Man vet att det är folkfest när stadens gator är täckta av hästbajs. Kungar, Prinsar och Presidenter högtidlighöll idag minnet av ett 260 år gammalt försäkringsbedrägeri som i dagligt tal går under namnet ostindiefararen Götheborg. Det känns lite tröstefullt för en supporter till det utskällda Blåvitt att ett ekonomiskt brott kan bli både glömt, förlåtet och till och med hyllat. Det finns hopp med andra ord. Om man som jag skiter i folkfesten, hästbajset, kungar och prinsar, så var utflykten faktiskt fortfarande värd besväret. Det är ett rasande mäktigt skepp. Ett tag lyckades jag nästan dras med i den kollektiva masseuforin på bananpiren, sedan tog sig Sofia Källgren ton på kinesiska och jag cyklade hem innan aggressionerna tog överhanden.
Det enda som stör mig är att dom inte seglade till New York också. Holländare byggde Göteborg en gång i tiden enligt exakt samma modell som två andra städer. New York (då New Amsterdam) samt Jakarta. Dom var ursprungligen exakt likadana så även om du först hamnade i en tidmaskin och hamnade nästan 400 år tillbaka i tiden, sedan somnade och teleporterades i sömnen till en stor hamnstad i antingen Nordamerika eller Asien, så hade du lik förbannat inte haft några större problem när du vaknat, att hitta från brunnsparken till järntorget. Det känns tryggt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar