Innan jag åkte upp till VM slank jag in på en sporthall nära mitt lokala köpcentrum efter en liten köprunda. Några affischer hade nämligen skvallrat om att där pågick en fotbollsturnering för pojkar i 12-13 årsåldern. När arrangerande hemmaklubben spelade var en spelare i hemmaklubben fullständigt lysande. Han gjorde mål, dribblade och passade fram lagkamrater till mål. Men inte nog med det, han hade jättekul och skrattade och log mest hela tiden, på och utanför planen. Trots denna begåvade spelare så förlorade laget. Trots förlusten så hade stjärnspelaren kul och muntrade upp sina deppande lagkamrater med omfamningar och skämt så att lagkamraterna snart sprack upp i leenden igen. En riktig ledare tänkte jag….
Då tog tränaren/lagledaren (eller vad det var för pellejöns) till orda och skällde ut killarna: ”-Var är era vinnarskallar??!! Efter en förlust vill jag inte se några flin och stoj, med den inställningen kan ni lika gärna lägga av”.
Matchen efter gick grabbarna ut med nedslagen blick och förlorade stort mot ett lag som de borde slå (enligt tidigare resultat). Det vände sig i magen på mig och jag gick ut. Jag hoppas innerligt att flera av killarna packade fotbollsväskan för sista gången den dagen och inte återkom till klubben utan istället ägnade sig åt algebra, främmande språk eller videoupptagningar av På Spåret på sin lediga tid.
Jag bestämde mig dock. Min son skall inte börja spela fotboll i den lokala klubben efter min upplevelse. Efter en del andra syner jag såg i sporthallen den där lördagen hos andra lag tror jag inte att han skall få börja spela fotboll överhuvudtaget. När de redan som tolvåringar spottar på motståndare, har ledare som skäller på domare och där spelare uppenbart filmar för att få fördelar hos en tonårig domare så finns det nog bättre saker att ägna sig åt för min lille grabb. Mina planer är nämligen att han skall bli en god hänsynsfull samhällsmedborgare, det vete tusan om han blir inom dagens ungdomsfotboll med de värderingar som verkar gälla.
Man måste kunna ta en förlust och lära av det. Inte hänfalla till barndomsstadiet. Mer om det snart!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Du skall vara glad att du inte fick en tös som ville dansa ballett. Där uppmanar tränarna dem att börja röka för att kunna banta bort 5kg från en redan toksmal kropp.
All in all, tror jag att det finns missförhållanden i all ungdomsidrott, men det betyder inte att man inte skall låta barnen idrotta.
Bruce:
Rökare tycker jag om.
Självklart skall grabben få idrotta om det är det han vill ägna sig åt men jag kommer nog att lägga mig i om tränaren upppför sig så eller om man ser grabbarna filma och gnälla på domaren. Bli en inverterad Javier helt enkelt.
Siwert:
Visst håller jag med dig, men kan inte låta bli att ställa en öppen fråga.
Antalet vuxna rövhål jag stött på under min uppväxtperiod i diverse föreningar, skolor, grannar och dylikt är så jävla många att jag knappt kan räkna dem och jag kan tänka mig att det är liknande för oss alla. Är det inte det som kallas att växa upp? Att eliminera och sopa undan alla eventuella miljöer för rövhål kan komma att skapa problem när det är dags för ongarna att stå på egna ben.
Siwert:
Nu förstod jag inte, att vinna är ju roligt. Grabben förlorade och log ändå, var är vinnarskallen? Vi måste lära våra barn vad som är roligt.
På spåret är förövrigt roligt.
Om Siwert flyttar hem igen för övrigt, så kan han med gott samvete sätta pojken i Blåvitt. Dom är stenhårda i sin policy att det är prestationen som räknas, inte resultatet.
Att vara en dålig förlorare, betyder inte att man har en vinnarskalle per automatik. Det betyder bara att man är en dålig förlorare.
satan:
Är det du som ingår i den fruktade tjeckkedjan med Hejduk och Bonk?
Det är väl spelet som är kul? Att det är roligare att vinna än att förlora är självklart men att vara en dålig förlorare är bara dåligt.
Bruce:
Om grabben brås på mig lär han inte ha en chans att få spela i Blåvitt. Det kommer han att vara för dålig för. Hockey däremot...
siwert:
KLart att det är dåligt att vara en dålig förlorare, men sånt väljer man ju inte. Jag kan personligen uppskatta en fotbollsmatch (numer i korpen) om vi spelat bra men ändå förlorat. Jag har dock en kompis som t.e.x. tycker att det är bortkastad tid att spela ett sällskapspel med kamrater en kväll om man i slutändan ändå förlorar.
Vi är alla olika. Men man kanske inte riktigt passar som ungdomsledare om man är som min kamrat, det håller jag med dig om...
Sivert det finns klubbar som drar ner sina spelare och så finns det dom som lyfter dom, min son började i fotbollsskolan 92 som femåring i LundbyIF. Just 87 som de var födda var det nästan enbart pojkar som föddes i lundby och jag vill med bestämdhet påpeka att hade de inte varit involverade i sin fotboll så hade flera av dessa pojkar inte varit idag, alla har gått ut gymnasium och de flesta jobbar. Jag följde min son genom cuper och matcher från 92. och framåt och visst såg man vissa tränare ( läs män) som behandlade dessa små killar som shit, även föräldrar bidrog med dåligt omdöme, tex min sons far som oftast var frånvarande men som under en match blev utvisad och senare portad för att han hånskratta och mobbade sin son under hela matchen Så vill din pojk spela fotboll så finns det klubbar, men välj med omsorg.
Nu vet jag inte vilken stadsdel du bor i, men akta med att sitkat för högt, bättre att börja med en liten lagom klubb och sen gå uppåt. Lycka till!!!
Skicka en kommentar