Ha tålamod, det kommer en poäng som har med fotboll att göra. även om detta börjar som en reserapport
I början av november förra året begav jag mig till Kap Verde, en liten önation utanför Västafrikas kust.
Kap verdes historia visade sig vara blodigare än vad jag anat. på plats fick jag veta att nationen, som trots sitt namn inte är et minsta grön, varit en dumpningsstation för slavar. Dessa helt obebodda vulkan/öken-öar upptäcktes av portugiserna när de fraktade slavar ut i världen. De som var för sjuka eller svaga hivades av på Kap Verde där det varken fanns växtlighet eller vatten utan bara salt, (därav namnet på huvudön Sal), och en och annan sköldpadda. När slaveriet förbjöds hade man redan hämtat massor av slavar som skulle vidare och slängde följaktligen av allihop på dessa karga öar. 50 000 dog rakt av, de som överlevde kom från olika delar av Afrika samt att en hel del portugiser blev kvar. Följdaktligen finns det inga "ur-Kap verdianer" utan det är en salig blandning av nationaliteter och språk som har mixats ihop till olika varianter av kreolspråk. Eftersom man inte kunnat komma överens om vilken variant som ska få ligga till grund till skriftspråket har man portugisiska som huvudspråk. På Kap Verde bor det nästan bara ungdomar. Detta beror på att man inte har en högre skolgång, så de som inte stannar kvar och startar restauranger, affärer eller börjar tigga flyttar för eller senare utomlands. De flesta Kap Verdianer lever i exil.
Som turist kan man dock roa sig rätt bra, havet är fantastiskt, maten är grym och det finns massor av aktiviteter att göra, tex kan man åka glasbottenbåt och kolla skeppsvrak eller hyra beachbuggies och köra ut i öknen.
Nåväl- nörd som man är börjar man ju genast kolla fotbollsutbudet.
I Santa Maria där vi bodde var det inga problem att hitta detta. Man har en enorm och häftig fotbollsstadion, tyvärr spelades det inga matcher när vi var där. De irländska pubar som finns överallt i Santa Maria visar dessutom internationell fotboll och jag var hyfsat besviken när mitt resesällskap inte alls var inställd på att gå och kolla när Chelsea spelade utan hellre ville gå ner till havet och bada. Vilken svikare....vi sanna fantaster vet bättre, eller hur?
Det som gjorde störst intryck på mig var dock de fotbollsplaner som fanns inne i staden. Betongkolosser där traktens ungar hängde långt in på kvällarna. Dessa små barfota hjältar hanterade läderkulan som om de var födda med den fastsydd på fötterna. Själv tänker man ju bara -AJ! Barfota på betong, föreställ er smärtan om man slår i foten. Men det är som om mänskligheten behöver ett gemensamt språk, ett som talas av alla! Åk runt i världen så får ni se att detta språk stavas f o t b o l l. Över klass- kön och nationalitetsgränser finns det något som förenar alla, något som får kärlek och drömmar att växa hos var och en som prövar att "tala" detta språk. Jag var grymt sugen på att hoppa in och vara med och spela varje gång jag gick förbi, men misstänkte att jag nog skulle blvit både utspelad och utklassad. Så jag avstod- vilket jag faktiskt ångrade sedan.
På tal om något annat- ni känner väl alla till det svarta strumphålet i universum? Det är alltså det universiella vakum där varannan strumpa sugs in när man tvättar vilket gör att när man tömmer tvättmaskinen så står man alltid alltid alltid där med tio udda strumpor.
Jag har upptäckt att det finns ett liknande hål för blåvita souvenirer! Låt mig förtydliga: Det började med min sjukt snygga jubileumshalsduk som inhandlades 2004. Aldrig förr eller senare har en så snygg halsduk tillverkats. Den var mörkblå med inbroderad text och infällningar i ljusare blått och guld. När jag gick och läste nordiska språk på Göteborgs Universitet satt jag en dag och fikade i skolans kafeteria. Halsduken var på men när jag gick ut från kaféet upptäckte jag att jag inte hade den på mig. Jag vände direkt tillbaka men halsduken var borta!
Ett tag senare hade jag kollat när Blåvitt mötte något lag på Ullevi (minns inte vilket). Jag hade med mig en jätteflagga, en skitsnygg sådan som inte längre tillverkas. När jag gick ut från arenan, och nästan var framme vid Drottningtorget, tappade jag greppet om den och böjde mig ner för att ta upp den. MEN- den var uppslukad av marken!
Och i höstas köpte jag en grym mörkblå mössa med det blåvita vapnet på. Jag gick på spårvagnen, tog av mig den och höll den i handen. Och gissa vad; när jag gick av hade jag den inte längre. För att inte tala om vilka mystiska saker som ibland händer när man tvättar de mjuka huvtröjor som man kan köpa i Blåvittshopen. Trycket formligen smälter bort och ut ur maskinen kommer en tröja utan tryck. Hamnar allt i samma universiella svarta hål? Svar mottages tacksamt.
För övrigt, till er som undrar är rubriken på portugisiska och betydelsen är "det internationella språket".
2008-04-30
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
mitt resesällskap inte alls var inställd på att gå och kolla när Chelsea spelade utan hellre ville gå ner till havet och bada. Vilken svikare....vi sanna fantaster vet bättre, eller hur?
Är du helt skadad? Jag skulle valt stranden 8 dagar i veckan framför fucking Chelsea!
sumprunk:
Fast havet finns ju kvar. Det gör snart inte Chelsea....
Sumprunk: Som Chelsefan måste man vara strakare än andra eftersom man oavbrutet måste ta en massa skit. Inga är så hatade. Men men; ert hat = vår styrka;-)
Bruce>> Oh my brother du har så fel, vilket matchen mot liverpool ikväll bevisade.
Nu undrar jag om någon har en bra förklaring/lösning på svarta-håls-problemet. Jag vill ha tillbaka min halsduk!
Bex:
Du är nog en ofrivillig souvenirsamarit.
Jag är en frivillig. Jag har gett bort 5 blåvita halsdukar. Två vardera till Rehn och Mild samt den senaste till Wernbloom på innerplan den 28:e oktober i fjol. Dessutom hittar jag inte min 70-talsreplika, så jag antar att jag gett bort den med och 2004 slängde jag en keps till Långås när han gjorde hattrick i B-laget mot Öster på Lemmingvallen.
Skicka en kommentar