Den delen av Dif som är vanligast att angripa i den här sortens texter, summeras bäst av en kompis till oss som vi har haft som inneboende sedan i julas. På jobbet hade hon varit på föredrag och lyssnat på "nån jugge som tydligen varit tränare i Öis". Zoran Lukic var tydligen väldigt duktig på att föreläsa, men han hade dåliga poänger. Det vill säga att han var bra på att prata, men inget han sade var av värde....Fotboll kan hon inte min kära plast-Sambo men hon lyckas ändå definiera Dif bättre än någon annan jag hört.
Men det finns andra utgångspunkter för att betrakta Dif. Tex dualismen i ett evigt å ena sidan/å andra sidan-resonemang. Dif är från Stockholm och dom är liksom....lite mer Stockholm än dom andra lagen från Stockholm som inte riktigt känns så himla mycket Stockholm alls när jag tänker efter. Schablonbilden av en Diffare känns således inte helt olik schablonbilden av en stockholmare. Den världsvana, välartade, metropolitiska, borgerliga/adliga och välbeställde rojalisten.
Men hur är det med stilen och klassen? Dif har vunnit SM-guld tre gånger i modern tid. Vid två av dessa tre tillfällen har man tagit tillfället i akt, framför TV-kamerornas ljus under guldfesten att håna sina rivalers misslyckanden i stället för att jubla över sina egna bedrifter. Det har bara hänt en enda gång förutom Dif, såvitt jag kan komma ihåg då Tom Prahl hånade Blåvitt efter Hbk´s guld 97. Denna tendens är inte stil och klass. Det är bitter förlorarmentalitet baserat i bondskt mindervärdeskomplex. Och då känns Dif väldigt långt ifrån Östermalm.
Och samtidigt heter klubben Djurgården lik förbannat. Djurgården! Smaka på det ordet. Blåvitts Adam Johansson är fostrad i Kungsladugårds IF. Inte ens det låter lika sjukt bonnigt och okräddigt som Djurgården. Vi kallar ellosare för bönder, men vad finns på en djurgård? Jo grisar, kor, en och annan get samt en samling stendumma drängar med snus i underläppen. Vad är det dom brukar säga?
Hej bönder, vi är Djurgården!
Mer läsning i samma artikelserie: Byket AIK
Men det finns andra utgångspunkter för att betrakta Dif. Tex dualismen i ett evigt å ena sidan/å andra sidan-resonemang. Dif är från Stockholm och dom är liksom....lite mer Stockholm än dom andra lagen från Stockholm som inte riktigt känns så himla mycket Stockholm alls när jag tänker efter. Schablonbilden av en Diffare känns således inte helt olik schablonbilden av en stockholmare. Den världsvana, välartade, metropolitiska, borgerliga/adliga och välbeställde rojalisten.
Men hur är det med stilen och klassen? Dif har vunnit SM-guld tre gånger i modern tid. Vid två av dessa tre tillfällen har man tagit tillfället i akt, framför TV-kamerornas ljus under guldfesten att håna sina rivalers misslyckanden i stället för att jubla över sina egna bedrifter. Det har bara hänt en enda gång förutom Dif, såvitt jag kan komma ihåg då Tom Prahl hånade Blåvitt efter Hbk´s guld 97. Denna tendens är inte stil och klass. Det är bitter förlorarmentalitet baserat i bondskt mindervärdeskomplex. Och då känns Dif väldigt långt ifrån Östermalm.
Och samtidigt heter klubben Djurgården lik förbannat. Djurgården! Smaka på det ordet. Blåvitts Adam Johansson är fostrad i Kungsladugårds IF. Inte ens det låter lika sjukt bonnigt och okräddigt som Djurgården. Vi kallar ellosare för bönder, men vad finns på en djurgård? Jo grisar, kor, en och annan get samt en samling stendumma drängar med snus i underläppen. Vad är det dom brukar säga?
Hej bönder, vi är Djurgården!
Mer läsning i samma artikelserie: Byket AIK
8 kommentarer:
Helt rätt.
Bonnigare än diffff blir det inte.
hahah fan vilka roliga krönikor...halva blåvit kommer ju frå dif ff ab.
Tror den senaste anonyma skulle behöva uppmuntras i att uppdatera sina mattekunskaper.
En vis man sade engång att "tränaren är halva laget".
Den vise mannen hade spelat för mycket managerspel på datorn.
Om vi utgår från att tränare är halva laget, så är ju Rehn en av 4 tränare och står således för 25% av ena halvan av laget. Det blir 12,5% om man utgår från att Rehn är 100% Dif, vilket det kan råda delade meningar om.
Om man nu tycker att tränaren är halva laget, vilket jag kanske inte håller med om helt och hållet.
Får nog ge Djurgårdarn en poäng dock. Inte för att på något sätt förakta ordspråket och Bruces uträkning, men han måste tänkt på följande sätt:
Djurgården är, som vi alla, media och framförallt djurgårdarna själva vet,överlägsna inom talangutveckling. Exemplen på detta är många och de senaste i raden måste vara Christoffer Karlsson och Dennis Boskailo som fått stort förtroende. Därmed borde det med (Gais-)matematik, lögn, förbannad lögn och statistik vara så att alla unga, lovande talanger egentligen är från Djurgården. Hur man sedan definierar talang är en annan fråga, men om man tar det svenska sättet, dvs alla spelare som kan slå en bredsida och är under 25 år, finns det minst 11 spelare i blåvitts trupp som är talanger. Totala truppen på officiella hemsidan är idag 21 och därmed är över hälften talanger, och därmed: "halva blåvit kommer ju frå dif ff ab"-citat anonym.
sen har ju Dif ff ab ungefär samma skattepolitik som blåvitt.
Skicka en kommentar