2007-05-09

Fler bortglömda mål

Alla snackar om målet. Alla ser det på youtube. Just nu är han på första och tjugonde plats. Vi blåvita slår oss nästan lika mycket för bröstet som peruansk TV. Mina åsikter om el angelito, har vädrats lite varstans på olika ställen. Så att jag njuter av att "få rätt" känns som dagens understatement. Vasquez mål är osannolikt vackert och alla som testat själva vet även hur svårt det är. Det var även viktigt ur ett medialt perspektiv. Så här mycket positiv press har vi inte fått på länge. Men sett till det rent sportsliga var det nog inte det mest viktiga som skedde på Behrn Arena. Det var att Svarte-Marcus och Eldin Karisik så kort efter sina missade frilägen (faktiskt bara sekunder efter), fick revanschera sig med att göra mål. De slapp grubbla. Det var även otroligt viktigt för målvakt och backlinje att hålla nollan för en gångs skull.

Årets fem första omgångar har varit späckade av riktigt vackra mål. Petter Andersson, Alex, Tomas Olsson, Eguren, Thylander, Fabio Augusto mfl. Ändå kommer dom i skymundan. Så på det temat blir det en ny lista på fler bortglömda mål.

1. Stefan Lindqvist - I sista omgången på Malmö stadion 1994, tar han emot en boll på bröstet, lyfter över en försvarare direkt på volley och bombar sedan in skottet med en vacker båge i Fedels vänstra kryss. Då var det bara Romario som gjorde sånt. Romario och råskinnet Linkan, den oschysstaste jäveln jag sett i blåvit tröja. Få minns det idag då den dåvarande supertalangen gjorde 1-1 i samma match. Ett mål som var ännu värre. Men du är nummer 1 Linkan!

2. Diego Armando Maradona - Än idag tjötas det och refereras det till El Diegos båda mål mot England av olika anledningar. Men var inte hans mål mot Belgien vackrare? I alla fall svårare. Mot en samlat försvar kollrar han bort Belgiens hela backlinje på egen hand i en fucking VM-semifinal! Ändå får man vänta in båda dom målen rätt länge på youtubes Maradonakavalkader.

3. Gunnar Gren - Betänk att en svensk superstjärna i en VM-semi på hemmaplan, dribblar av några gubbar och avslutar med en dönare i krysset. Tidernas mål? Nej, tidernas kanske mest bortglömda. För på övertid sabbade Kurre Hamrin Gunnar Grens klassiker. Så går det när man går till Öis...

4. Manuel Negrete - Inlägg från höger, mexaren ligger som ett sträck i luften, pendlar med högern och klipper till med vänstern i en horisontell bisycleta. Tack vare Maradona 86 bryr sig ingen idag.

5. Gabriel Batistuta - Det var El Diegos stora comeback och stora sorti på en och samma gång. Vi minns han vänsterskott rätt upp i krysset, vi minns han gapande mot TV-kameran och vi minns tyvärr efterspelet om efidrin. Ärkeängeln Gabriel satte dock en hårdare, vackrare och minst lika precis dönare i krysset från längre håll i samma match. Var är det på youtube?

Till sist. Vi hade på grogg för ett tag sedan en kommentator som beskrev Mexico 86 som vår civilisations höjdpunkt. Bara att hålla med.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Nja, Espana 82 då? Zico & Co, Platini & Co, Rossi, den tyske jävla målvakten vars namn jag inte kommer på för tillfället m.fl. m.fl.

Bruce Banner sa...

Kattmorfar:
Schumacher? Har för få riktiga minnen av 82-VM. Det var så sjukt mycket Blåvitt på den tiden också. Zico, Socrates Platini fanns även kvar 86.

Anonym sa...

Japp, Harald Schumacher var tysk jävla målvakt -82, och knockade fransosen Battiston som inte ens fick frispark.
Jag hävdar att 12 år är den perfekta åldern för att uppskatta fotbolls-VM optimalt. 1982 var jag tio, och -86 alltså 14. Därmed delar VM:en på förstaplatsen.

Anonym sa...

Bubble boy:

Med andra ord var EM 84 en höjdare? I alla fall för mig. Arconada blev min stora idol när alla andra hejade på Platini.

Tyskland har annars en egenhet att få fram rätt många riktiga kufar inom fotbollen. Får bli en blogg om det någon gång. Shuster, Schumacher, Effenberg etc.