Häng
Glenn Hysén hade det, Karl-Heinz Riedle och Ivan Zamorano likaså. Med häng avses en superkraft som går ut på att gravitationen inte gäller spelare med häng i samma utsträckning som andra människor.
Den vetenskapliga hypotesen går ut på att tex jag och Glenn, om vi väger exakt lika mycket, hoppar exakt 50cm rakt upp i luften samtidigt och att jag landar först.
Har alla eller ingen häng?
2005-11-29
2005-11-28
Vem ligger bakom egentligen?
Så, nu har jag sett den bandade RL-matchen två gånger i sin helhet. Många andra har analyserat Blåvitts insats innan mig. Så jag tänkte ta mig an dom svenska mästarna i stället. Vem ligger bakom deras 4-3-3 system egentligen, och är verkligen Ajax den ursprungliga förebilden?
Säsongen 94/95 spelade IFK Göteborg i Champions League mot Barcelona, Manchester United och Galatasaray. Vi gjorde det med ett 4-5-1 system som gick ut på att, göra det trångt på mittplan, vinna boll på mittplan och sedan vända spelet blixtsnabbt på offensiva yttermittfältare som skulle komma rättvända i fart, bakifrån för att undvika offsidefällorna. Vi hade två defensiva innermittfältare, en offensiv samt slutligen en targetplayer längst upp. Så här såg det ut:
----------Erling-------------
Jesper-----------MickeMartin
---------Stefan-------------
------Stefan-Stefan---------
En av de lite mer defensiva Stefan heter Rehn i efternamn och är nu tränare i Djurgårdens IF FF och finns i organisationen sedan 2000 då han hämtades "hem" från utlandsvistelsen i Lausanne.
Känns det igen och är det en tillfällighet? Visst låter det lite mer marknadsmässigt att säga att det är ett styrelsebeslut uppifrån i kontuinitetens namn och visst låter det spännande att det är en svenskanpassad variant av Ajaxmodellen. Jag förstår dem egentligen. I dagens medieklimat vore det inte så supersexigt att erkänna att det är Roger Gustavssons 4-5-1 som dom apar efter. Men faktum kvarstår, det är kusligt likt.
Till sist. När går Conchas kontrakt ut? Grymt klok och smart högerback med först och främst defensiva egenskaper. Precis i min smak.
Säsongen 94/95 spelade IFK Göteborg i Champions League mot Barcelona, Manchester United och Galatasaray. Vi gjorde det med ett 4-5-1 system som gick ut på att, göra det trångt på mittplan, vinna boll på mittplan och sedan vända spelet blixtsnabbt på offensiva yttermittfältare som skulle komma rättvända i fart, bakifrån för att undvika offsidefällorna. Vi hade två defensiva innermittfältare, en offensiv samt slutligen en targetplayer längst upp. Så här såg det ut:
----------Erling-------------
Jesper-----------MickeMartin
---------Stefan-------------
------Stefan-Stefan---------
En av de lite mer defensiva Stefan heter Rehn i efternamn och är nu tränare i Djurgårdens IF FF och finns i organisationen sedan 2000 då han hämtades "hem" från utlandsvistelsen i Lausanne.
Känns det igen och är det en tillfällighet? Visst låter det lite mer marknadsmässigt att säga att det är ett styrelsebeslut uppifrån i kontuinitetens namn och visst låter det spännande att det är en svenskanpassad variant av Ajaxmodellen. Jag förstår dem egentligen. I dagens medieklimat vore det inte så supersexigt att erkänna att det är Roger Gustavssons 4-5-1 som dom apar efter. Men faktum kvarstår, det är kusligt likt.
Till sist. När går Conchas kontrakt ut? Grymt klok och smart högerback med först och främst defensiva egenskaper. Precis i min smak.
2005-11-27
Pudel
Häromdagen hävdade jag att the Hives är det enda svenska bandet som eventuellt skulle kunna komma undan med en julskiva. I fredags blev jag dock skönt konfronterad med att Nationalteaterns rockorkester, hade gjort det ännu bättre.
2005-11-24
Skolor - betala polisen!!
Läste att gängvåldet i Sthlm eskalerat och att de stämmer träff via "chattsidor och mobiltelefon". Anledningar till att slåss kan vara att "försvara vårt områdes heder" eller att "försvara skolan". Är inte det samma retorik vi hör från sk "fotbollshuliganer"? När det gäller sk"fotbollsrelaterat våld" skriker många (med moderatpolitikern Kristina Axén-Olin i spetsen) på att "klubbarna måste ta sitt ansvar" och betala för alla polisinsatser.
Bör inte då, i konsekvensens namn, skolor och stadsdelsnämnder betala för polisinsatserna när ungdomar från deras skola/stadsdelsnämnd träffas för att göra upp och "försvara hedern"?
Liksom Securitas och bankerna i så fall bör betala för polisinsatserna närderas värdetransporter blir rånade.
Bör inte då, i konsekvensens namn, skolor och stadsdelsnämnder betala för polisinsatserna när ungdomar från deras skola/stadsdelsnämnd träffas för att göra upp och "försvara hedern"?
Liksom Securitas och bankerna i så fall bör betala för polisinsatserna närderas värdetransporter blir rånade.
2005-11-23
Hoten mot Batan
Det har på diverse forum antytts att Stefan Batan bör hålla sig borta från Stockholms innekrogar framöver för att slippa gå i närkamp med AIK´s elitsupportrar. Läser folk inte tidningarna, ser folk inte på TV?
Det finns inte en chans att Batan kommer in där ändå.
Det finns inte en chans att Batan kommer in där ändå.
2005-11-22
Sandlådesilly
Silly season brukar normalt sett vara lite av en moralisk frizon. Det ljugs, bedras och manipuleras från alla håll och kanter fram tills den 31: e mars då fönstret stänger igen. Men det som utspelar sig nu tar sillyn till tidigare ej nådda bottennivåer. Exakt hur orealistisk är egentligen följande scen
(hatten)
- Pax för Batan, pax för Gerba
(Bobo)
- Vi paxade Batan i augusti
- Nähä
-Joho
Alltid tio gånger mer nähä. Vi paxade på aik.se
- Gälls inte
- Gör det visst
(Batan)
– Gör det inte alls.
(hatten)
– Fast vi har i alla fall paxat Gerba
(Halse)
- Vi har ju förstatjing
- Nähä
- Joho
- Fröken!
(Hellströmer)
– OK nu tar vi det här från början. Vem paxade först? Och låt alla prata till punkt, med små bokstäver och man räcker upp handen först.
Man skulle ju kunna misstänka att AIK Tommy lagt ut info om sina ”klara” nyförvärv på officiella hemsidan för att på så sätt skrämma bort eventuella konkurrenter och därmed hålla nere priser och löner. Hur som haver märks det att AIK är tillbaka igen i svensk elitfotboll. På gott och ont. Personligen tycker jag det vore lite småroligt om Batan, Gerba, Toivonen, Ammuneke och Wilton alla väljer att spela i andra klubbar nästa år. Oavsett var dom hamnar. Därav inte sagt att jag desperat vill ha någon av ovanstående till Blåvitt. Wallerstedt hur osexigt det än kan låta, kan mycket väl vara precis vad vi behöver. Varken mer eller mindre.
Till sist. Det börjar lacka mot jul. Per Gessle släpper en ny skiva, Jill Johnsson släpper en julskiva, Joey Ramone och Totta Näslund är döda. Vad jag önskar mest av allt är att The Hives släpper en julskiva. Hur coolt vore inte det? Då hade jag kanske kunnat acceptera allt lackande, stökande, bakande, korvstoppande, pyntande, shoppande etc. Med visst jämnmod. Men det ser kört ut i alla fall för i år. Men kom igen nu Howlin´ Pelle och gänget, nästa år då jävlar, då vill vi se en bitsk, elak och sarkastisk julskiva från Sveriges bästa rockers.
(hatten)
- Pax för Batan, pax för Gerba
(Bobo)
- Vi paxade Batan i augusti
- Nähä
-Joho
Alltid tio gånger mer nähä. Vi paxade på aik.se
- Gälls inte
- Gör det visst
(Batan)
– Gör det inte alls.
(hatten)
– Fast vi har i alla fall paxat Gerba
(Halse)
- Vi har ju förstatjing
- Nähä
- Joho
- Fröken!
(Hellströmer)
– OK nu tar vi det här från början. Vem paxade först? Och låt alla prata till punkt, med små bokstäver och man räcker upp handen först.
Man skulle ju kunna misstänka att AIK Tommy lagt ut info om sina ”klara” nyförvärv på officiella hemsidan för att på så sätt skrämma bort eventuella konkurrenter och därmed hålla nere priser och löner. Hur som haver märks det att AIK är tillbaka igen i svensk elitfotboll. På gott och ont. Personligen tycker jag det vore lite småroligt om Batan, Gerba, Toivonen, Ammuneke och Wilton alla väljer att spela i andra klubbar nästa år. Oavsett var dom hamnar. Därav inte sagt att jag desperat vill ha någon av ovanstående till Blåvitt. Wallerstedt hur osexigt det än kan låta, kan mycket väl vara precis vad vi behöver. Varken mer eller mindre.
Till sist. Det börjar lacka mot jul. Per Gessle släpper en ny skiva, Jill Johnsson släpper en julskiva, Joey Ramone och Totta Näslund är döda. Vad jag önskar mest av allt är att The Hives släpper en julskiva. Hur coolt vore inte det? Då hade jag kanske kunnat acceptera allt lackande, stökande, bakande, korvstoppande, pyntande, shoppande etc. Med visst jämnmod. Men det ser kört ut i alla fall för i år. Men kom igen nu Howlin´ Pelle och gänget, nästa år då jävlar, då vill vi se en bitsk, elak och sarkastisk julskiva från Sveriges bästa rockers.
2005-11-19
Moral och kvalitet
Fick ett mail häromdagen på jobbet med ett tidningsurklipp med ”Dagens fråga” ur Sydsvenska Dagbladet. Frågan löd:
Bryr du dig om ifall de varor du köper tillverkas av barn?
En tilfrågad kvinna svarade:
Ja, barn har ingen känsla för kvalitet, det märks på produkten.
Vi skrattade rått åt den idiotiska skånekvinnan men efter ett tag kom jag underfund med att den kvinnans inställning är förmodligen början på utrotandet av barnarbete. Vi vet alla att all moral och etik har ett pris. Är priset tillräckligt lågt på en vara så skiter vi i moralen och etiken. Michael Moore är expert på att visa det (minns exempelvis ”Saddam Oil” som han sålde till lågpris i USA samtidigt som han sade att oljepengarna kommer Saddam Hussein tillgodo).
Kvinnan som inte är nöjd med kvaliteten är inte fel ute på något vis. Hon är ointresserad av barnarbetares produkter eftersom kvaliteten blir för låg. Förmodligen skall det till ett ännu lägre pris för att hon skall köpa ”lågkvalitativa” barnarbetsprylar än de andra som avstår från grejerna av moraliska skäl. Moralen är för de flesta lättare att tumma på än kvalitetskraven (sorgligt nog). Tänker alla som den kvalitetsmedvetna kvinnan finns inga kommersiella möjligheter för barnarbete. Barnarbetet skulle försvinna.
Bryr du dig om ifall de varor du köper tillverkas av barn?
En tilfrågad kvinna svarade:
Ja, barn har ingen känsla för kvalitet, det märks på produkten.
Vi skrattade rått åt den idiotiska skånekvinnan men efter ett tag kom jag underfund med att den kvinnans inställning är förmodligen början på utrotandet av barnarbete. Vi vet alla att all moral och etik har ett pris. Är priset tillräckligt lågt på en vara så skiter vi i moralen och etiken. Michael Moore är expert på att visa det (minns exempelvis ”Saddam Oil” som han sålde till lågpris i USA samtidigt som han sade att oljepengarna kommer Saddam Hussein tillgodo).
Kvinnan som inte är nöjd med kvaliteten är inte fel ute på något vis. Hon är ointresserad av barnarbetares produkter eftersom kvaliteten blir för låg. Förmodligen skall det till ett ännu lägre pris för att hon skall köpa ”lågkvalitativa” barnarbetsprylar än de andra som avstår från grejerna av moraliska skäl. Moralen är för de flesta lättare att tumma på än kvalitetskraven (sorgligt nog). Tänker alla som den kvalitetsmedvetna kvinnan finns inga kommersiella möjligheter för barnarbete. Barnarbetet skulle försvinna.
Dubbelmoral och annan skit
Det tjatas om professionalism och att fotbollen måste bli mer affärsmässig. När man då organiserar verksamheten som ett företag klagas det på att ”klubbkänslan går förlorad” och det ropas på fina, gammaldags fotbollsledare.
Elitverksamheterna skall bolagiseras ropas det men i nästa andetag ropar samma bolagsivrare på kommunerna att de ska satsa våra skattepengar i arenor och ungdomsverksamhet som gynnar de kommersiella ”fotbollsbolagen”. Dessutom skall dessa kommersiella bolag i hög grad lita till frivilliga krafter som publikvärdar och annat.
Krafter inom SvFF ropar indignerat på nedflyttning för Blåvitt och skickade ned ÖSK i Superettan pga olika uppfattningar i bedömningssporten redovisning. Samma företrädare har inga som helst betänkligheter att anlita en dömd norsk skattesmitare för att förhandla fram så mycket pengar som möjligt av TV-bolagen.
TV-bolagen har reportrar som inte drar sig för att göra påhopp till höger och vänster med ord som ”patetiskt, ynkryggar, amatörer och drägg” men när de själva blir ”påhoppade” för lite halvtaskig engelska eller rena faktafel känner de sig föranledda att gråta ut i någon kvällstidning där kurskompisarna från folkhögskolan jobbar. Då är kritiken orättvis och dum.
Vikten av klubbkänsla betonas ofta av supportrar men när trogna spelare som spelat större delen av sitt liv i samma klubb råkar skada sig och halka efter så ropar samma supportrar på nya ersättare från Afrika.
”Man måste släppa fram fler yngre spelare” ropar journalister, supportrar och förbundskaptener. När en klubb modigt (?) litar till sina yngre förmågor saknar klubben ”visioner och planering” enligt samma journalister och supportrar.
En hel ”idrottsvärld” förfasar sig över misstänkt (OBS, ej konstaterat) skattefiffel. Bland många av de upprörda moralisterna finns många som gärna jobbar svart eller har pengarna på hemliga konton i Schweiz. Förresten, hur betalar tidningarna sina talrika tipsare inom myndigheter och polis?
Jag vet faktiskt inte längre om jag orkar intressera mig. Jag överlämnar skiten till mediadrev i tabloida tidningar, hotande pöbel och andra som kan tänkas behålla intresset ytterligare några år. Därmed kommer även mitt bloggande att vridas från Blåvitt navelskåderi till lite mer allmänt och förmodligen för den lilla publiken fullständigt ointressant spåneri.
Elitverksamheterna skall bolagiseras ropas det men i nästa andetag ropar samma bolagsivrare på kommunerna att de ska satsa våra skattepengar i arenor och ungdomsverksamhet som gynnar de kommersiella ”fotbollsbolagen”. Dessutom skall dessa kommersiella bolag i hög grad lita till frivilliga krafter som publikvärdar och annat.
Krafter inom SvFF ropar indignerat på nedflyttning för Blåvitt och skickade ned ÖSK i Superettan pga olika uppfattningar i bedömningssporten redovisning. Samma företrädare har inga som helst betänkligheter att anlita en dömd norsk skattesmitare för att förhandla fram så mycket pengar som möjligt av TV-bolagen.
TV-bolagen har reportrar som inte drar sig för att göra påhopp till höger och vänster med ord som ”patetiskt, ynkryggar, amatörer och drägg” men när de själva blir ”påhoppade” för lite halvtaskig engelska eller rena faktafel känner de sig föranledda att gråta ut i någon kvällstidning där kurskompisarna från folkhögskolan jobbar. Då är kritiken orättvis och dum.
Vikten av klubbkänsla betonas ofta av supportrar men när trogna spelare som spelat större delen av sitt liv i samma klubb råkar skada sig och halka efter så ropar samma supportrar på nya ersättare från Afrika.
”Man måste släppa fram fler yngre spelare” ropar journalister, supportrar och förbundskaptener. När en klubb modigt (?) litar till sina yngre förmågor saknar klubben ”visioner och planering” enligt samma journalister och supportrar.
En hel ”idrottsvärld” förfasar sig över misstänkt (OBS, ej konstaterat) skattefiffel. Bland många av de upprörda moralisterna finns många som gärna jobbar svart eller har pengarna på hemliga konton i Schweiz. Förresten, hur betalar tidningarna sina talrika tipsare inom myndigheter och polis?
Jag vet faktiskt inte längre om jag orkar intressera mig. Jag överlämnar skiten till mediadrev i tabloida tidningar, hotande pöbel och andra som kan tänkas behålla intresset ytterligare några år. Därmed kommer även mitt bloggande att vridas från Blåvitt navelskåderi till lite mer allmänt och förmodligen för den lilla publiken fullständigt ointressant spåneri.
2005-11-18
Minnesbilder.
1994 USA
Några steg mot bollen, för mycket bakåtlut- tillslag- en jublande rumänsk målvakt och en Håkan som gömmer huvudet bakom underarmarna. Själv såg jag matchen hemma framför TV´n med farsan mitt i natten. Att Håkan skulle missa den fanns inte på kartan för mig. I någon av CL-matcherna eller om det var kvalet, hade Håkan satt en viktig straff totalt stensäkert. Nu gick allt åt pipan. Det var kört, Håkan var körd. Så här 11 och ett halvt år senare är symboliken en annan. Sverige kom igen och det gjorde Håkan också.
2003 Delsjöns ishall
Ännu ett träningspass är till ända. Tvåmålsspelet har slutat oavgjort och nytillträdde Bo Johansson beslutar att matchen skall avgöras på straffar. Dom yngre placerar sina straffar, dom äldre dönar. Håkan står över sånt där mainstreamtänkande och chippar in sin straff bakom en förnedrad Bengt Andersson. Håkans lag vann även denna straffsparksläggning. På väg ner till spårvagnen igen, kan jag inte hålla igen käften när Håkan går förbi. Dô Håkan, varfôr chippade du inte mot Rumänien 94?
-Det var ju det jag gjorde, men vi lirare måste ju lyckas med allt för att slippa kritik.
Om straffarna i solen symboliserade kämpen som alltid kom igen, så symboliserar straffarna i slasket Håkans självironi. Med luriga, plirande ögon med alldeles för mycket vishet i för en så relativt låg ålder, har han en förkärlek för självironiska kommentarer. Den där januarimorgonen fick han mig att må bra hela återstoden av dagen. Och jag önskar jag var på plats när han fick frågan om varför det gick så bra för Blåvitt just nu, efter 5:e raka segern, hösten 2004.
-De é la för att jå é i form.
2001 Gamla Ullevi, femte omgången.
Hela Sveriges fotbollsetablisemang har plötsligt vänt kappan efter vinden och insett precis hur jävla bra Håkan egentligen är. Han och laget inleder säsongen strålande. AIK väntar på hemmaplan, Jimmy tar sig runt på vänsterkanten i kamp med Karl Corneliusson, slår ett Jimmyinlägg. Håkan kommer som vanligt med full satsning in i straffområdet. Han hystar sig in i högen av spelare kring straffpunkten och språngnickar in 1-0. Håkan är bäst på plan, han skrämmer skiten ur Åslund med flera på innermittfältet och efter 90 minuters kamp är Blåvitt i serieledning. Håkan är större än någonsin. Större än så här kan han aldrig bli.Dagen efter nås vi av beskedet att Håkan spelat hela matchen med diskbrock i nacken. Säsongen är över, guldet kört och det känns som om en släkting har dött.
2001 Gamla Ullevi
Håkans årslånga konvalescens är över efter 3 månader. Bajen hemma, Håkan från start. Blåvitt är piskade att vinna för att blanda sig i den absoluta guldstriden igen. Hela arenan kokar, himmelen fylls av blixtar och dunder, men allra mest elektrisk är St Håkan Mild. Blåvitt vinner givetvis matchen. Och större än så här kan väl aldrig Håkan bli?
2002 Nya Ullevi
En ocean av skit har runnit under broarna på drygt ett år. Håkan gör comeback i andra halvlek efter drygt ett halvårs brittisk frånvaro inför 42 000 euforiska åskådare (resten var öisare). Större än så här kan väl Håkan aldrig bli?
2005 Kamratgården
Som vanligt när det kommer till Håkan Mild, sätter han sina egna önskningar och behov i andra hand och klubbens i första. Håkan som vill spela en sista säsong i sitt älskade Blåvitt, konfronteras med att han behövs mer på annat håll. Att den rådande situationen på Kamratgården kräver att Håkan hoppar in i den framtida sportchefsrollen ett år i förväg. Håkan Mild, den lojale idioten, företeelsen som alla respekterar och beundrar, men ingen avundas, väljer att återigen göra det som är bäst för klubben. Nu kan vi bara hoppas på ett gott slut för Håkans och Blåvitts del under november och december samt en god fortsättning.
Större än så här kan väl Håkan aldrig bli?
Några steg mot bollen, för mycket bakåtlut- tillslag- en jublande rumänsk målvakt och en Håkan som gömmer huvudet bakom underarmarna. Själv såg jag matchen hemma framför TV´n med farsan mitt i natten. Att Håkan skulle missa den fanns inte på kartan för mig. I någon av CL-matcherna eller om det var kvalet, hade Håkan satt en viktig straff totalt stensäkert. Nu gick allt åt pipan. Det var kört, Håkan var körd. Så här 11 och ett halvt år senare är symboliken en annan. Sverige kom igen och det gjorde Håkan också.
2003 Delsjöns ishall
Ännu ett träningspass är till ända. Tvåmålsspelet har slutat oavgjort och nytillträdde Bo Johansson beslutar att matchen skall avgöras på straffar. Dom yngre placerar sina straffar, dom äldre dönar. Håkan står över sånt där mainstreamtänkande och chippar in sin straff bakom en förnedrad Bengt Andersson. Håkans lag vann även denna straffsparksläggning. På väg ner till spårvagnen igen, kan jag inte hålla igen käften när Håkan går förbi. Dô Håkan, varfôr chippade du inte mot Rumänien 94?
-Det var ju det jag gjorde, men vi lirare måste ju lyckas med allt för att slippa kritik.
Om straffarna i solen symboliserade kämpen som alltid kom igen, så symboliserar straffarna i slasket Håkans självironi. Med luriga, plirande ögon med alldeles för mycket vishet i för en så relativt låg ålder, har han en förkärlek för självironiska kommentarer. Den där januarimorgonen fick han mig att må bra hela återstoden av dagen. Och jag önskar jag var på plats när han fick frågan om varför det gick så bra för Blåvitt just nu, efter 5:e raka segern, hösten 2004.
-De é la för att jå é i form.
2001 Gamla Ullevi, femte omgången.
Hela Sveriges fotbollsetablisemang har plötsligt vänt kappan efter vinden och insett precis hur jävla bra Håkan egentligen är. Han och laget inleder säsongen strålande. AIK väntar på hemmaplan, Jimmy tar sig runt på vänsterkanten i kamp med Karl Corneliusson, slår ett Jimmyinlägg. Håkan kommer som vanligt med full satsning in i straffområdet. Han hystar sig in i högen av spelare kring straffpunkten och språngnickar in 1-0. Håkan är bäst på plan, han skrämmer skiten ur Åslund med flera på innermittfältet och efter 90 minuters kamp är Blåvitt i serieledning. Håkan är större än någonsin. Större än så här kan han aldrig bli.Dagen efter nås vi av beskedet att Håkan spelat hela matchen med diskbrock i nacken. Säsongen är över, guldet kört och det känns som om en släkting har dött.
2001 Gamla Ullevi
Håkans årslånga konvalescens är över efter 3 månader. Bajen hemma, Håkan från start. Blåvitt är piskade att vinna för att blanda sig i den absoluta guldstriden igen. Hela arenan kokar, himmelen fylls av blixtar och dunder, men allra mest elektrisk är St Håkan Mild. Blåvitt vinner givetvis matchen. Och större än så här kan väl aldrig Håkan bli?
2002 Nya Ullevi
En ocean av skit har runnit under broarna på drygt ett år. Håkan gör comeback i andra halvlek efter drygt ett halvårs brittisk frånvaro inför 42 000 euforiska åskådare (resten var öisare). Större än så här kan väl Håkan aldrig bli?
2005 Kamratgården
Som vanligt när det kommer till Håkan Mild, sätter han sina egna önskningar och behov i andra hand och klubbens i första. Håkan som vill spela en sista säsong i sitt älskade Blåvitt, konfronteras med att han behövs mer på annat håll. Att den rådande situationen på Kamratgården kräver att Håkan hoppar in i den framtida sportchefsrollen ett år i förväg. Håkan Mild, den lojale idioten, företeelsen som alla respekterar och beundrar, men ingen avundas, väljer att återigen göra det som är bäst för klubben. Nu kan vi bara hoppas på ett gott slut för Håkans och Blåvitts del under november och december samt en god fortsättning.
Större än så här kan väl Håkan aldrig bli?
2005-11-17
St Håkan slutar
Vemod. Saknad. Sorg. Rädsla. Otrygghet. Spänd förväntan.
St Håkan kommer i årets Royal Leaguespel göra sina sista matcher för IFK Göteborg innan han tillträder som sportchef. En av de sista 94:orna lägger av. En ikon i inte bara i Blåvitt utan i hela Sverige, slutar på topp (nästan). En levande legend klättrar ett pinnhål uppåt i den blåvita hierarkin. Jag kräver en extremt stor och värdig hyllning av honom när han tackas av vid sista matchen. Byt ut honom i 89:e minuten och res er upp och hylla vår symbol. Håkan Mild har åtevänt till det blåvita innermittfältet för sista gången och för att beskriva mina känslor, citerar jag en annan Håkan från Göteborg:
Sprid ut bensinen över solnedgången, riv ner staden. Häll ut havet ända bort till horisonten. Tysta ner musiken, han kommer aldrig hit igen.
St Håkan kommer i årets Royal Leaguespel göra sina sista matcher för IFK Göteborg innan han tillträder som sportchef. En av de sista 94:orna lägger av. En ikon i inte bara i Blåvitt utan i hela Sverige, slutar på topp (nästan). En levande legend klättrar ett pinnhål uppåt i den blåvita hierarkin. Jag kräver en extremt stor och värdig hyllning av honom när han tackas av vid sista matchen. Byt ut honom i 89:e minuten och res er upp och hylla vår symbol. Håkan Mild har åtevänt till det blåvita innermittfältet för sista gången och för att beskriva mina känslor, citerar jag en annan Håkan från Göteborg:
Sprid ut bensinen över solnedgången, riv ner staden. Häll ut havet ända bort till horisonten. Tysta ner musiken, han kommer aldrig hit igen.
You´ve got me, under my skin
Det finns dåliga låtar som kan göra mig näst intill fysiskt illamående. Sedan finns riktigt dåliga låtar, låtar som gör mig frustrerad, ledsen och förbannad. Men nog om Per Gessle och Tomas Ledin nu. För dagens lista handlar om låtar som kryper in under skinnet på mig, de som gör mig djupt illa till mods. Känner du att du vill bidra till listan, så är det bara att plita ner det i en kommentar.
5. Sara - Mauro Scocco
Stalkersången nummer 2.
Sara, kom ut ikväll, jag väntar vid hörnet på seveneleven. Kommentar egentligen överflödig, men med tanke på hur porrig Mauro såg ut redan i mitten på 80-talet, så skulle jag inte vilja vara i Saras kläder.
4. Alice - Smokie
Voyaeurlåten nummer 2.
And for twenty years I´ve been living next door to Alice. Dom bor grannar i 20 år tills hon flyttar hemifrån. Hur gammal var hon när du började ditt flåsande bakom kikarlinsen mr Smokie?
3. Oh vilken härlig da´- Ted Gärdestad
Jag gick upp på morgonen, jag såg dig bada naken bakom träden Oh! Vilken härlig dag (hand)trallalalalalala etc. Voyaeur-sången framför alla andra. Att man aldrig kan känna sig helt obunden och fri. Tänk dig att du går upp tidigt på ditt avskilda lantställe mitt i skogen en solig julimorgon, tar ett morgondopp i sjön och nog fan står där en flåsande Gärdestad och gömmer sig i björksnåret. Jag skall aldrig mer dricka Pripps, den saken är säker.
2. Every breath you take - The Police
Every breath you take, every move you make, every bond you brake every step yoy take I´ll be watching you. Oh can´t you see, you belong to me etc.
Sting är obehaglig nog som det är. Och då kommer man tänka på den här stalkersången. Valfritt associalt psykfall med besatthet till allt mellan Kikki Danielsson och prinsessan Madeleine, lär ha denna låten på hjärnan när dom bryter sina besöksförbud för att komma sina offer inpå livet.
1. Mambo No5 - Lou Bega
Jag talar inte om de otaliga psykbryt med tillhörande misshandelsfall som denna olidligt tjötiga sommarplåga måste ha resulterat i av ren frustration. Nej jag menar texten i sig. A little bit of Monica by my side, a little bit och Annika etc. Det handlar om ett inte ens subtilt budskap, det är så övertydligt att jag inte fattar att han inte är bakom lås och bom. Givetvis handlar det om en seriemördare som styckar sina offer och nu bestämt sig för att gäcka polisen med denna sång.
5. Sara - Mauro Scocco
Stalkersången nummer 2.
Sara, kom ut ikväll, jag väntar vid hörnet på seveneleven. Kommentar egentligen överflödig, men med tanke på hur porrig Mauro såg ut redan i mitten på 80-talet, så skulle jag inte vilja vara i Saras kläder.
4. Alice - Smokie
Voyaeurlåten nummer 2.
And for twenty years I´ve been living next door to Alice. Dom bor grannar i 20 år tills hon flyttar hemifrån. Hur gammal var hon när du började ditt flåsande bakom kikarlinsen mr Smokie?
3. Oh vilken härlig da´- Ted Gärdestad
Jag gick upp på morgonen, jag såg dig bada naken bakom träden Oh! Vilken härlig dag (hand)trallalalalalala etc. Voyaeur-sången framför alla andra. Att man aldrig kan känna sig helt obunden och fri. Tänk dig att du går upp tidigt på ditt avskilda lantställe mitt i skogen en solig julimorgon, tar ett morgondopp i sjön och nog fan står där en flåsande Gärdestad och gömmer sig i björksnåret. Jag skall aldrig mer dricka Pripps, den saken är säker.
2. Every breath you take - The Police
Every breath you take, every move you make, every bond you brake every step yoy take I´ll be watching you. Oh can´t you see, you belong to me etc.
Sting är obehaglig nog som det är. Och då kommer man tänka på den här stalkersången. Valfritt associalt psykfall med besatthet till allt mellan Kikki Danielsson och prinsessan Madeleine, lär ha denna låten på hjärnan när dom bryter sina besöksförbud för att komma sina offer inpå livet.
1. Mambo No5 - Lou Bega
Jag talar inte om de otaliga psykbryt med tillhörande misshandelsfall som denna olidligt tjötiga sommarplåga måste ha resulterat i av ren frustration. Nej jag menar texten i sig. A little bit of Monica by my side, a little bit och Annika etc. Det handlar om ett inte ens subtilt budskap, det är så övertydligt att jag inte fattar att han inte är bakom lås och bom. Givetvis handlar det om en seriemördare som styckar sina offer och nu bestämt sig för att gäcka polisen med denna sång.
2005-11-16
En sån dag
Jag skulle vilja utnämna idag till årets mest ointressanta dag. Inte ett skit har hänt officiellt som man varken kan bli glad eller förbannad över. Att Zlatan I, Henke och Ljungberg nobbade fotbollsgalan är förstesidestoff än idag säger en hel del om nyhetstorkan. TV4:s programchef hotar att lägga ner galan om inte stjärnorna kommer i framtiden. Detta för att han står på tittarnas sida.....Att dom vetat i en vecka att dom inte kommer och ändå marknadsför spektaklet som om dom skulle det, spelar tydligen ingen roll. Sedan kan man ju fråga sig om galan blivit så mycket bättre om dom kom. Zlatan I, Henke och Ljungberg är nästan lika tråkiga som brasilianska ligamatcher och ståupp-komik med Adde Malmgren och Hey Baberiba. Man kan bli aggressiv för mindre.
Appropå Hey Baberiba. Dom får mig faktiskt att reflektera. Inte så att dom skämtar om ämnen som stimulerar hjärnan, utan deras bottenlösa uselhet får mig att fundera över hur gammal man blivit. I år igen får dom leka roliga timmen på bästa sändningstid. Är det en generationsfråga? På 80-talet gillade jag serien Smash och Ronny Jönsson på radion, kan den varit Hey Baberibas motsvarigheter? Är det så illa och jag har blivit så gammal, vet jag vad som väntar. Hår på ryggen, gaggande om Wilander, Johnny och Gunde samt svårigheter med att få upp den och att resa sig ur fåtöljen utan att avge ett ljud.
Det har varit en sån dag helt enkelt. En dag som inte direkt blev bättre när Alltid Blåvitts forum började k*ka. Inte för att det fann något intressant att diskutera, men ändå.
Appropå Hey Baberiba. Dom får mig faktiskt att reflektera. Inte så att dom skämtar om ämnen som stimulerar hjärnan, utan deras bottenlösa uselhet får mig att fundera över hur gammal man blivit. I år igen får dom leka roliga timmen på bästa sändningstid. Är det en generationsfråga? På 80-talet gillade jag serien Smash och Ronny Jönsson på radion, kan den varit Hey Baberibas motsvarigheter? Är det så illa och jag har blivit så gammal, vet jag vad som väntar. Hår på ryggen, gaggande om Wilander, Johnny och Gunde samt svårigheter med att få upp den och att resa sig ur fåtöljen utan att avge ett ljud.
Det har varit en sån dag helt enkelt. En dag som inte direkt blev bättre när Alltid Blåvitts forum började k*ka. Inte för att det fann något intressant att diskutera, men ändå.
2005-11-14
Om varför supportrar gillar poker
1. Det kräver minimal fysisk ansträngning. En orsak till varför vi blev supportrar i stället för att satsa på egna karriären.
2. Vi tror oss alltid veta bäst. Bättre än alla motspelare, journalister, experter, andra supportrar och till och med tränaren.
3. Vinner man, har man skött sina kort bäst. Förlorar man, har man haft en sån extrem otur att det finns inte.
4. Om-inte-om logiken flödar. Om jag callat hans reraise, hade jag fått kåk på rivern. Om inte Jingblad och Reine var såna idioter hade saker och ting sett annorlunda ut idag.
5. Offensiven går före allt annat. All in på par i tvåor, är underskattat precis som 3-4-3 med Adam och Ozzy på ytterbacksplatserna och de Pedro som defensiv innermittfältare.
6. Poker, fotboll och alkohol hör ihop.
7. Nästintill inte ett fruntimmer så långt ögat kan nå.
8. I alla fall jag, behöver endast en enda anledning för att kunna bära solbrillor inomhus.
9. Skadeglädjen är minst lika skön som segrarna i sig. Handen på hjärtat. Vad minns vi allra bäst från säsongen 2004?
10. Det går inte att gå med ekonomisk vinst. Vinner man mer än man förlorar, brännar man överskottet på öl och blackjack några timmar senare. Lika säkert som amen i kyrkan och missat guld på Sundsvalls IP.
11. Det ser så jävla enkelt ut hemma framför TV´n
2. Vi tror oss alltid veta bäst. Bättre än alla motspelare, journalister, experter, andra supportrar och till och med tränaren.
3. Vinner man, har man skött sina kort bäst. Förlorar man, har man haft en sån extrem otur att det finns inte.
4. Om-inte-om logiken flödar. Om jag callat hans reraise, hade jag fått kåk på rivern. Om inte Jingblad och Reine var såna idioter hade saker och ting sett annorlunda ut idag.
5. Offensiven går före allt annat. All in på par i tvåor, är underskattat precis som 3-4-3 med Adam och Ozzy på ytterbacksplatserna och de Pedro som defensiv innermittfältare.
6. Poker, fotboll och alkohol hör ihop.
7. Nästintill inte ett fruntimmer så långt ögat kan nå.
8. I alla fall jag, behöver endast en enda anledning för att kunna bära solbrillor inomhus.
9. Skadeglädjen är minst lika skön som segrarna i sig. Handen på hjärtat. Vad minns vi allra bäst från säsongen 2004?
10. Det går inte att gå med ekonomisk vinst. Vinner man mer än man förlorar, brännar man överskottet på öl och blackjack några timmar senare. Lika säkert som amen i kyrkan och missat guld på Sundsvalls IP.
11. Det ser så jävla enkelt ut hemma framför TV´n
2005-11-10
Barmhärtighetsmord
"Over a dog", skrockar Jack Nicholsons rollfigur sarkastiskt åt sig själv i Livet från den ljusa sidan när han brister ut i gråt framför pianot på vilket han spelar allways look att the bright side of life. Han skrockar för att han aldrig hade trott det om sig själv och det kan jag identifiera mig med.
Jag var med om något starkt idag. För några dagar sedan fick vi hem den 8 månader gamla blandrasen Tim. Vi har passat honom vid ett flertal tillfällen tidigare, men den här gången var det annorlunda. Han skulle dö. Tim led av epelepsi av en art, där det helt enkelt inte längre fanns något hopp till ett meningsfullt och värdigt liv. Idag på en djurklinik var det dags. Kanylen sattes i, det starka narkosmedlet trycktes in i hans blodomlopp och inom loppet av bara några sekunder var det över. Klockan halv tre idag somnade Tim in i mina armar för gott. Det var en jävligt märklig känsla. Jag hade varit i princip helt knäckt hela dagen, jag är egentligen alldeles för blödig för att vara med vid denna sorts aktiviteter men idag fick bli ett undantag ety Tim tydde sig mycket till mig personligen och det vore jävligt egoistiskt av mig att inte följa med honom till det bittra slutet för min egen skull. Men när det väl var över, kände jag bara en lättnad. Över var det förresten inte med en gång. Tim föll först ihop, slutade andas och hjärtat slutade slå. Lik förbannat kände jag hans närvaro i minuter efter det. Förklara det om ni kan för jag kan det inte. Kanske är man lite religiös ändå när allt kommer omkring om än inte på samma sätt som den där homofobröven från Öland som just nu strålar sig i ljuset av kamerablixtar och eldfacklor kring HD. Nej en religositet som går ut på att vi alla levande varelser har en själ, en själ som inte följer med resten av kroppen in till krematoriet, utan far vidare åt annat håll. Om det är för att trösta mig själv vet jag inte, men det är en tanke god som någon.
Detta fick mig att tänka på att vi i en situation som denna, kan vara humanare mot djur än mot människor och det fick mig att tänka på att vi alla skall dö. Från och med att vi föds är vi i princip döende. Kanske är det för att jag fortfarande är rörd av dagens händelser och kanske är jag naiv. Men nog fan borde vi alla se till att alla i vår omgivning får så ett trevligt slut som möjligt på sina respektive liv? Oavsett hur långt vi har kvar att leva.
Jag var med om något starkt idag. För några dagar sedan fick vi hem den 8 månader gamla blandrasen Tim. Vi har passat honom vid ett flertal tillfällen tidigare, men den här gången var det annorlunda. Han skulle dö. Tim led av epelepsi av en art, där det helt enkelt inte längre fanns något hopp till ett meningsfullt och värdigt liv. Idag på en djurklinik var det dags. Kanylen sattes i, det starka narkosmedlet trycktes in i hans blodomlopp och inom loppet av bara några sekunder var det över. Klockan halv tre idag somnade Tim in i mina armar för gott. Det var en jävligt märklig känsla. Jag hade varit i princip helt knäckt hela dagen, jag är egentligen alldeles för blödig för att vara med vid denna sorts aktiviteter men idag fick bli ett undantag ety Tim tydde sig mycket till mig personligen och det vore jävligt egoistiskt av mig att inte följa med honom till det bittra slutet för min egen skull. Men när det väl var över, kände jag bara en lättnad. Över var det förresten inte med en gång. Tim föll först ihop, slutade andas och hjärtat slutade slå. Lik förbannat kände jag hans närvaro i minuter efter det. Förklara det om ni kan för jag kan det inte. Kanske är man lite religiös ändå när allt kommer omkring om än inte på samma sätt som den där homofobröven från Öland som just nu strålar sig i ljuset av kamerablixtar och eldfacklor kring HD. Nej en religositet som går ut på att vi alla levande varelser har en själ, en själ som inte följer med resten av kroppen in till krematoriet, utan far vidare åt annat håll. Om det är för att trösta mig själv vet jag inte, men det är en tanke god som någon.
Detta fick mig att tänka på att vi i en situation som denna, kan vara humanare mot djur än mot människor och det fick mig att tänka på att vi alla skall dö. Från och med att vi föds är vi i princip döende. Kanske är det för att jag fortfarande är rörd av dagens händelser och kanske är jag naiv. Men nog fan borde vi alla se till att alla i vår omgivning får så ett trevligt slut som möjligt på sina respektive liv? Oavsett hur långt vi har kvar att leva.
2005-11-09
Fifflet i fotbollssverige
Det var fiffelsnack i gårdagens Debatt. Förståsigpåare hävdar att fifflet är oerhört utbrett i framför allt klubbar i de lägre serierna. Men ingen talar ur skägget. Det finns en anledning till det. Dom här förståsigpåarna är själva inblandade, dom har själva tagit emot svarta pengar och vill därför inte träda fram. I stället svänger man sig med att man "hört rykten", att dom vet hur "snacket går" etc. Tycker ni verkligen att det är ett så stort problem, borde ni i stället träda fram.
Personligen tycker jag att en viss skatteåtergift vore på sin plats. Ett årligt fribelopp för "överskott på hobbyverksamhet". Inte för att det vore moraliskt rätt, utan mer för att det nog är enda vägen att gå om man vill göra fotbollsrörelsen vit.
Personligen tycker jag att en viss skatteåtergift vore på sin plats. Ett årligt fribelopp för "överskott på hobbyverksamhet". Inte för att det vore moraliskt rätt, utan mer för att det nog är enda vägen att gå om man vill göra fotbollsrörelsen vit.
2005-11-08
Fotbollslexikon
Vi har fått in nya klyschor i fotbollssfären och för att göra livet lite enklare tänkte jag redogöra för några utav dom:
Tjongboll=Lång, hög passning i riktning mot kortlinjen som går över motståndarnas försvarare
Lång djupledsboll=Tjongboll, men av rätt lag och till rätt adress
Crossboll=Tjongboll i riktning mot långlinjen
Spelvändning=Crossboll av rätt lag och med rätt adress
Dåligt slagen straff=En fjutt nästan mitt i mål som målvakten chansar rätt på
Bra slagen straff=En fjutt nästan mitt i mål som målvakten chansar fel på
Internationellt steg=Snabb
Driv i steget=Snabb, fast med långa steg av en lång spelare
Kvick=Snabb fast med korta steg av en kort spelare
Bra organisation=Grisfotbollslag
Diciplinerat=Grisfotbollslag
Löpstarka=Grisfotbollslag
Fysiskt starka=Grisfotbollslag exkl. dom som kör fys på Bosön.
Spetskompetens=lagets mest framstående spelare
Rutinerad=Gammal
Rutinerad Räv=Jävligt gammal
Tjongboll=Lång, hög passning i riktning mot kortlinjen som går över motståndarnas försvarare
Lång djupledsboll=Tjongboll, men av rätt lag och till rätt adress
Crossboll=Tjongboll i riktning mot långlinjen
Spelvändning=Crossboll av rätt lag och med rätt adress
Dåligt slagen straff=En fjutt nästan mitt i mål som målvakten chansar rätt på
Bra slagen straff=En fjutt nästan mitt i mål som målvakten chansar fel på
Internationellt steg=Snabb
Driv i steget=Snabb, fast med långa steg av en lång spelare
Kvick=Snabb fast med korta steg av en kort spelare
Bra organisation=Grisfotbollslag
Diciplinerat=Grisfotbollslag
Löpstarka=Grisfotbollslag
Fysiskt starka=Grisfotbollslag exkl. dom som kör fys på Bosön.
Spetskompetens=lagets mest framstående spelare
Rutinerad=Gammal
Rutinerad Räv=Jävligt gammal
Om pudlar och hundar i övrigt.
Jag har många hundar. För tillfället 5 stycken alla av sorten irländsk röd setter. Den äldsta heter Rico, han är snart 9 år och dagens text kommer till stor del handla om honom.
När Rico var 8 månader gammal var han ute på promenad med sin matte. Han lekte lös på en äng, då han svart sak kommer som skjuten ur en kanon mot honom. Rico gör allt rätt efter hundkommunikationens alla regler. Han lägger sig på rygg, kissar ner sig, har svansen mellan benen och blottar sin strupe. Allt för att förmedla det faktum att han är underlägsen, inte är ett hot och att han ger sig. Rico gjorde inte detta för skojs skull. Han gjorde det för att slippa stryk. Det slapp han inte. Det svarta hunden var av en sort som inte är intresserade av kommunikation, den svarta hunden ville ha blod. Efter evighetslånga minuter med en hund som borrat in sina sylvassa tänder i halsen på Rico, kunde man senare hos veterinären konstatera att Rico varit millimetrar från att dö. Räddning låg i att han hade så lite muskler och därigenom väldigt sladdrigt skinn i halspartiet, vilket var svårt ta sig igenom.
5 år senare och med mycket mer muskler var det dags för en ny promenad fast denna gången i sällskap med husse och 5 månader gamla lillasyster Bonita. Ännu en gång kommer en blodtörstig best som skjuten ur en kanon. Men den här gången hade Rico lärt sig läxan. Han tog två steg framåt i stället för tre steg bakåt. Han valde att ta striden till sista blodsdroppen och än idag får jag ångest när jag tänker på vilken jävla strid det var. Rico visar än idag ofta sin underkastelse, fast mot tjusiga löptikar som tycker han är för påstridig eller mot barn som tycker han verkar stor och otäck. Men den där hemska dagen för 4 år sedan, stod Rico pall trots att han hade oddsen och logiken emot sig. Han stod pall för att han hade lärt sig att man skall aldrig göra en pudel mot en pittbull. Rico överlevde tack vare sitt mod och att han hade en husse som backade upp honom.
Det kanske är något att tänka på i tider som dessa.
När Rico var 8 månader gammal var han ute på promenad med sin matte. Han lekte lös på en äng, då han svart sak kommer som skjuten ur en kanon mot honom. Rico gör allt rätt efter hundkommunikationens alla regler. Han lägger sig på rygg, kissar ner sig, har svansen mellan benen och blottar sin strupe. Allt för att förmedla det faktum att han är underlägsen, inte är ett hot och att han ger sig. Rico gjorde inte detta för skojs skull. Han gjorde det för att slippa stryk. Det slapp han inte. Det svarta hunden var av en sort som inte är intresserade av kommunikation, den svarta hunden ville ha blod. Efter evighetslånga minuter med en hund som borrat in sina sylvassa tänder i halsen på Rico, kunde man senare hos veterinären konstatera att Rico varit millimetrar från att dö. Räddning låg i att han hade så lite muskler och därigenom väldigt sladdrigt skinn i halspartiet, vilket var svårt ta sig igenom.
5 år senare och med mycket mer muskler var det dags för en ny promenad fast denna gången i sällskap med husse och 5 månader gamla lillasyster Bonita. Ännu en gång kommer en blodtörstig best som skjuten ur en kanon. Men den här gången hade Rico lärt sig läxan. Han tog två steg framåt i stället för tre steg bakåt. Han valde att ta striden till sista blodsdroppen och än idag får jag ångest när jag tänker på vilken jävla strid det var. Rico visar än idag ofta sin underkastelse, fast mot tjusiga löptikar som tycker han är för påstridig eller mot barn som tycker han verkar stor och otäck. Men den där hemska dagen för 4 år sedan, stod Rico pall trots att han hade oddsen och logiken emot sig. Han stod pall för att han hade lärt sig att man skall aldrig göra en pudel mot en pittbull. Rico överlevde tack vare sitt mod och att han hade en husse som backade upp honom.
Det kanske är något att tänka på i tider som dessa.
Om jag fattat Sellas artistskatt rätt
Åklagare menar att Sella flyttade till Sverige redan i december, ett Sverige där han saknade en egen bostad och i ett Sverige han omöjligen kunnat utöva sitt yrke då han var bunden till ett kontrakt med Holländska Herenveen. Jag är ingen skatteexpert, men jag är säker på en sak där. Faller vi i den frågan, faller alla. I raljant och hånfull ton, ställer idag Robert Laul den retoriska frågan varför inte Jonson, Svensson, Svensson och Jacobsson inte kallats till förhör och delgetts misstanke i samma ärende. Det kommer. Jacobsson, Jonsson och Anders Svensson har alla skaffat sig bostadsrätter eller fastigheter i Sverige under sin utlandsvistelse. Kan bli skapliga upptaxeringar på tex Jacobsson. Stannar det vid 30 miljoner?
2005-11-07
Veckans ord
Det finns namn som är som dom låter. Per Unckel, Per Gessle, Bert Karlsson och Ola Wenström.
Sedan finns det ord som låter som det det beskriver. Ett av dom är HATSPRIT
Har du hatsprit hemma, snåla inte för den kommer behövas ett tag framöver nu.
Sedan finns det ord som låter som det det beskriver. Ett av dom är HATSPRIT
Har du hatsprit hemma, snåla inte för den kommer behövas ett tag framöver nu.
2005-11-05
Vad fan skall man tro och tycka?
Bloggandet har inte varit bra för mitt internetberoende, att då i dessa tider ha haft usel datatillgång har inte varit roligt.
Sett till härvan som sådan, vet man ännu ingenting säkert. Men eftersom dom utpekade inte dementerat ett skit än så länge, får man faktiskt ta och utgå från att det mesta är sant. Då har vi problem.
Min personliga teori om vad som hänt efter vad som stått i media. Ijeh tar kontakt med Blåvitt, som är högintresserade. Klubbdirektören kommer överens med Ijeh om ett i sammanhangen rimligt kontraktsförslag. Styrelsen säger nej, med motiveringen att det är för mycket pengar nu när man nyss kommit på rätsida i ekonomin. Klubbdirektören och kassören blir förbannade över styrelsebeslutet och tar ett eget initiativ som innefattar en personlig gåva till Ijeh från kassören. Efter att ha kollat med skatteverket och expertis, säger styrelsen OK, ovetande att gåvan bara är ett lån som skall betalas tillbaka. Resten vet ni. Jag kallar det förskingring eller trolöshet mot huvudman. Ur klubbens synpunkt har faktiskt kassören under klubbdirektörens överseende, tagit pengar ur klubbens kassa och satt in på sitt eget med hjälp av en ofrivillig bulvan. Det ser mörkt ut för många och några kortsiktiga beslut måste fattas snabbt som fan.
För det första behöver vi mitt under brinnande silly season en ny klubbdirektör (och kassör). Det måste vara någon som kan ge järnet från dag ett samt är pålitlig. I dagsläget, hur många kan vi lita på egentligen? Jag kommer på två namn. Bengt Halse och Roger Gustafsson. Halse är nog det bästa alternativet, men samtidigt behöver vi då en ny tillfällig ordförande. Just nu är dock detta ändå den bästa lösningen. Halse har god erfarenhet av den sortens vd-jobb som klubbdirektörsposten egentligen är samtidigt som han fungerar alldeles utmärkt i media.
För det andra måste IFK ta ställning till hur man skall agera i förhållande till klubbdirektören och kassören. Å ena sidan bör man polisanmäla hela skiten, men då får man å andra sidan bittra och hämdsugna fd kassörer och klubbdirektörer på halsen. Ett jävla dilemma, där ett beslut bara är aningen mindre dåligt än det andra.
På lång sikt tror jag dock inte att detta kommer skada Blåvitt så mycket som folk verkar tro, men bara om vi låter detta kapitel bli avslutat. Vi måste göra upp med oss själva på denna punkten. Det här får inte bli en skugga som hänger över oss inom oöverskådlig framtid. Och detta får fanimig aldrig någonsin hända igen. Aldrig.
"Så måste helvetet vara, gator och skyltar överallt som man inte kan bortförklara. Man är klassificerad en gång för alla"
(Albert Camus)
Sett till härvan som sådan, vet man ännu ingenting säkert. Men eftersom dom utpekade inte dementerat ett skit än så länge, får man faktiskt ta och utgå från att det mesta är sant. Då har vi problem.
Min personliga teori om vad som hänt efter vad som stått i media. Ijeh tar kontakt med Blåvitt, som är högintresserade. Klubbdirektören kommer överens med Ijeh om ett i sammanhangen rimligt kontraktsförslag. Styrelsen säger nej, med motiveringen att det är för mycket pengar nu när man nyss kommit på rätsida i ekonomin. Klubbdirektören och kassören blir förbannade över styrelsebeslutet och tar ett eget initiativ som innefattar en personlig gåva till Ijeh från kassören. Efter att ha kollat med skatteverket och expertis, säger styrelsen OK, ovetande att gåvan bara är ett lån som skall betalas tillbaka. Resten vet ni. Jag kallar det förskingring eller trolöshet mot huvudman. Ur klubbens synpunkt har faktiskt kassören under klubbdirektörens överseende, tagit pengar ur klubbens kassa och satt in på sitt eget med hjälp av en ofrivillig bulvan. Det ser mörkt ut för många och några kortsiktiga beslut måste fattas snabbt som fan.
För det första behöver vi mitt under brinnande silly season en ny klubbdirektör (och kassör). Det måste vara någon som kan ge järnet från dag ett samt är pålitlig. I dagsläget, hur många kan vi lita på egentligen? Jag kommer på två namn. Bengt Halse och Roger Gustafsson. Halse är nog det bästa alternativet, men samtidigt behöver vi då en ny tillfällig ordförande. Just nu är dock detta ändå den bästa lösningen. Halse har god erfarenhet av den sortens vd-jobb som klubbdirektörsposten egentligen är samtidigt som han fungerar alldeles utmärkt i media.
För det andra måste IFK ta ställning till hur man skall agera i förhållande till klubbdirektören och kassören. Å ena sidan bör man polisanmäla hela skiten, men då får man å andra sidan bittra och hämdsugna fd kassörer och klubbdirektörer på halsen. Ett jävla dilemma, där ett beslut bara är aningen mindre dåligt än det andra.
På lång sikt tror jag dock inte att detta kommer skada Blåvitt så mycket som folk verkar tro, men bara om vi låter detta kapitel bli avslutat. Vi måste göra upp med oss själva på denna punkten. Det här får inte bli en skugga som hänger över oss inom oöverskådlig framtid. Och detta får fanimig aldrig någonsin hända igen. Aldrig.
"Så måste helvetet vara, gator och skyltar överallt som man inte kan bortförklara. Man är klassificerad en gång för alla"
(Albert Camus)
2005-11-03
Morgonnyheterna
Bänkade mig framför morgonnyheterna för att suga i mig det senaste appropå Lithners inkvisation. Jag fastnade i stället för ett inslag från sossarnas partikongress och insåg att det verkligen finns en lista som saknas. Om dagen kommer då Blåvitt degraderas, får vi se om Lithner platsar på denna lista.
Kategori: Vita män som verkligen inte kan dansa.
5. Tomas Östros.
Inte ens en sexuellt utsulten dokusåpabimbo, kan ens bli lite uppkåtad av Finansministerns schlagerhopp på kongressens avslutningsfest.
4. Håkan Hellström.
Han säger att han älskar att dansa, han sjunger att han älskar att dansa. Med "indianen" och "väderkvarnen", snodda från pojkårens uppvärmningsövningar på Gaisgården, som enda moves, behöver pojken faktiskt fler dans än sånglektioner.
3. Sir Elton John
Innan han blev en gubbfet, åldersnojad, adlad, bitter balladsångare, kunde han röja loss riktigt jävla ösig musik. Trots detta har jag aldrig ens sett honom stå upp på en scen. Krossar myten att alla bögar kan dansa.
2. Svenska fotbollslandslaget 1994.
Ni minns bilderna från Rålamb själva. Kommentar överflödig. Dahlin och Larsson har nog aldrig gjort ett så blekt intryck och då har jag inte ens gått in på Brollans fyllepiruetter.
1. Georges Michael.
Min personliga favorit. Minns Carolamovesen från Whams GoGo-låt, till fingknäppande Elvis-karikaktyr med ful skinnjacka i Faith ända tills våra dagars Let´s go outside där dansinsatsen till råga på allt till och med är koreograferad. Nej för helvete Georgios, gör en "Elton" och sätt dig ner!
Kategori: Vita män som verkligen inte kan dansa.
5. Tomas Östros.
Inte ens en sexuellt utsulten dokusåpabimbo, kan ens bli lite uppkåtad av Finansministerns schlagerhopp på kongressens avslutningsfest.
4. Håkan Hellström.
Han säger att han älskar att dansa, han sjunger att han älskar att dansa. Med "indianen" och "väderkvarnen", snodda från pojkårens uppvärmningsövningar på Gaisgården, som enda moves, behöver pojken faktiskt fler dans än sånglektioner.
3. Sir Elton John
Innan han blev en gubbfet, åldersnojad, adlad, bitter balladsångare, kunde han röja loss riktigt jävla ösig musik. Trots detta har jag aldrig ens sett honom stå upp på en scen. Krossar myten att alla bögar kan dansa.
2. Svenska fotbollslandslaget 1994.
Ni minns bilderna från Rålamb själva. Kommentar överflödig. Dahlin och Larsson har nog aldrig gjort ett så blekt intryck och då har jag inte ens gått in på Brollans fyllepiruetter.
1. Georges Michael.
Min personliga favorit. Minns Carolamovesen från Whams GoGo-låt, till fingknäppande Elvis-karikaktyr med ful skinnjacka i Faith ända tills våra dagars Let´s go outside där dansinsatsen till råga på allt till och med är koreograferad. Nej för helvete Georgios, gör en "Elton" och sätt dig ner!
2005-11-02
Tänk om....
Tänk om Ijeh inte hade haft släktingar i Göteborg. Hade han kontaktat Blåvitt då?
Tänk om inte Bengt Madsen och Hasse Borg gjort sina hätska, lögnaktiga utfall mot Blåvitt och Ijeh i samband med den berömda övergången. Hade den lille tjänstemannen i Kristianstad blivit så uppmuntrad att han skickade sin hemsnickrade anmälan osande av konspirationsteori om Ijeh då?
Tänk om Lithner inte varit en omvittnat mediekåt, okunnig ordbajsare. Hade han varit lika sugen på att suga åt sig mål med så mycket publicitet som möjligt då?
Tänk om någon annan åklagare än Lithner hade haft tid över i almanackan nära nmälan från konspiratorikern i Skåne kom in. Hade någon annan handläggare än Lithner jagat Blåvitt på samma maniska sätt?
Tänk om inte Lithner härjat, hade Wernbloom och de unga gardet fått plats i truppen att slå igenom på då?
Tänk om inte Bengt Madsen och Hasse Borg gjort sina hätska, lögnaktiga utfall mot Blåvitt och Ijeh i samband med den berömda övergången. Hade den lille tjänstemannen i Kristianstad blivit så uppmuntrad att han skickade sin hemsnickrade anmälan osande av konspirationsteori om Ijeh då?
Tänk om Lithner inte varit en omvittnat mediekåt, okunnig ordbajsare. Hade han varit lika sugen på att suga åt sig mål med så mycket publicitet som möjligt då?
Tänk om någon annan åklagare än Lithner hade haft tid över i almanackan nära nmälan från konspiratorikern i Skåne kom in. Hade någon annan handläggare än Lithner jagat Blåvitt på samma maniska sätt?
Tänk om inte Lithner härjat, hade Wernbloom och de unga gardet fått plats i truppen att slå igenom på då?
Lithneråsikter
Pratade med en kollega idag. Han har jobbat med Lars Lithner. Lithner är känd internt som en man som ofta har många ord med liten substans och söker sig till mål med mycket publicitet. Han tar ofta till drastiska aktioner där han "utnyttjar befogenheternas hela spännvidd" för att på så sätt "chocka motståndarna". I bästa fall kan de då erkänna något annat än det de är anklagade för. För sådant är han känd Lithner. Uppenbarligen var han rätt impopulär bland kollegorna också.
Han kanske är en duktig åklagare ändå....
Han kanske är en duktig åklagare ändå....
2005-11-01
Vad var det med Mats Hård?
”Här är Hård” stod det i rubriken och en av kvällsdrakarnas allra mest förhärdade och erfarna reportrar fick äran att intervjua mannen bakom den väldigt omtalade Mats Hård-bloggen. Eller vänta nu.....
Hur många som inte var journalister tyckte att Mats Hård hade något intressant att komma med? Jag läste bloggen två gånger, båda gångerna ditlänkad från någon journalistblogg eller artikel. Inte fick jag något som helst utbyte av den.
Mats Hård var helt enkelt ett enda stort internskämt för Sveriges journalister. Journalisternas navelskåderi tappade alla proportioner när de enfaldigt trodde att Mats Hårds blogg var så intressant att de ägnade artiklar i tidningarna åt den. Artiklar som sedan kröntes med ovanstående artikel om ”avslöjandet”. Gäsp, är det någon mer än jag som tror att boken om bloggen endast kommer att köpas av journalister?
Hur många som inte var journalister tyckte att Mats Hård hade något intressant att komma med? Jag läste bloggen två gånger, båda gångerna ditlänkad från någon journalistblogg eller artikel. Inte fick jag något som helst utbyte av den.
Mats Hård var helt enkelt ett enda stort internskämt för Sveriges journalister. Journalisternas navelskåderi tappade alla proportioner när de enfaldigt trodde att Mats Hårds blogg var så intressant att de ägnade artiklar i tidningarna åt den. Artiklar som sedan kröntes med ovanstående artikel om ”avslöjandet”. Gäsp, är det någon mer än jag som tror att boken om bloggen endast kommer att köpas av journalister?
Pippi Season
Företeelse: Silly Season
Egentlig betydelse: Administrativ försäsong, där klubbarnas sportchefer köper och säljer ihop till nästa års spelartrupp
Symbolisk betydelse: "Livet från den ljusa sidan". Till dags dato har jag aldrig stött på en supporter som ansett sitt lag försvagat av silly season. All förändring är av godo och kom ihåg. Nästa år då jävlar.
Exempel 1: Det regnar – Vi får lägre elpriser och svamparna växer
Exempel 2: Oscar Wendt drar till Holland – Nylund är ändå mycket bättre.
Min favoritscen Moodyssons barndomsnostalgiska film Tillsammans är när Pippi Långstrump avhandlas. I ett sådant politiskt korrekt sammahang borde man tillbett marken hon gick på. De feministiska inslagen i hela företeelsen Pippi än för många för att ens Astrid Lindgren själv skulle kunna avfärda det hela som tillfälligheter. Du har en stark och extremt självständig ung kvinna med udda utseende som genom hela existens påpekar absurditeterna i det samhälle där mannen är normen. Därför höjer man på ögonbrynen i filmen då Pippi svartlistas. "Pippi är materialist, detta ständiga sakletande och hon har dessutom en hel kappsäng full med guldmynt".
Idag c:a 30 år efter den tid då historien utspelar sig, kan vi väl alla fastslå att Pippi inte är materialist. Silly season däremot, är en utmärkt metafor för dagens materialistiska samhälle. Säg att du köper en ny pryl. En ny mobiltelefon, TV eller iPod. Denna nya pryl får dig på gott humör i en till två veckor endast på grund av att du äger en ny pryl. Det är ett uttryck för ett ha-begär som har sitt ursprung i att vi alla definierar oss i sammanhanget av vår omvärld, där den nya prylarna representerar framgång och social status. Då saknar det betydelse att din nya mobiltelefon är lika liten,lätt, praktisk och lätt att använda som din gamla. Bara det faktum att den är ny, är skäl nog att köpa den.
Överför detta nu till silly season. Ett nyförvärv är alltid ett nyförvärv oavsett klass på detsamma. Det är roligare att värva Tommy Lycén än att flytta upp Jonathan Berg och det är roligare att värva Adam Johansson än att förlänga Kalle Svenssons kontrakt. Nyförvärven blir våra nya prylar som vi kan gå och mysa åt i några veckor innan vårt ha-begär väcks av någon annan. Jag kan bara hoppas att Blåvitts ledning inte är mer materialistiska än vad dom har råd med, samtidigt som dom är tillräckligt materialistiska för att låta oss följeslagare gå och mysa åtminstone några gånger i vinter.
Egentlig betydelse: Administrativ försäsong, där klubbarnas sportchefer köper och säljer ihop till nästa års spelartrupp
Symbolisk betydelse: "Livet från den ljusa sidan". Till dags dato har jag aldrig stött på en supporter som ansett sitt lag försvagat av silly season. All förändring är av godo och kom ihåg. Nästa år då jävlar.
Exempel 1: Det regnar – Vi får lägre elpriser och svamparna växer
Exempel 2: Oscar Wendt drar till Holland – Nylund är ändå mycket bättre.
Min favoritscen Moodyssons barndomsnostalgiska film Tillsammans är när Pippi Långstrump avhandlas. I ett sådant politiskt korrekt sammahang borde man tillbett marken hon gick på. De feministiska inslagen i hela företeelsen Pippi än för många för att ens Astrid Lindgren själv skulle kunna avfärda det hela som tillfälligheter. Du har en stark och extremt självständig ung kvinna med udda utseende som genom hela existens påpekar absurditeterna i det samhälle där mannen är normen. Därför höjer man på ögonbrynen i filmen då Pippi svartlistas. "Pippi är materialist, detta ständiga sakletande och hon har dessutom en hel kappsäng full med guldmynt".
Idag c:a 30 år efter den tid då historien utspelar sig, kan vi väl alla fastslå att Pippi inte är materialist. Silly season däremot, är en utmärkt metafor för dagens materialistiska samhälle. Säg att du köper en ny pryl. En ny mobiltelefon, TV eller iPod. Denna nya pryl får dig på gott humör i en till två veckor endast på grund av att du äger en ny pryl. Det är ett uttryck för ett ha-begär som har sitt ursprung i att vi alla definierar oss i sammanhanget av vår omvärld, där den nya prylarna representerar framgång och social status. Då saknar det betydelse att din nya mobiltelefon är lika liten,lätt, praktisk och lätt att använda som din gamla. Bara det faktum att den är ny, är skäl nog att köpa den.
Överför detta nu till silly season. Ett nyförvärv är alltid ett nyförvärv oavsett klass på detsamma. Det är roligare att värva Tommy Lycén än att flytta upp Jonathan Berg och det är roligare att värva Adam Johansson än att förlänga Kalle Svenssons kontrakt. Nyförvärven blir våra nya prylar som vi kan gå och mysa åt i några veckor innan vårt ha-begär väcks av någon annan. Jag kan bara hoppas att Blåvitts ledning inte är mer materialistiska än vad dom har råd med, samtidigt som dom är tillräckligt materialistiska för att låta oss följeslagare gå och mysa åtminstone några gånger i vinter.
Gais i allsvenskan
Helvetet frös till is och bois åkte ur. Allsvenska sportchefer gnuggar händerna precis som deras kassörer. Nästa år då jävlar-romantiken ligger tät hos mången supporter inklusive de nyblivna allsvenska Gais. Lundén är redan värvad, Sankan är på ingång och om dom inte gör en framstöt på Gustav Andersson som numer huserar på Helsingborgs bänk, blir jag grymt överraskad. Ety dom redan har Heed och Rosen i truppen, börja Gaistruppen alltmer likna Blåvitt anno 2000. Det värsta grislaget vi någonsin satt på banan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)