Oh sneaker where art thou?

Världen brukade vara enkel. När mina skor var utslitna gick jag till närmsta sneakeraffär och köpte ett par nya bländvita Puma. Jag kunde för all del svänga mig i högklackat och stövlar med när andan föll på. Men vilken sneaker jag skulle ha vara inte ens föremål för diskussion. Möjligtvis handlade det om vilken modell av vita Puma jag skulle köpa den här gången. Och min kärlek till denna sko var nästan gränslös. Det var i en speciell stämning jag traskade hem när ett nytt par var inhandlat och när jag kom hem kunde jag ta upp paret ur sin förpackning, pussa på dem och le fånigt. No other shoe ever did that to me. Visst, det påstås att tjejer gillar att shoppa, men för egen del kan jag uppleva det som stressigt och ångestladdat- utom när det gäller just skor. För att inte tala om effekten när min blivande man stod inne på Stadium och provade sprillans vita sneakers; jag fick nästan plocka fram luktsaltet.
Jag vet att man ska ha anpassade skor när man jobbar, särskilt i mitt jobb där vi är ute mycket i regn, rusk och lera och ibland traskar iväg med barnen på skogspromenader. Men jag hade så sjukt svårt att skiljas från min senaste favorit- Puma Match med rosa stripe. Så jag klafasde dumt på i leran i tron att det bara var att köpa ett nytt par när jag slitit ut dem. Precis som jag alltid har gjort.
När Matchen började släppa i kanterna och var missfärgade av alla naturupplevelser slets jag snart ur min villfarelse. Puma. Tillverkar. Inte. Längre. Vita. Damsneakers.
Först trodde jag att det bara var affärerna, och jag kollade verkligen i alla, som slarvat med att ta in de modellerna. Sedan började jag kolla på nätet hos grossister och specialister, men utan resultat.
Så igår slet jag förtvivlat upp dörren till Carltex, som ju annars kan ta in de mesta. Jag stegade fram till expediten och sa med allvarlig stämma "Jag har ett problem och du måste hjälpa mig. Jag kan inte gå i något annat än vita Puma." det deprimernade svaret blev "Jag är ledsen, men de tillverkar inte längre vita damsneakers. På herrfronten finns det massor att välja på, bland annat i modellen Match. Men den minsta storleken är 41". När jag en stund senare träffade min syster på en fika och bedrövat redogjorde för mitt problem konstaterade hon "Rebecka, du är ju skofetischist" och jag kunde utan ironi svara att javisst, så var fallet. Men det finns ju värre fetischer, min skadar ju inegn utom möjligtvis mig själv då jag inte kan få tag på det jag behöver.
Det fick bli en kompromiss; ett par Puma som i alla fall bar de finaste av färger en supporter kan bära, vilket ni kan se på fotot här nedan. Men jag känner inte samma kärlek till dem som jag gjort till mina sex föregående par skor. Livet blev just lite tommare och jag känner mig naken.