Till många proffstyckares och elitserieledares förtret så lyckades Mora IK kravla sig över kvalstrecket igår i ishockeyns elitserie. Trots små publiksiffror, en liten arena och en omsättning som är en bråkdel av storklubbarnas så har de i tre års tid lyckats hänga kvar i högsta serien. Det finns klubbar i hockey-Allsvenskan (och i Dalarna) som omsätter betydligt mer än Mora och har flång nya arenor men som är sämre sportsligt, år efter år.
Ljungskile tog sig i höstas till Allsvenskan framför ögonen på ”storklubbar” som omsätter minst tre gånger så mycket (Häcken, Örgryte, Landskrona m fl). Trots låga intäkter, otidsenlig arena och låga publiksiffror lyckades man med konststycket att återigen ta en plats i Allsvenskan. Även det en arm upp i ändalykten på proffstyckare och ”etablissemanget” (en term som ofta används när man inte kan peka ut enskilda och inte har särskilt torrt på fötterna).
För mig är det just dessa humlors flygande som är tjusningen med sport. Även klubbar med sämre förutsättningar kan genom gott arbete och lite tur nå toppen. När alltfler ledare, proffstyckare och charlataner påpekar att enda vägen till framgång är hög omsättning, nya arenor (gärna skattefinansierade) och särskilda skatteregler så är det extra befriande att små skitklubbar som Mora IK och Ljungskile når sportsliga framgångar. Utan dessa humlors flygande hade sport varit förutsägbart, ointressant och helt utan charm. På sikt hade det tagit kål på idrotten och intresset för den om inte en och annan humla då och då tillåts flyga upp mot trädtopparna. Det är oförutsägbarheten och de oväntade sluten som gör idrotten intressant. Det bör proffstyckare och andra klubbledare tänka på när de huttrande skallrar tänder på FM Mattsson Arena eller står och stampar av ilska i kön som ringlar sig upp mot HA Bygg Arena i Ljungskile.
För egen del var bortamatchen mot Ljungskile senaste gången Ljungskile var i Allsvenskan en av de där matcherna man minns. Mysigt och hemtrevligt var det och vi fick se sju mål varav Andreas Andersson gjorde fyra och LSK gott kunde fått en straff i slutminuterna när Wålemark (?) blev neddragen! Det var så nära idrottens själ och idé man kan komma i Allsvenskan.
2008-02-29
2008-02-27
Arenatankar
I Stockholm tar arenadiskussionerna ny fart. Stockholms stad har köpt mark för 278 mkr söder om Globen för att bygga arena på. Stockholms starka kvinna tycker att DIF och Hammarby gott kan dela arena för att minska skattebetalarnas kostnader och slippa byggnation i den ”känsliga miljön” på Norra Djurgården. Stockholms stad ställer upp med mark och klubbarna skall bygga arenan. Ett nytt exempel på kommunal sponsring av kommersiella klubbar/företag. DIFs starke man avfärdar idén och hänvisar till att de lag i Italien som har mest problem med våld är de som delar arena. Har våldet verkligen att göra med att de delar arena? Han nämner inte att även Torino och Juventus delar arena.
Ur ett Blåvitt perspektiv är det bara att hoppas att stockholmsklubbarna investerar över en miljard var på varsin arena. Det blir onekligen en intressant konkurrenssituation i Stockholm om Nationalarenan, Globen, Hovet, Hammarbys arena och DIFs arena skall konkurrera om de evenemang utöver fotbollen som, det är alla överens om, krävs för att få ekonomi i ett arenabygge. I sammanhanget kan nämnas att EMA Telstar har gjort utspel och säger att det krävs subventioner för att locka de stora artisterna och att det blir allt svårare att få ekonomi i att arrangera konserter.
För Blåvitts och alliansklubbarnas del vore en bra och ”rättvis” deal för Görnya Ullevi att alliansklubbarna delar på driftskostnaderna och får alla intäkter från egna evenemang. Då minskas driftskostnaderna för Blåvitts del med två tredjedelar men intäktsmöjligheterna kvarstår.
I Tyskland har man nyss byggt en arena där två klubbar delar på arenan. Det går bra där. På nämnda arena har man dessutom ett staket ett hundratal meter från arenan där biljettkontroll och säkerhetskontroller görs. Väl inne på området har man sedan tillgång till alla restauranger, pubar och butiker runt arenan (se här). Kan inte det vara en billig lösning för Görnya Ullevi att bygga ett staket runt arenan där biljetten kollas så att man vid match kan komma åt alla kommersiella faciliteter från utsidan? Då slipper vi tjafset om att man inte kan ta sig en öl i puben när man väl rivit biljetten pga dörrars placering och allt vad det är.
Ur ett Blåvitt perspektiv är det bara att hoppas att stockholmsklubbarna investerar över en miljard var på varsin arena. Det blir onekligen en intressant konkurrenssituation i Stockholm om Nationalarenan, Globen, Hovet, Hammarbys arena och DIFs arena skall konkurrera om de evenemang utöver fotbollen som, det är alla överens om, krävs för att få ekonomi i ett arenabygge. I sammanhanget kan nämnas att EMA Telstar har gjort utspel och säger att det krävs subventioner för att locka de stora artisterna och att det blir allt svårare att få ekonomi i att arrangera konserter.
För Blåvitts och alliansklubbarnas del vore en bra och ”rättvis” deal för Görnya Ullevi att alliansklubbarna delar på driftskostnaderna och får alla intäkter från egna evenemang. Då minskas driftskostnaderna för Blåvitts del med två tredjedelar men intäktsmöjligheterna kvarstår.
I Tyskland har man nyss byggt en arena där två klubbar delar på arenan. Det går bra där. På nämnda arena har man dessutom ett staket ett hundratal meter från arenan där biljettkontroll och säkerhetskontroller görs. Väl inne på området har man sedan tillgång till alla restauranger, pubar och butiker runt arenan (se här). Kan inte det vara en billig lösning för Görnya Ullevi att bygga ett staket runt arenan där biljetten kollas så att man vid match kan komma åt alla kommersiella faciliteter från utsidan? Då slipper vi tjafset om att man inte kan ta sig en öl i puben när man väl rivit biljetten pga dörrars placering och allt vad det är.
2008-02-26
Webster-domen
Förvånansvärt nog har det varit väldigt liten publicitet kring Webster-domen som kom i Court of Arbitration for Sport (CAS) i Lausanne för en tid sedan. På sikt kan den bli lika omvälvande för fotbollen som Bosman-domen. Webster-domen innebär i princip att en spelare ensidigt kan bryta sitt kontraktet efter en bestämd tid (tre eller två år beroende på om han är yngre än 28 år). Den säljande klubben har då bara rätt att få en ersättning lika stor som den återstående lönesumman.
Webster är en spelare som när han inte vill skriva på nytt kontrakt med Hearts förvägrades speltid och skrev på för Wigan. Hearts ville ha 4,6 miljoner £ i övergångssumma. Nu får Hearts istället 150.000 £ (Websters återstående lön) enligt domen i CAS.
Bosman-domen var helt logisk anser jag. Det var absurt som det var innan Bosman-domen att en fd arbetsgivare du inte har något gällande kontrakt med fortfarande ansågs ha rätt att få pengar för att någon annan vill åtnjuta dina tjänster. Livegenskap är ganska otidsenligt.
Webster-domen är lite svårare att ställa upp på (främst pga följderna den kan få för svenska klubbar) men jag kan ändå förstå dess logik. Det är märkligt att en klubb kan tänka sig att lägga upp 35 miljoner i övergångssumma för att du skall spela för dem redan i år istället för om 1,5 år när ditt kontrakt går ut, men samtidigt inte vill betala mer än 5 miljoner i lön till dig för samma period. Det är trots allt dina prestationer på planen de vill betala för. Det är också lite konstigt att klubbar bänkar spelare med utgående kontrakt (för att tvinga denne skriva på nytt) men samtidigt kräver höga övergångssummor för samma spelare (som uppenbarligen är umbärlig för klubben på plan).
Ett sätt att komma runt Webster-domens följder är naturligtvis att man redan i kontraktet mellan spelare och klubb kommer överens om en övergångssumma som en köpande klubb skall betala vid en övergång innan kontraktstidens slut (populärt kallat ”klausuler”).
För svenska klubbar (och andra, t ex. Lyon) som i hög grad lever på att sälja spelare dyrare än de köps in för så kan domen innebära att de fortare än de anat tvingas vara mer aktiva på att öka andra fotbollsrelaterade intäkter för att kompensera intäktsbortfallet. Det borde gå, våra ishockeyklubbar tjänar exempelvis inga stora pengar på transfersummor men har ändå god ekonomi. I ett kort perspektiv skulle det vara katastrof om Webster fick snabbt genomslag, Blåvitt och Elfsborg drog som exempel in sina stora vinster 2007 på spelarförsäljningar, annars hade det varit minus.
I ett längre perspektiv tror jag att även fotbollen alltmer kommer att tvingas att leva efter samma villkor som övriga företag, vilket går i linje med att fotbollen ”professionaliseras” och bolagiseras (trots att FIFA/UEFA stretar emot). I och med det så kommer handeln med spelares tjänster som affärsidé för klubbar att minska i betydelse. Pengar för spelares tjänster kommer i ännu större utsträckning att gå ned i spelarnas fickor, dvs så som det fungerar i andra tjänstebranscher. Dags att välkomna fotbollen till affärsvärlden!
Webster är en spelare som när han inte vill skriva på nytt kontrakt med Hearts förvägrades speltid och skrev på för Wigan. Hearts ville ha 4,6 miljoner £ i övergångssumma. Nu får Hearts istället 150.000 £ (Websters återstående lön) enligt domen i CAS.
Bosman-domen var helt logisk anser jag. Det var absurt som det var innan Bosman-domen att en fd arbetsgivare du inte har något gällande kontrakt med fortfarande ansågs ha rätt att få pengar för att någon annan vill åtnjuta dina tjänster. Livegenskap är ganska otidsenligt.
Webster-domen är lite svårare att ställa upp på (främst pga följderna den kan få för svenska klubbar) men jag kan ändå förstå dess logik. Det är märkligt att en klubb kan tänka sig att lägga upp 35 miljoner i övergångssumma för att du skall spela för dem redan i år istället för om 1,5 år när ditt kontrakt går ut, men samtidigt inte vill betala mer än 5 miljoner i lön till dig för samma period. Det är trots allt dina prestationer på planen de vill betala för. Det är också lite konstigt att klubbar bänkar spelare med utgående kontrakt (för att tvinga denne skriva på nytt) men samtidigt kräver höga övergångssummor för samma spelare (som uppenbarligen är umbärlig för klubben på plan).
Ett sätt att komma runt Webster-domens följder är naturligtvis att man redan i kontraktet mellan spelare och klubb kommer överens om en övergångssumma som en köpande klubb skall betala vid en övergång innan kontraktstidens slut (populärt kallat ”klausuler”).
För svenska klubbar (och andra, t ex. Lyon) som i hög grad lever på att sälja spelare dyrare än de köps in för så kan domen innebära att de fortare än de anat tvingas vara mer aktiva på att öka andra fotbollsrelaterade intäkter för att kompensera intäktsbortfallet. Det borde gå, våra ishockeyklubbar tjänar exempelvis inga stora pengar på transfersummor men har ändå god ekonomi. I ett kort perspektiv skulle det vara katastrof om Webster fick snabbt genomslag, Blåvitt och Elfsborg drog som exempel in sina stora vinster 2007 på spelarförsäljningar, annars hade det varit minus.
I ett längre perspektiv tror jag att även fotbollen alltmer kommer att tvingas att leva efter samma villkor som övriga företag, vilket går i linje med att fotbollen ”professionaliseras” och bolagiseras (trots att FIFA/UEFA stretar emot). I och med det så kommer handeln med spelares tjänster som affärsidé för klubbar att minska i betydelse. Pengar för spelares tjänster kommer i ännu större utsträckning att gå ned i spelarnas fickor, dvs så som det fungerar i andra tjänstebranscher. Dags att välkomna fotbollen till affärsvärlden!
Fotbollsspelare och badtofflor
Vad är det för skum kärlekshistoria med fotbollsspelare och badtofflor egentligen? Ingen annan yrkesgrupp använder badtofflor på fötterna i samma utsträckning som fotbollsspelare. Det finns knappt en bild från ett träningsläger där inte några har badtofflor. Jag har till och med sett spelare med kostym och badtofflor på Landvetters flygplats. Jag förstår att många fotbollsspelare har ont i fötterna men i rehab- och vilosyfte måste det väl finnas bättre alternativ än de där ofantligt fula, flipp-floppande badtofflorna? Badtofflor ger dessutom följdfel i fötterna som uppbyggnad av förhårdnader i hälarna samt sendrag i hålfoten (enligt en fotvårdsspecialist jag pratat med).
Ser att fotbollslandslaget skall ladda upp på Stenungsbaden innan EM. Då väntar jag bara på bilder på Mellberg i solglasögon vid ratten på en segelbåt så vet vi att EM går käpprätt åt skogen. Som Hysén innan VM-90, Nordins gäng laddade också upp på Stenungsbaden.
Ser att fotbollslandslaget skall ladda upp på Stenungsbaden innan EM. Då väntar jag bara på bilder på Mellberg i solglasögon vid ratten på en segelbåt så vet vi att EM går käpprätt åt skogen. Som Hysén innan VM-90, Nordins gäng laddade också upp på Stenungsbaden.
2008-02-22
Vad vi är starka
Den här tiden på året är det alltid kul att vara Blåvit. Truppen ser alltid urstark ut och oavsett utgången av träningsmatcherna så ser det ljust ut. En förlust kan förklaras bort med att nya spelvarianter skall övas in och att alla skall få speltid. En vinst bevisar att vi är precis så bra som vi tror. Alla nyförvärv och U-lagsspelare är spännande och ökar konkurrensen. Alternativen är många på olika positioner och det är endast Eldin Karisik jag inte kan få in i mitt pusslande. Även om förnuftet säger mig att det inte känns helt betryggande med två oprövade målvakter och när de tyngsta nyförvärven kommer från konkurrenternas bänkar.
Sedan står man där efter två poäng efter de inledande tre omgångarna och undrar hur tusan man kunde värva den killen och konstaterar att det är precis så illa som resultaten i träningsmatcherna skvallrade om.
Men just vid den här iden på året är allt på topp (även om det skulle vara mångdubbelt bättre med en semifinal i Royal League ett se fram emot….)
Sedan står man där efter två poäng efter de inledande tre omgångarna och undrar hur tusan man kunde värva den killen och konstaterar att det är precis så illa som resultaten i träningsmatcherna skvallrade om.
Men just vid den här iden på året är allt på topp (även om det skulle vara mångdubbelt bättre med en semifinal i Royal League ett se fram emot….)
Humor?
I dagarna har en liten skärmytsling brutit ut mellan två bröder och den högprofilerade, gubbsjuke skåningen på Sveriges största kommersiella TV-kanal. Det är inte ofta jag tar skåningens parti men i det här fallet tycker jag nog att bröderna helt enkelt är fel ute. Att utge sig för att vara någon annan och sedan skriva en massa låga mail är inte alls kul och för en gångs skull ställer jag mig på skåningens sida.
Å andra sidan så är skåningen den proffstyckare av alla som har absolut ömmast tår. Han drar sig inte för att såga, fiaskostämpla och dra ned människor i skiten, men när han själv blir fiaskostämplad, hånad eller sågad då tar han fram sin allra ledsnaste blick och ringer sina polare på valfri kvällstidning där han genast får en helsida att föra fram sin syn på. Tänk om skåningens offer hade samma möjligheter. Jag tror skåningen har ett enormt behov av självbekräftelse och njuter av att förödmjuka andra och därför har jag väldigt svårt för den gubbsjuka skåningen. Sticker man ut hakan måste man kunna ta en och annan knytnäve på samma haka.
Åter till ”humorn”, något har nämligen hänt de senaste åren. Kung Steffs nuvarande svärfar, exempelvis, imiterade och drev med folk men med en stor värme. De låga påhoppen med könsord fanns inte utan det var eftertanke och intelligens i häcklandet. Hassan-gänget efterträdde Kalle Sändares busringningar med den äran och även där så bestod humorn av intelligenta skämt där den uppringde sällan gjordes till åtlöje utan blev ett redskap för att driva uppringarens skämt. De som ringde upp var de som gjordes till åtlöje, den oskyldige uppringde lämnades med hedern i behåll. Hassans efterföljare i radio och TV riktar däremot in sig på de uppringda offren som görs till åtlöje medan hö-hö gänget i studion garvar. Lyteskomik på lägsta nivå och kräver ingen större intelligens för att göras (till skillnad från Parnevik och Hassan-gängets humor).
Jag tror busringandet började skifta fokus från den uppringande till den uppringde när radioprofilen som åkte fast för rattfylla fick ett program i P3. Då sänktes nivån ett snäpp och dammen brast.
Filip& Fredrik har fått ett vlförtjänt genombrott senaste åren. Deras insatser i det genomusla programmet som började med "Ursäkta" har fallit i glömska. Kanske insåg de efter det programmet att de behövde lägga lite mer tid och intelligens på manusskrivande?
De Ståkkålmska brödernas mailande är inte kul, bara idiotiskt och kanske brottsligt. Vad händer härnäst i humorutvecklingen? Jag slår någon på käften på öppen gata i direktsändning och säger hånskrattande till det blodiga offret att det bara var på skoj?
Å andra sidan så är skåningen den proffstyckare av alla som har absolut ömmast tår. Han drar sig inte för att såga, fiaskostämpla och dra ned människor i skiten, men när han själv blir fiaskostämplad, hånad eller sågad då tar han fram sin allra ledsnaste blick och ringer sina polare på valfri kvällstidning där han genast får en helsida att föra fram sin syn på. Tänk om skåningens offer hade samma möjligheter. Jag tror skåningen har ett enormt behov av självbekräftelse och njuter av att förödmjuka andra och därför har jag väldigt svårt för den gubbsjuka skåningen. Sticker man ut hakan måste man kunna ta en och annan knytnäve på samma haka.
Åter till ”humorn”, något har nämligen hänt de senaste åren. Kung Steffs nuvarande svärfar, exempelvis, imiterade och drev med folk men med en stor värme. De låga påhoppen med könsord fanns inte utan det var eftertanke och intelligens i häcklandet. Hassan-gänget efterträdde Kalle Sändares busringningar med den äran och även där så bestod humorn av intelligenta skämt där den uppringde sällan gjordes till åtlöje utan blev ett redskap för att driva uppringarens skämt. De som ringde upp var de som gjordes till åtlöje, den oskyldige uppringde lämnades med hedern i behåll. Hassans efterföljare i radio och TV riktar däremot in sig på de uppringda offren som görs till åtlöje medan hö-hö gänget i studion garvar. Lyteskomik på lägsta nivå och kräver ingen större intelligens för att göras (till skillnad från Parnevik och Hassan-gängets humor).
Jag tror busringandet började skifta fokus från den uppringande till den uppringde när radioprofilen som åkte fast för rattfylla fick ett program i P3. Då sänktes nivån ett snäpp och dammen brast.
Filip& Fredrik har fått ett vlförtjänt genombrott senaste åren. Deras insatser i det genomusla programmet som började med "Ursäkta" har fallit i glömska. Kanske insåg de efter det programmet att de behövde lägga lite mer tid och intelligens på manusskrivande?
De Ståkkålmska brödernas mailande är inte kul, bara idiotiskt och kanske brottsligt. Vad händer härnäst i humorutvecklingen? Jag slår någon på käften på öppen gata i direktsändning och säger hånskrattande till det blodiga offret att det bara var på skoj?
2008-02-21
Byket - Gais
Nyheten slank ut via bakdörren och bekräftades sedan från högre ort. Lite av en bomb var det allt som slog ner, när en gammal stor och stark institution i Göteborgs kulturarv skulle gå i graven och läggas ner. Det blev många, höga och upprörda röstar samt helsidor i de lokala blaskorna. Arga krönikor och insändare skrevs. Men jag förstår ledningens beslut. Alla dessa tomma stolar bevisar inget mer än att all denna vrede och allt engagemang inte var mer än tomma ord och det fick bli som det blev. Palladium gick i graven...
Jag var länge inne på att göra denna text helt tom. Varför ödsla energi på något som snart inte finns? För att ta ett exempel. Under höstderbyt när Gais hade hemmamatch, så basunerades det ut att man kunde köpa en grönsvart halsduk och få en biljett till kommande match mot BP gratis. En oerhört förmånlig deal kan tyckas och med redan köpta biljetter, årskort, sponsorbiljetter samt folk som inte har årskort men som alltid går på matcherna ändå. Ja likförbannat kom det inte fler än 3216 personer. Anledningarna till detta är två. Dels är alla dessa tokäkta gaisare inte tillräckligt tokäkta för att regelbundet gå på matcherna. Den andra stora anledningen är att att minst två tredjedelar av publiken var blåvita och inte var ett dugg intresserade av vare sig biljetter till Gais-BP eller någon grönsvart halsduk för den delen.
Det sista är kanske det som i högst grad irriterar mig på Gais. Deras freeloadande på Blåvitt. Det stör mig att kanske 33% av deras totala publikintäkter över ett år, kommer från blåvita plånböcker. Vore det inte för oss, skulle dom inte inte ha råd att ha någon riktig elitsatsning, inte någon klubbstuga heller för den delen. Ändå hatar dom oss passionerat. Är inte det ett självförakt mer än något annat när allt kommer omkring?
Mer om byket: AIK, DIF, IFE
Jag var länge inne på att göra denna text helt tom. Varför ödsla energi på något som snart inte finns? För att ta ett exempel. Under höstderbyt när Gais hade hemmamatch, så basunerades det ut att man kunde köpa en grönsvart halsduk och få en biljett till kommande match mot BP gratis. En oerhört förmånlig deal kan tyckas och med redan köpta biljetter, årskort, sponsorbiljetter samt folk som inte har årskort men som alltid går på matcherna ändå. Ja likförbannat kom det inte fler än 3216 personer. Anledningarna till detta är två. Dels är alla dessa tokäkta gaisare inte tillräckligt tokäkta för att regelbundet gå på matcherna. Den andra stora anledningen är att att minst två tredjedelar av publiken var blåvita och inte var ett dugg intresserade av vare sig biljetter till Gais-BP eller någon grönsvart halsduk för den delen.
Det sista är kanske det som i högst grad irriterar mig på Gais. Deras freeloadande på Blåvitt. Det stör mig att kanske 33% av deras totala publikintäkter över ett år, kommer från blåvita plånböcker. Vore det inte för oss, skulle dom inte inte ha råd att ha någon riktig elitsatsning, inte någon klubbstuga heller för den delen. Ändå hatar dom oss passionerat. Är inte det ett självförakt mer än något annat när allt kommer omkring?
Mer om byket: AIK, DIF, IFE
2008-02-20
Sitter Rispen inne?
Hur var det nu han sa igen?
"Det hade inte spelat någon roll hur mycket de erbjudit, jag sitter hellre i ett turkiskt fängelse än spelar för något annat allsvenskt lag än mesta mästarna"
Tja fängelsets korplag har snygga tröjor i alla fall.
"Det hade inte spelat någon roll hur mycket de erbjudit, jag sitter hellre i ett turkiskt fängelse än spelar för något annat allsvenskt lag än mesta mästarna"
Tja fängelsets korplag har snygga tröjor i alla fall.
Ingen fotboll för min son
Innan jag åkte upp till VM slank jag in på en sporthall nära mitt lokala köpcentrum efter en liten köprunda. Några affischer hade nämligen skvallrat om att där pågick en fotbollsturnering för pojkar i 12-13 årsåldern. När arrangerande hemmaklubben spelade var en spelare i hemmaklubben fullständigt lysande. Han gjorde mål, dribblade och passade fram lagkamrater till mål. Men inte nog med det, han hade jättekul och skrattade och log mest hela tiden, på och utanför planen. Trots denna begåvade spelare så förlorade laget. Trots förlusten så hade stjärnspelaren kul och muntrade upp sina deppande lagkamrater med omfamningar och skämt så att lagkamraterna snart sprack upp i leenden igen. En riktig ledare tänkte jag….
Då tog tränaren/lagledaren (eller vad det var för pellejöns) till orda och skällde ut killarna: ”-Var är era vinnarskallar??!! Efter en förlust vill jag inte se några flin och stoj, med den inställningen kan ni lika gärna lägga av”.
Matchen efter gick grabbarna ut med nedslagen blick och förlorade stort mot ett lag som de borde slå (enligt tidigare resultat). Det vände sig i magen på mig och jag gick ut. Jag hoppas innerligt att flera av killarna packade fotbollsväskan för sista gången den dagen och inte återkom till klubben utan istället ägnade sig åt algebra, främmande språk eller videoupptagningar av På Spåret på sin lediga tid.
Jag bestämde mig dock. Min son skall inte börja spela fotboll i den lokala klubben efter min upplevelse. Efter en del andra syner jag såg i sporthallen den där lördagen hos andra lag tror jag inte att han skall få börja spela fotboll överhuvudtaget. När de redan som tolvåringar spottar på motståndare, har ledare som skäller på domare och där spelare uppenbart filmar för att få fördelar hos en tonårig domare så finns det nog bättre saker att ägna sig åt för min lille grabb. Mina planer är nämligen att han skall bli en god hänsynsfull samhällsmedborgare, det vete tusan om han blir inom dagens ungdomsfotboll med de värderingar som verkar gälla.
Man måste kunna ta en förlust och lära av det. Inte hänfalla till barndomsstadiet. Mer om det snart!
Då tog tränaren/lagledaren (eller vad det var för pellejöns) till orda och skällde ut killarna: ”-Var är era vinnarskallar??!! Efter en förlust vill jag inte se några flin och stoj, med den inställningen kan ni lika gärna lägga av”.
Matchen efter gick grabbarna ut med nedslagen blick och förlorade stort mot ett lag som de borde slå (enligt tidigare resultat). Det vände sig i magen på mig och jag gick ut. Jag hoppas innerligt att flera av killarna packade fotbollsväskan för sista gången den dagen och inte återkom till klubben utan istället ägnade sig åt algebra, främmande språk eller videoupptagningar av På Spåret på sin lediga tid.
Jag bestämde mig dock. Min son skall inte börja spela fotboll i den lokala klubben efter min upplevelse. Efter en del andra syner jag såg i sporthallen den där lördagen hos andra lag tror jag inte att han skall få börja spela fotboll överhuvudtaget. När de redan som tolvåringar spottar på motståndare, har ledare som skäller på domare och där spelare uppenbart filmar för att få fördelar hos en tonårig domare så finns det nog bättre saker att ägna sig åt för min lille grabb. Mina planer är nämligen att han skall bli en god hänsynsfull samhällsmedborgare, det vete tusan om han blir inom dagens ungdomsfotboll med de värderingar som verkar gälla.
Man måste kunna ta en förlust och lära av det. Inte hänfalla till barndomsstadiet. Mer om det snart!
2008-02-18
Återkommen till fotbollsvärlden
Under tiden jag roat mig i Östersund har inte mycket hänt på fotbollsfronten så efter att ha läst ikapp är det lätt att summera:
En spelare i AIK har åkt dit misstänkt för rattfylla (igen). AIK trodde sig lite naivt ha de resurser som krävdes för att hantera spelaren inom organisationen. Det är dock ett sundhetstecken för AIK att de inte har kompetens inom missbruksrehab och psykiatri inom klubben. Jag ser mest fram emot kvällstidningarnas bloggande från den kommande rättegången.
Annars har det varit mycket lite moralkakor från tidningarna om rattfyllan. Supa till och slå sin fru tyder väl på internationell storhet i fotbollsvärlden enligt tyckarna, så gör man ju i England. Annat är det om det saknas pengar på skattekontot.
MFF har anställt en VD som förut arbetade på Alsthom och SAS. Att gå från ”toppositioner” i dessa företag till ett litet sketföretag som MFF (med omsättning som en ICA-butik) är väl som att gå från Blåvitt till Qviding (eller från Sunderland till Blåvitt). Är alltid lite undrande över sådana nedköp, men att MFF ökar lönekostnaderna tycker jag om. Nye VDn kanske vill ha mer tid med familjen? Har han avslutat sitt telefonabonnemang?
Flera proffstyckare längtar efter Champions League. Jag visste väl att det skulle bli svår abstinens efter vinterfotboll nu när inte Royal League blev av.
Blåvitt uttalade sig tydligen om jobbiga idrottsföräldrar i ett debattprogram på TV. Ett har jag lärt mig och det är att om man spelar i Blåvitt och vill gå till utlandet skall man be släkten ringa ned Kamratgården. Då får man gå billigt. Jag har nyss upplevt idiotiska ledare inom ungdomsfotbollen (men mer om det i ett senare inlägg), så jag tror nog att alla syndar i jakten på framgång. Men var kommer barnen in?
Lagrell kan tänka sig att sälja ut namnet på Allsvenskan. Med tanke på kommande privatiseringar och vilken aktör som är hetast i sponsorkretsar just nu så heter väl Allsvenskan snart Private-ligan eller Absolut Allsvenska
Öis går sin egen väg. Säljer en ung kille på uppgång och satsar allt på att få hem en 35-åring. Pionjärerna är de som vinner men ÖIS nyuppfunna strategi vet jag inte om jag tror på.
Ronaldo har fått hår. Heter han Regaino nu?
En spelare i AIK har åkt dit misstänkt för rattfylla (igen). AIK trodde sig lite naivt ha de resurser som krävdes för att hantera spelaren inom organisationen. Det är dock ett sundhetstecken för AIK att de inte har kompetens inom missbruksrehab och psykiatri inom klubben. Jag ser mest fram emot kvällstidningarnas bloggande från den kommande rättegången.
Annars har det varit mycket lite moralkakor från tidningarna om rattfyllan. Supa till och slå sin fru tyder väl på internationell storhet i fotbollsvärlden enligt tyckarna, så gör man ju i England. Annat är det om det saknas pengar på skattekontot.
MFF har anställt en VD som förut arbetade på Alsthom och SAS. Att gå från ”toppositioner” i dessa företag till ett litet sketföretag som MFF (med omsättning som en ICA-butik) är väl som att gå från Blåvitt till Qviding (eller från Sunderland till Blåvitt). Är alltid lite undrande över sådana nedköp, men att MFF ökar lönekostnaderna tycker jag om. Nye VDn kanske vill ha mer tid med familjen? Har han avslutat sitt telefonabonnemang?
Flera proffstyckare längtar efter Champions League. Jag visste väl att det skulle bli svår abstinens efter vinterfotboll nu när inte Royal League blev av.
Blåvitt uttalade sig tydligen om jobbiga idrottsföräldrar i ett debattprogram på TV. Ett har jag lärt mig och det är att om man spelar i Blåvitt och vill gå till utlandet skall man be släkten ringa ned Kamratgården. Då får man gå billigt. Jag har nyss upplevt idiotiska ledare inom ungdomsfotbollen (men mer om det i ett senare inlägg), så jag tror nog att alla syndar i jakten på framgång. Men var kommer barnen in?
Lagrell kan tänka sig att sälja ut namnet på Allsvenskan. Med tanke på kommande privatiseringar och vilken aktör som är hetast i sponsorkretsar just nu så heter väl Allsvenskan snart Private-ligan eller Absolut Allsvenska
Öis går sin egen väg. Säljer en ung kille på uppgång och satsar allt på att få hem en 35-åring. Pionjärerna är de som vinner men ÖIS nyuppfunna strategi vet jag inte om jag tror på.
Ronaldo har fått hår. Heter han Regaino nu?
2008-02-17
Ett mästerskap att njuta av
Hemma från ett fantastiskt Skidskytte-VM. Inte resultatmässigt för de svenska naturligtvis utan som upplevelse. Jag har varit på fotbolls-VM 1994 och -06, Alpina VM -07 och Ishockey-VM 89. Av alla VM jag bevistat har detta varit det roligaste. Det är en något annorlunda upplevelse att dela vodka med ryssar i pälsmössa på en läktare, att bli bjuden på Linie-aqvavit ur en norrmans medhavda barskåp i finaste träsnideri i en skogsglänta vid spåret och att samfällt sucka efter en kantare ut klockan tolv med tusentals personer av många nationaliteter. Alla står sida vid sida och inte tillstymmelse till aggressivitet kan skönjas, trots skiftande framgångar och skiftande berusningsgrad. Inga halvt förnedrande visitationer vid biljettinsläppen. Välfyllda väskor med termosar, mackor och annat får tas in utan knot och med vakternas leende samtycke. Poliserna hade mest sjå med att dirigera trafik och kolla nykterheten på bilister mellan Åre och Östersund. Inte en kravallhjälm, polishäst eller skällande polishund kunde jag se. Det var befriande att uppleva ett stort mästerskap på detta vis. Det var något av idrottssjälen som kunde förnimmas där i gemytet i kylan i Östersund. Det är så här det skall vara, fotbollen och dess entourage är fel ute.
Folk och proffstyckare med uppblåsta egon får tycka vad de vill om skidskytte. De får gärna hålla sig till den aggressiva massans och den viljelösa strömmens sporter. Jag klär på mig långkalsongerna (men köper varmare skor) och åker ned till Ruhpolding nästa år för världscuphelgen i skidskytte där. Telefonnumret till ett bra boende fick jag av en Bayrare bredvid backen vid 1,1 km-kontrollen.
Dessutom, att se en skidåkare uppför en stigning i fullfart är något helt annat live än framför TVn. Till skillnad från fotboll där spelet bäst avnjutes framför TVn.
Folk och proffstyckare med uppblåsta egon får tycka vad de vill om skidskytte. De får gärna hålla sig till den aggressiva massans och den viljelösa strömmens sporter. Jag klär på mig långkalsongerna (men köper varmare skor) och åker ned till Ruhpolding nästa år för världscuphelgen i skidskytte där. Telefonnumret till ett bra boende fick jag av en Bayrare bredvid backen vid 1,1 km-kontrollen.
Dessutom, att se en skidåkare uppför en stigning i fullfart är något helt annat live än framför TVn. Till skillnad från fotboll där spelet bäst avnjutes framför TVn.
2008-02-13
Byket - Elfsborg
När jag gjorde lumpen frågade jag en lumparkompis som bodde i staden vi befann oss, om det fanns en biograf där. Jag fick ett indignerat och argt svar på bred västgötadialekt
-Vafantroerru, kloart dä finns bio i Skövde
Ilskan och indignationen bottnar i ett fenomen som återfinns i mången svensk, mellanstor stad om än inte alla. Storstadskomplexet. Den om att se ner på de kringliggande socknarnas befolkning, tycka att de är bonniga och obelevade samtidigt som man anser sig vara jag och du med Stockholm-Göteborg-Malmö. När man väl ställs inför det faktum att så inte är fallet. Tro fan att dom blir sura. Kanske är det därför den gemene elfsborgaren inte älskar Göteborg oförbehållslöst. Dom borde älska oss eftersom majoriteten av deras bra spelare aldrig i livet skulle valt att spela för dem om det inte vore för att Göteborg låg på pendlingsavstånd (en orsak så god som någon, att fixa en absurt hög vägtull på riksväg 40). Men samtidigt som närheten till Göteborg gav dem guldet 2006, så sticker det naturligtvis i ögonen på boråsaren att spelarna inte vill bo i deras "stad". Finns det förresten bio i Borås?
Laget och klubben då. Tja, sommaren 2005 beskrev jag dem som en Ferrari, en Merca och 9 epatraktorer. Det stämmer väl inte riktigt lika bra längre. Deras mittfält tillhör de bästa i serien och skadefria, är deras andra lagdelar inte så tokiga dom heller. Man skulle kunna säga att dom köpt in några mercor till, vilka tillsammans med Ferrarin och draglinor, ökat snittprestandan betänkligt på hela laget samt klubben i övrigt. Men så var det det här med Borås igen. Deras inre boråsare, fuckar upp deras förnuft vilket leder till en del märkliga uppträdanden som gör att det blir så himla svårt att ta dem på allvar. Som Andreasson, när han kallar Dif och IFE för "G2-klubbarna" inom svensk fotboll. Som den välklädde, men vad det verkar, medelmåttige tränaren Haglund som i god politiker och Hamrénsk anda, aldrig riktigt har förlorat en enda match. Inte på riktigt. Som det rabiata försvaret av deras (enligt alla inkl. dem själva) usla plastmatta.
För så är det både vad gäller både vad gäller Blåvitt kontra Elfsborg samt gräs kontra plastgräs.
Originalet är alltid bättre än kopian.
Mer om byket: AIK, DIF
-Vafantroerru, kloart dä finns bio i Skövde
Ilskan och indignationen bottnar i ett fenomen som återfinns i mången svensk, mellanstor stad om än inte alla. Storstadskomplexet. Den om att se ner på de kringliggande socknarnas befolkning, tycka att de är bonniga och obelevade samtidigt som man anser sig vara jag och du med Stockholm-Göteborg-Malmö. När man väl ställs inför det faktum att så inte är fallet. Tro fan att dom blir sura. Kanske är det därför den gemene elfsborgaren inte älskar Göteborg oförbehållslöst. Dom borde älska oss eftersom majoriteten av deras bra spelare aldrig i livet skulle valt att spela för dem om det inte vore för att Göteborg låg på pendlingsavstånd (en orsak så god som någon, att fixa en absurt hög vägtull på riksväg 40). Men samtidigt som närheten till Göteborg gav dem guldet 2006, så sticker det naturligtvis i ögonen på boråsaren att spelarna inte vill bo i deras "stad". Finns det förresten bio i Borås?
Laget och klubben då. Tja, sommaren 2005 beskrev jag dem som en Ferrari, en Merca och 9 epatraktorer. Det stämmer väl inte riktigt lika bra längre. Deras mittfält tillhör de bästa i serien och skadefria, är deras andra lagdelar inte så tokiga dom heller. Man skulle kunna säga att dom köpt in några mercor till, vilka tillsammans med Ferrarin och draglinor, ökat snittprestandan betänkligt på hela laget samt klubben i övrigt. Men så var det det här med Borås igen. Deras inre boråsare, fuckar upp deras förnuft vilket leder till en del märkliga uppträdanden som gör att det blir så himla svårt att ta dem på allvar. Som Andreasson, när han kallar Dif och IFE för "G2-klubbarna" inom svensk fotboll. Som den välklädde, men vad det verkar, medelmåttige tränaren Haglund som i god politiker och Hamrénsk anda, aldrig riktigt har förlorat en enda match. Inte på riktigt. Som det rabiata försvaret av deras (enligt alla inkl. dem själva) usla plastmatta.
För så är det både vad gäller både vad gäller Blåvitt kontra Elfsborg samt gräs kontra plastgräs.
Originalet är alltid bättre än kopian.
Mer om byket: AIK, DIF
2008-02-11
Efterlysning
På bilden ovan till vänster ser vi en White Russian aka Kaukasian aka Belarus. Till höger har vi givetvis semlan. Min efterlysning består i att finna ett sätt att kombinera de två. Problemet uppstod under den feta tisdagen förra veckan då jag och en kompis under semleätandet skulle försöka hitta på en drink med namnet Hetvägg. Alltså, en varm grogg som smakar semla. Vi resonerade i termer av rom, varm skummad mjölk, kardemumma, mandelextrakt (finns det?) samt någon eventuell likör och sötningsmedel. Jag behöver hjälp att uppfinna denna skapelse, så kom igen! Fram med idéerna.
2008-02-08
Bevare oss för landslagsmän!
Vid varje landslagsuttagning är känslorna upprörda över uteblivna landslagsuttagningar av blåvita spelare. Jag tycker det är kanon med få landslagsspelare i Blåvitt (förutom att det kanske tyder på bristande kvalitet i truppen). Landslagsspel ökar skaderisken, träningen blir sämre än med klubblaget och spelarna exponeras mycket mer för köpsugna klubbar och agenter.
Därför hoppas jag varje gång att Lagerbäck skall lyssna på Svenskans krönikör och lämna Alex hemma så att hans ömma ben inte slits mer än nödvändigt. Jag hoppas att Lagerbäck skall blunda för krönikörernas påtryckningar att ta med de unga Allsvenska talangerna och jag hoppas att våra islänningar får en lätt förkylning varje gång det drar ihop sig till landslagsspel.
Jag vill behålla spelarna i Blåvitt och risken att de säljs minskar avsevärt om de inte har landskamper på meritlistan. Dessutom är det en fördel att ha hela trupper på träningarna under landslagsuppehållen när konkurrenterna decimeras pga landslagsspel. Med årets tuffa spelschema så kommer vila och uppbyggnadsträning under EM-uppehållet att vara en framgångsfaktor när SM-medaljerna skall delas ut i höst.
Därför hoppas jag varje gång att Lagerbäck skall lyssna på Svenskans krönikör och lämna Alex hemma så att hans ömma ben inte slits mer än nödvändigt. Jag hoppas att Lagerbäck skall blunda för krönikörernas påtryckningar att ta med de unga Allsvenska talangerna och jag hoppas att våra islänningar får en lätt förkylning varje gång det drar ihop sig till landslagsspel.
Jag vill behålla spelarna i Blåvitt och risken att de säljs minskar avsevärt om de inte har landskamper på meritlistan. Dessutom är det en fördel att ha hela trupper på träningarna under landslagsuppehållen när konkurrenterna decimeras pga landslagsspel. Med årets tuffa spelschema så kommer vila och uppbyggnadsträning under EM-uppehållet att vara en framgångsfaktor när SM-medaljerna skall delas ut i höst.
Rädda pensionssystemet och välfärden!
Så har korten lagts på bordet. Svenskar är de snålaste, fegaste och mest osolidariska medborgarna i Europa. Endast 16% av befolkningen röker vilket ger upphov till lång medellivslängd, mindre skatteintäkter och minskad konsumtion i handeln än om betydligt fler hade rökt. Ni som undrar hur jag tänker kan läsa här.
Den minskande rökningen och den ökande medellivslängden slår därför hårt mot det enda lagliga pyramidspel vi har här i Sverige – pensionssystemet. Om rökningen fortsätter att minska i denna takt och medellivslängden öka så måste vi i min 70-talsgeneration arbeta till vi är 75-76 år, vilket jag inte har någon lust med På vägen förlorar staten dessutom en massa skatteintäkter pga det minskande rökandet.
Kom igen nu Anders Borg och gör något för att rädda pensionssystemet och välfärden. Lägg ett stimulanspaket för att öka tobakskonsumtionen. Välfärden och pensionssystemet tål helt enkelt inte en lägre tobakskonsumtion!
Den minskande rökningen och den ökande medellivslängden slår därför hårt mot det enda lagliga pyramidspel vi har här i Sverige – pensionssystemet. Om rökningen fortsätter att minska i denna takt och medellivslängden öka så måste vi i min 70-talsgeneration arbeta till vi är 75-76 år, vilket jag inte har någon lust med På vägen förlorar staten dessutom en massa skatteintäkter pga det minskande rökandet.
Kom igen nu Anders Borg och gör något för att rädda pensionssystemet och välfärden. Lägg ett stimulanspaket för att öka tobakskonsumtionen. Välfärden och pensionssystemet tål helt enkelt inte en lägre tobakskonsumtion!
2008-02-07
Sverige är fascinerande
På mitt jobb har mina kollegor via Göteborgs stad, fått hyra datorer. Bra datorer till det rimliga priset på c:a 300 spänn i månaden samt datorer som man efter 5 år skulle äga. En helt OK deal kan tyckas för alla parter. För att finansiera en del skattesänkningar har dock den nya regeringen förmånsbeskattat nämnda datorer varpå man som tredje part gått in och ändrat förutsättningarna för dessa hyrdatorer. Nu skulle det plötsligt kosta knappt 700 spänn i månaden. Att säga upp avtalet och lämna tillbaka datorerna var inget alternativ, utan i stället erbjöds man att strax innan jul, köpa loss datorerna för c:a 8 papp eller skriva på det nya hyravtalet för dubbla månadskostnaden. Mina juridiska kunskaper är begränsade till 10 universitetspoäng men hur in the name of Zeus´ butthole, kan detta vara lagligt?
Jag vet inte vad som är mest fascinerande med denna historien. Att det sker, eller att folk tillåter att det sker. Vi kan skratta hur nedlåtande vi vill om franska bönder, men innerst inne vill vi nog rätt ofta vara som dem. Säg den franske gåsaplågaren som skulle accepterat att bli pissad på på detta sättet. Två ton ruttna kålhövven, dumpade på Gustav Adolfs torg samt en hederlig traktorblockad av tingstadstunneln i båda riktningarna. Det vore en protest värd namnet, men i stället går vi och stör oss i smyg. Vi fotbollsfans får ju chansen att leva ut all denna frustration över alltings jävlighet under 90 minuters fotboll, c:a 30 gånger om året. Frågan är, hur gör alla andra? Smågnäller på gubben? Tjötar på barnen, bloggar, grälar med mamma eller kanske rent av slår på TV´n och sitter och skrattar nedlåtande om franska bönder?
Nog om detta, mer om bönder i morgon.
Jag vet inte vad som är mest fascinerande med denna historien. Att det sker, eller att folk tillåter att det sker. Vi kan skratta hur nedlåtande vi vill om franska bönder, men innerst inne vill vi nog rätt ofta vara som dem. Säg den franske gåsaplågaren som skulle accepterat att bli pissad på på detta sättet. Två ton ruttna kålhövven, dumpade på Gustav Adolfs torg samt en hederlig traktorblockad av tingstadstunneln i båda riktningarna. Det vore en protest värd namnet, men i stället går vi och stör oss i smyg. Vi fotbollsfans får ju chansen att leva ut all denna frustration över alltings jävlighet under 90 minuters fotboll, c:a 30 gånger om året. Frågan är, hur gör alla andra? Smågnäller på gubben? Tjötar på barnen, bloggar, grälar med mamma eller kanske rent av slår på TV´n och sitter och skrattar nedlåtande om franska bönder?
Nog om detta, mer om bönder i morgon.
2008-02-03
Byket - Dif
Den delen av Dif som är vanligast att angripa i den här sortens texter, summeras bäst av en kompis till oss som vi har haft som inneboende sedan i julas. På jobbet hade hon varit på föredrag och lyssnat på "nån jugge som tydligen varit tränare i Öis". Zoran Lukic var tydligen väldigt duktig på att föreläsa, men han hade dåliga poänger. Det vill säga att han var bra på att prata, men inget han sade var av värde....Fotboll kan hon inte min kära plast-Sambo men hon lyckas ändå definiera Dif bättre än någon annan jag hört.
Men det finns andra utgångspunkter för att betrakta Dif. Tex dualismen i ett evigt å ena sidan/å andra sidan-resonemang. Dif är från Stockholm och dom är liksom....lite mer Stockholm än dom andra lagen från Stockholm som inte riktigt känns så himla mycket Stockholm alls när jag tänker efter. Schablonbilden av en Diffare känns således inte helt olik schablonbilden av en stockholmare. Den världsvana, välartade, metropolitiska, borgerliga/adliga och välbeställde rojalisten.
Men hur är det med stilen och klassen? Dif har vunnit SM-guld tre gånger i modern tid. Vid två av dessa tre tillfällen har man tagit tillfället i akt, framför TV-kamerornas ljus under guldfesten att håna sina rivalers misslyckanden i stället för att jubla över sina egna bedrifter. Det har bara hänt en enda gång förutom Dif, såvitt jag kan komma ihåg då Tom Prahl hånade Blåvitt efter Hbk´s guld 97. Denna tendens är inte stil och klass. Det är bitter förlorarmentalitet baserat i bondskt mindervärdeskomplex. Och då känns Dif väldigt långt ifrån Östermalm.
Och samtidigt heter klubben Djurgården lik förbannat. Djurgården! Smaka på det ordet. Blåvitts Adam Johansson är fostrad i Kungsladugårds IF. Inte ens det låter lika sjukt bonnigt och okräddigt som Djurgården. Vi kallar ellosare för bönder, men vad finns på en djurgård? Jo grisar, kor, en och annan get samt en samling stendumma drängar med snus i underläppen. Vad är det dom brukar säga?
Hej bönder, vi är Djurgården!
Mer läsning i samma artikelserie: Byket AIK
Men det finns andra utgångspunkter för att betrakta Dif. Tex dualismen i ett evigt å ena sidan/å andra sidan-resonemang. Dif är från Stockholm och dom är liksom....lite mer Stockholm än dom andra lagen från Stockholm som inte riktigt känns så himla mycket Stockholm alls när jag tänker efter. Schablonbilden av en Diffare känns således inte helt olik schablonbilden av en stockholmare. Den världsvana, välartade, metropolitiska, borgerliga/adliga och välbeställde rojalisten.
Men hur är det med stilen och klassen? Dif har vunnit SM-guld tre gånger i modern tid. Vid två av dessa tre tillfällen har man tagit tillfället i akt, framför TV-kamerornas ljus under guldfesten att håna sina rivalers misslyckanden i stället för att jubla över sina egna bedrifter. Det har bara hänt en enda gång förutom Dif, såvitt jag kan komma ihåg då Tom Prahl hånade Blåvitt efter Hbk´s guld 97. Denna tendens är inte stil och klass. Det är bitter förlorarmentalitet baserat i bondskt mindervärdeskomplex. Och då känns Dif väldigt långt ifrån Östermalm.
Och samtidigt heter klubben Djurgården lik förbannat. Djurgården! Smaka på det ordet. Blåvitts Adam Johansson är fostrad i Kungsladugårds IF. Inte ens det låter lika sjukt bonnigt och okräddigt som Djurgården. Vi kallar ellosare för bönder, men vad finns på en djurgård? Jo grisar, kor, en och annan get samt en samling stendumma drängar med snus i underläppen. Vad är det dom brukar säga?
Hej bönder, vi är Djurgården!
Mer läsning i samma artikelserie: Byket AIK
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)