Det tjatas om professionalism och att fotbollen måste bli mer affärsmässig. När man då organiserar verksamheten som ett företag klagas det på att ”klubbkänslan går förlorad” och det ropas på fina, gammaldags fotbollsledare.
Elitverksamheterna skall bolagiseras ropas det men i nästa andetag ropar samma bolagsivrare på kommunerna att de ska satsa våra skattepengar i arenor och ungdomsverksamhet som gynnar de kommersiella ”fotbollsbolagen”. Dessutom skall dessa kommersiella bolag i hög grad lita till frivilliga krafter som publikvärdar och annat.
Krafter inom SvFF ropar indignerat på nedflyttning för Blåvitt och skickade ned ÖSK i Superettan pga olika uppfattningar i bedömningssporten redovisning. Samma företrädare har inga som helst betänkligheter att anlita en dömd norsk skattesmitare för att förhandla fram så mycket pengar som möjligt av TV-bolagen.
TV-bolagen har reportrar som inte drar sig för att göra påhopp till höger och vänster med ord som ”patetiskt, ynkryggar, amatörer och drägg” men när de själva blir ”påhoppade” för lite halvtaskig engelska eller rena faktafel känner de sig föranledda att gråta ut i någon kvällstidning där kurskompisarna från folkhögskolan jobbar. Då är kritiken orättvis och dum.
Vikten av klubbkänsla betonas ofta av supportrar men när trogna spelare som spelat större delen av sitt liv i samma klubb råkar skada sig och halka efter så ropar samma supportrar på nya ersättare från Afrika.
”Man måste släppa fram fler yngre spelare” ropar journalister, supportrar och förbundskaptener. När en klubb modigt (?) litar till sina yngre förmågor saknar klubben ”visioner och planering” enligt samma journalister och supportrar.
En hel ”idrottsvärld” förfasar sig över misstänkt (OBS, ej konstaterat) skattefiffel. Bland många av de upprörda moralisterna finns många som gärna jobbar svart eller har pengarna på hemliga konton i Schweiz. Förresten, hur betalar tidningarna sina talrika tipsare inom myndigheter och polis?
Jag vet faktiskt inte längre om jag orkar intressera mig. Jag överlämnar skiten till mediadrev i tabloida tidningar, hotande pöbel och andra som kan tänkas behålla intresset ytterligare några år. Därmed kommer även mitt bloggande att vridas från Blåvitt navelskåderi till lite mer allmänt och förmodligen för den lilla publiken fullständigt ointressant spåneri.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Nu ska du inte skämmas för att du spånar, Siwert! Spån är kul! Och jämfört med rätt många tidningsartiklar och TV-reportage förmodligen bra mycket mer intressant. Typ.
Ja, faen, inte sluta med blåvitfokusering nu.
Vi behöver alla texter om Blåvitt vi kan få.
Hmm Zoran och Siwert lägger av samma vecka. Tillfälligheter?
Jag och Zoran är inte samma, Blanda inte ihop mig med den där pessimistiske dåren.
Jag bara menade att mitt intresse för idrott i allmänhet och fotboll i synnerhet har minskat under året.
Allt som kan skrivas i de ämnena skrivs fem gånger om i rosa tidningar. Allt mer iontressant blir det.
Skicka en kommentar