Inte går det att vara på dåligt humör idag.

Jag vet inte vad som hänt med mig. Från att vara rejält pessimistisk så har jag blivit en riktig optimist. Inte ens Djurgårdens överkörning av HBK igår fick mig att släppa hoppet om ett efterlängtat guld. Kanske är det den sagolika vändningen på det gudsförgätna Bårsta IP, kanske är det nöjet att se ungtupparnas framfart eller också kanske det bara är att höstmörkret sänker sig som ger någon slags psykologisk kullerbytta i huvudet. Inte fan går det att vara på dåligt humör idag.

Idag gick jag till jobbet med ett leende på läpparna, gratulerade den lokaleAIK-aren till den Allsvenska platsen och inte ens hyllningskörerna till Djurgården fick mig på dåligt humör. När jag slog upp tidningen läste jag att det ska bli uppåt 20 grader i helgen, det blir priskrig på platta TV nu när min TV börjar lägga av, Ramadan kör igång, Mat-Tina gör succé i USA och Lyndi störtade 1200 meter men överlevde. Inte fan går det att vara på dåligt humör idag.

Blåvitt har gjort en kanonsäsong och dessutom släppt fram talanger som fört Blåvitt uppåt i tabellen. Att Bosse Peterson, Ralf och de andra sågar oss ger mig bara mer råg i ryggen. Det är härligt att vara blåvit. Om två år har vi en ännu stabilare ekonomi, arenan byggs för fullt och laget kör över allt motstånd även om DIF, MFF, AIK och de andra dammsuger Afrika, Finland och Danmark på spelare. Blåvita spelare befolkar sakta landslaget och då vet vi att även landslaget kan hoppas på en semifinalplats igen. Inte fan går det att vara på dåligt humör idag.

Om en månad drar Royal League igång. Det skall bli sköj. Det är ett romantiskt skimmer över vintermatcher. Gul boll, snö, skottade linjer och kaffet som tinar upp stelnade leder. Det fattas bara att vakten är överseende med att glöggen är medhavd. Jag kan knappt vänta. Inte fan går det att vara på dåligt humör idag.