen som en av Norges (och därmed världens) bästa skejtingåkare (utan gevär). Den nya generationen skidskyttar kommer alltmer att se till att förvandlingen från habil längdåkare i mogen ålder till skidskytt i världsklass blir närmast omöjlig att göra.

Magdalena har gjort enormt mycket för skidskyttet i Sverige, men samtidigt så har hennes bakgrund som landslagsåkerska i längdåkning blivit en belastning eftersom det givit upphov till baktaleriet om ”misslyckade längdåkare”. Å andra sidan är fotbollslandslagets stjärnanfallare en misslyckad innebandyspelare.

Jaja, skit i det nu. Mats Olsson m fl tycker ändå inte om att ge sig ut i snön för att följa skidsporterna utan får hålla tillgodo med 0-0 landskamper utan nerv och CL-slutspel som alltid innehåller samma klubbar. Tilldragelser som blir alltmer förutsägbara och där spänningen minskar alltmer.