Det är inte första gången jag avhandlar MFF här på Grogg. Snarare tredje eller fjärde gången. Planen denna gången var att knö in så många Dylancitat det bara gick, med It´t all over now baby blue som utgångspunkt. Men vad är det egentligen som är över nu? Har det inte varit över rätt länge vid det här laget.
1979. Året vid vilket MFF fäster sin storklubbsmytologi kring (en match dom förlorade). Själv har jag gjort en och annan travesti på händelsen genom åren. Ni vet "1979, året då MFF var tredje bäst i Sverige". Dom spelade EC-final 79 för att dom vann 77. 1977, sedan dess har MFF vunnit SM-guld tre gånger. Lika många som som Dif, HBK och Öster under samma period. It´s been over for quite some time, baby blue.
Men MFF fascinerar och berör. I alla fall mig. Kaxigheten och den totala bristen på ödmjukhet är i vissa fall avundsvärd och i andra fall bara underhållande. Ta bara vad som hände idag. Madsen fem-i-två-raggar upp en finne för 8 miljoner. Om detta blir avundsvärt eller underhållande, har jag ingen aning om än, men hela storyn liksom är MFF. Ingen annan klubb hade gjort så, på gott och ont. Och det är säkert mycket därför som MFF känns stora och bäst, även om deras storhet tillhör det förgångna.
Dagens lag då? Tja, ungefär hälften i truppen är födda kring 87-90 och har liten eller ingen rutin andra hälften är kvar sedan ett tag och har varit skadade och/eller underpresterande i flera år. De gamla är för gamla och de unga är för unga. Kvar finns då en gubbe. Ändå snackar man guld på Kulan! Dom borde på sin höjd snacka bäst i Skåne, vilket jag tror är möjligt men inte så jättetroligt.
Gubben som finns kvar? Jag menar givetvis Jeffrey Aubynn. Har dom inte lärt sig någonting?
Kanske är det så att Howlin´ Pelle ändå säger det bäst 3:20 in i klippet (jag var där)
The definition of Madsen, is doing the same thing and expecting a different result.
2008-03-31
2008-03-28
Siwerts Allsvenska tips - 2008
Dags att tippa Allsvenskan igen. Förra årets tips gick sådär men jag gör ett nytt försök i alla fall.
1. Malmö FF
Mästarna de senaste åren har oftast tagit guld ett år för tidigt i förhållande till planeringen och i år är det MFFs tur. Till och med de mest gapiga MFFare räknar nämligen med detta år som ett mellanår för uppbyggnad. De väntar på en ny arena, har inte köpt några spektakulära nyförvärv (nej, kramp-Jeff är inte spektakulär) och har en ny, accepterad tränare med förflutet hos de värsta antagonisterna som faktiskt verkar ha givits tid av Bengt-Hasse. Guldet kommer att firas i Malmö i år igen.
2. Helsingborgs IF
HIF har de högsta topparna i Allsvenskan men också djupa dalar. När det stämmer för HIF är de bäst i landet, vilket varvas med insatser som knappt duger i Superettan. I år tror jag inte att dalarna blir så djupa och i en jämn Allsvenska med fler bottenlag än vanligt så räcker det till en fin-fin andraplats för bonkegäng, det kan HIF ta poäng av.
3. AIK
AIK av idag är som gjort för tredjeplatser. Alltid med i toppen men inte tillräckligt bra för att vinna, hur mycket än Kessler dravlar om taktik, förflyttningar,”bäst spel i Sverige” och om att det alltid är hans fel när en spelare är värdelös. Ett gäng argentinare skall gräva guld hoppas man på men mer än en liten peng av Argentum blir det inte.
4. Djurgården
Djurgården är förvånansvärt anonyma i år. Inga dryga, skrävlande uttalanden från ledningen, inga träningsresultat som skrämmer och inga ”Han är för bra för Allsvenskan”-nyförvärv. De är helt enkelt otroligt svårtippade denna säsong. Svårtippade lag tippar jag oftast som fyra.
5. Kalmar FF
Att tippa guld till KFF är otroligt okontroversiellt, eftersom KFF helt enkelt inte upprör särskilt många motståndarsupportrar. Alla guldtips för KFF visar hur ängsliga tränarna är för att stöta sig med sina supportrar. Jag lyfter gärna av favorittrycket från KFFs axlar för jag tror Santin och någon av bröderna Elm drar utomlands till sommaren och spelet ger för få poäng mot bonkegängen.
6. Halmstad BK
Allsvenskans bästa tränare (i konkurrens med Kurt-Arne) i kombination med en ny stjärna på anfallshimlen (för sådana får de alltid fram) kommer att ge HBK en sjätteplats med varning för en topplacering. Att Djuric är borta behöver inte vara någon försvagning.
7. Elfsborg
Ledsen alla knallar men skador och höga förväntningar ger er en knackig start på Allsvenskan och då kommer det gnälliga knallekynnet fram i all sin prakt. Publiken sviker och Mathias Svensson kommer tvärsäkert att säga att det var bättre förr. Kanske det där med att driva köpcentrum som Elfsborg snackar om är deras grej ändå?
8. IFK Norrköping
Stora, starka och tunga. Så såg Peking ut när jag såg dem mot Sirius förra året, jag tror inte de krympt till i år men i Allsvenskan blir det svårare motstånd. Tror dock att Peking är tillbaka i eliten på allvar. Guld inom fem år?
9. Hammarby IF
Bajen verkar alldeles för harmoniska i år för topplacering. I ett sista försök att skapa den ekonomiska oreda som Hammarby behöver för framgångar (lex handboll, fotboll och bandy) har Kappa stämt Hammarby för kontraktsbrott. Har man sett ett antal korpulenta Bajare iförda Kappas tajta matchtröja så inser man varför Kappa inte ville sponsra Hammarby längre. Sämre produktplacering är svårt att hitta.
10. GAIS
GAIS är GAIS men är lite bättre i år än förra året. MPs ungdomliga tränarskap kan möjligen peta upp GAIS några pinnhål högre.
11. Trelleborgs FF
Tom Prahls gäng säkrar den Allsvenska platsen tidigt. Som vanligt kommer flera tippade topplag att förlora poäng på Vångavallen och alla kommer att säga att det var orättvist. Det är dock sällan det mot Trelleborg. När kontraktet är säkrat tryter motivationen och de lag som skall möta TFF i de sista omgångarna har dragit en vinstlott.
12. Gefle
Tror inte Oremo överträffar sin starka debutsäsong och det hade behövts. I år kommer inte Gefle att få några överraskande poäng mot förmodade topplag, eftersom lagen numera har respekt för Gefle och tätar till. Någon gång måste även Pelle Olssons gäng känna på sura motgångar.
13. GIF Sundsvall
Giffarna vill jag ha kvar och de kommer säkert att gneta åt sig tillräckligt många poäng på Idrottsparken för att spela minst ytterligare en säsong i Allsvenskan och Pär Joar Hansen kommer att reta upp en och annan tränarkollega på presskonferenserna. Årets trevligaste bortaresa!
14. Örebro
Sveriges bittraste supporterskara får starta om i Superettan och handen på hjärtat alla ÖSKare: Visst är det de heta derbyna mot Degerfors som är matcherna ni lever för?
15. Ljungskile
Jag följer Juhos tipsskola till punkt och pricka och tippar humlan Ljungskile sist. Tyvärr, för svensk fotboll behöver Ljungskile i Allsvenskan. Det vitaliserar serien och retar en del.
Blåvitt??
Tja, de hamnar på plats 1-8, mer preciserat än så tänker jag inte tippa. Jag är värdelös på att tippa Blåvitt. I ett kommande inlägg kanske jag utvecklar mina tankar kring dagens Blåvitt, om jag inte tar en kopp kaffe istället.
1. Malmö FF
Mästarna de senaste åren har oftast tagit guld ett år för tidigt i förhållande till planeringen och i år är det MFFs tur. Till och med de mest gapiga MFFare räknar nämligen med detta år som ett mellanår för uppbyggnad. De väntar på en ny arena, har inte köpt några spektakulära nyförvärv (nej, kramp-Jeff är inte spektakulär) och har en ny, accepterad tränare med förflutet hos de värsta antagonisterna som faktiskt verkar ha givits tid av Bengt-Hasse. Guldet kommer att firas i Malmö i år igen.
2. Helsingborgs IF
HIF har de högsta topparna i Allsvenskan men också djupa dalar. När det stämmer för HIF är de bäst i landet, vilket varvas med insatser som knappt duger i Superettan. I år tror jag inte att dalarna blir så djupa och i en jämn Allsvenska med fler bottenlag än vanligt så räcker det till en fin-fin andraplats för bonkegäng, det kan HIF ta poäng av.
3. AIK
AIK av idag är som gjort för tredjeplatser. Alltid med i toppen men inte tillräckligt bra för att vinna, hur mycket än Kessler dravlar om taktik, förflyttningar,”bäst spel i Sverige” och om att det alltid är hans fel när en spelare är värdelös. Ett gäng argentinare skall gräva guld hoppas man på men mer än en liten peng av Argentum blir det inte.
4. Djurgården
Djurgården är förvånansvärt anonyma i år. Inga dryga, skrävlande uttalanden från ledningen, inga träningsresultat som skrämmer och inga ”Han är för bra för Allsvenskan”-nyförvärv. De är helt enkelt otroligt svårtippade denna säsong. Svårtippade lag tippar jag oftast som fyra.
5. Kalmar FF
Att tippa guld till KFF är otroligt okontroversiellt, eftersom KFF helt enkelt inte upprör särskilt många motståndarsupportrar. Alla guldtips för KFF visar hur ängsliga tränarna är för att stöta sig med sina supportrar. Jag lyfter gärna av favorittrycket från KFFs axlar för jag tror Santin och någon av bröderna Elm drar utomlands till sommaren och spelet ger för få poäng mot bonkegängen.
6. Halmstad BK
Allsvenskans bästa tränare (i konkurrens med Kurt-Arne) i kombination med en ny stjärna på anfallshimlen (för sådana får de alltid fram) kommer att ge HBK en sjätteplats med varning för en topplacering. Att Djuric är borta behöver inte vara någon försvagning.
7. Elfsborg
Ledsen alla knallar men skador och höga förväntningar ger er en knackig start på Allsvenskan och då kommer det gnälliga knallekynnet fram i all sin prakt. Publiken sviker och Mathias Svensson kommer tvärsäkert att säga att det var bättre förr. Kanske det där med att driva köpcentrum som Elfsborg snackar om är deras grej ändå?
8. IFK Norrköping
Stora, starka och tunga. Så såg Peking ut när jag såg dem mot Sirius förra året, jag tror inte de krympt till i år men i Allsvenskan blir det svårare motstånd. Tror dock att Peking är tillbaka i eliten på allvar. Guld inom fem år?
9. Hammarby IF
Bajen verkar alldeles för harmoniska i år för topplacering. I ett sista försök att skapa den ekonomiska oreda som Hammarby behöver för framgångar (lex handboll, fotboll och bandy) har Kappa stämt Hammarby för kontraktsbrott. Har man sett ett antal korpulenta Bajare iförda Kappas tajta matchtröja så inser man varför Kappa inte ville sponsra Hammarby längre. Sämre produktplacering är svårt att hitta.
10. GAIS
GAIS är GAIS men är lite bättre i år än förra året. MPs ungdomliga tränarskap kan möjligen peta upp GAIS några pinnhål högre.
11. Trelleborgs FF
Tom Prahls gäng säkrar den Allsvenska platsen tidigt. Som vanligt kommer flera tippade topplag att förlora poäng på Vångavallen och alla kommer att säga att det var orättvist. Det är dock sällan det mot Trelleborg. När kontraktet är säkrat tryter motivationen och de lag som skall möta TFF i de sista omgångarna har dragit en vinstlott.
12. Gefle
Tror inte Oremo överträffar sin starka debutsäsong och det hade behövts. I år kommer inte Gefle att få några överraskande poäng mot förmodade topplag, eftersom lagen numera har respekt för Gefle och tätar till. Någon gång måste även Pelle Olssons gäng känna på sura motgångar.
13. GIF Sundsvall
Giffarna vill jag ha kvar och de kommer säkert att gneta åt sig tillräckligt många poäng på Idrottsparken för att spela minst ytterligare en säsong i Allsvenskan och Pär Joar Hansen kommer att reta upp en och annan tränarkollega på presskonferenserna. Årets trevligaste bortaresa!
14. Örebro
Sveriges bittraste supporterskara får starta om i Superettan och handen på hjärtat alla ÖSKare: Visst är det de heta derbyna mot Degerfors som är matcherna ni lever för?
15. Ljungskile
Jag följer Juhos tipsskola till punkt och pricka och tippar humlan Ljungskile sist. Tyvärr, för svensk fotboll behöver Ljungskile i Allsvenskan. Det vitaliserar serien och retar en del.
Blåvitt??
Tja, de hamnar på plats 1-8, mer preciserat än så tänker jag inte tippa. Jag är värdelös på att tippa Blåvitt. I ett kommande inlägg kanske jag utvecklar mina tankar kring dagens Blåvitt, om jag inte tar en kopp kaffe istället.
2008-03-27
Byket Ljungkile
Såg någonstans att allsvensk seger för LSK ger 1000 gånger pengarna om man är dum nog att spela på det. Visst flygande humlor och allt det där. Men SM-guld i LSK och Siwerts flygande humlor skulle behöva flaxa ända till Mars för att prestationen skulle kännas jämförbar.
Men det finns en annan uppmuntrande sak vad gäller LSK och de andra pygméklubbarna i årets allsvenska. Nämligen att Sverige knappar in på de stora ligorna. OK, avståndet mellan de stora svenska och tex de stora italienska klubbarna ökar hela tiden. Men inte på micronivå. Skillnaden mellan LSK och (det fantastiska) AlbinoLeffe som går mot en smått sensationell Serie A-plats känns inte himmelsvid. Liten ort, likvärdiga publiksnitt och spelare ur andra och tredjesorteringen. På micronivå knappar vi in! Det måste vi fira.
Fenomenet LSK påvisar inte bara att en humla har en chans på 1000 att flaxa till Mars samt att Allsvenskan knappar in på Serie A. Det säger även en hel del om lata svenska sportjournalisters litterära referenser. Åshöjdens BK, Åshöjdens BK, Åshöjdens BK. Visst låter det ibland som om Bank, Olsson och gänget bara läst en bok i hela sitt liv? Det är inte sant, dom har åtminstone läst två. Den andra är Legenderna av Ulf Nilsson. En sorts antologi med hjältereportage om svenska och internationella idrottslegender genom tiderna. Om Gre-No-Li, Pelé, Johnny Weissmüller och Jesse Owens. Legenderna har varit lite av en citatbibel för lata svenska sportjournalister genom åren som tvingats plita ner 5 rader om Bengt Baron eller Ulf Sterner sent på söndagskvällen. Som idrottstokig liten palt läste jag Legenderna från pärm till pärm, har boken att tacka för många muntliga föredrag i skolan, så jag känner igen alla snodda citat än idag. Således väntar jag spänt på historien om Starke Arvid som indirekt givit namn åt deras arena i någon av kvällsblaskorna. Starke Arvid Andersson var enligt Legenderna, sveriges första riktiga sportstjärna. Ett fysiskt freak som vore han uppväxt på Elm-street i Småland, som senare kom att kallas världens starkaste man och den bäste brottaren i världen. I alla fall i Sverige. Om legenderna stämmer om denne sekelskifteshjälte, vet jag inte. Men stilig. Det var han sannerligen.
Vassego becka. Lite manporn bara för dig...
Men det finns en annan uppmuntrande sak vad gäller LSK och de andra pygméklubbarna i årets allsvenska. Nämligen att Sverige knappar in på de stora ligorna. OK, avståndet mellan de stora svenska och tex de stora italienska klubbarna ökar hela tiden. Men inte på micronivå. Skillnaden mellan LSK och (det fantastiska) AlbinoLeffe som går mot en smått sensationell Serie A-plats känns inte himmelsvid. Liten ort, likvärdiga publiksnitt och spelare ur andra och tredjesorteringen. På micronivå knappar vi in! Det måste vi fira.
Fenomenet LSK påvisar inte bara att en humla har en chans på 1000 att flaxa till Mars samt att Allsvenskan knappar in på Serie A. Det säger även en hel del om lata svenska sportjournalisters litterära referenser. Åshöjdens BK, Åshöjdens BK, Åshöjdens BK. Visst låter det ibland som om Bank, Olsson och gänget bara läst en bok i hela sitt liv? Det är inte sant, dom har åtminstone läst två. Den andra är Legenderna av Ulf Nilsson. En sorts antologi med hjältereportage om svenska och internationella idrottslegender genom tiderna. Om Gre-No-Li, Pelé, Johnny Weissmüller och Jesse Owens. Legenderna har varit lite av en citatbibel för lata svenska sportjournalister genom åren som tvingats plita ner 5 rader om Bengt Baron eller Ulf Sterner sent på söndagskvällen. Som idrottstokig liten palt läste jag Legenderna från pärm till pärm, har boken att tacka för många muntliga föredrag i skolan, så jag känner igen alla snodda citat än idag. Således väntar jag spänt på historien om Starke Arvid som indirekt givit namn åt deras arena i någon av kvällsblaskorna. Starke Arvid Andersson var enligt Legenderna, sveriges första riktiga sportstjärna. Ett fysiskt freak som vore han uppväxt på Elm-street i Småland, som senare kom att kallas världens starkaste man och den bäste brottaren i världen. I alla fall i Sverige. Om legenderna stämmer om denne sekelskifteshjälte, vet jag inte. Men stilig. Det var han sannerligen.
Vassego becka. Lite manporn bara för dig...
2008-03-26
När orden inte räcker till
Dajla har inte gått bort. Han har vandrat vidare. Andra kan bättre beskriva människan och supportern. De som kände honom, växte upp med honom, inspirerades av honom. Mina möten med Dajla har begränsats till få enstaka meningar och på senare år inte ens det då han inte var så snacksalig efter sin stroke. Jag minns 2004 när vi delade färdtjänsttaxi efter Helsingborg hemma. Vi hade slagit HIF hemma med 2-1 och Alex hade varit fullständigt lysande. "Den satt la gött Dajla?" brast jag ut i. Tumme upp var svaret jag fick och det räckte mer än väl. Så tumme upp för Dajla, tumme upp för ett liv i blåvitts tjänst och tumme upp för åt vilket håll han är på väg. Vila i frid.
Byket - Helsingborg
Jag har i veckan tagit ett stort steg i min personliga utveckling. Jag har lyckats undvika att köpa Expressens inför-bilaga. Med en Jan Majlardsk arrogans vad gäller uppenbara faktafel, kombinerat med rena dumheter, reklam och Mats Olssons nonsens, så vågar jag inte tänka på hur skadlig denna skräpprodukt måste vara för miljön. Nedhuggen skog, elenergi, bensin och diesel-utsläpp etc. Det ryktas dock om att Marcus Berg gjorde 13 mål på 16 matcher i fjol samt att bajen framför allt har "ett svagt mittfält".
Det sagt, har jag ingen som helst aning om hur Expressen har tippat serien och har bara övriga medier att gå på. Helsingborg tippas hamna på ungefär en femkommaåttondeplats. Det skiljer sig en hel del mot det HIF jag ser inför kommande säsong.
Dom har en tränande sportchef och en spelande headcoach (ingen kan övertyga mig om att någon annan än Henke tar ut laget). Dom har en hel jävla del problem med ekonomin igen, en svag målvakt, svag backlinje, bra forwards och hyfsat mittfält. Granqvist spelar max 11 matcher under våren och efter det skall han ersättas. Likt Kalle Svensson har Granqvist inga egentliga individuella spetsegenskaper. Men är däremot en grym pådrivare med stor karisma och pondus. Sådana spelare brukar vara väldigt svåra att ersätta både i Blåvitt och i HIF. Kvar finns framför allt Henke men frågan är om hans 37-åriga knän pallar med att ramla så mycket i år igen. Nej, en femkommaåttondeplats vore drömmen om jag var HIF:are, den nuvarande alfabetiska placeringen känns realistisk, men någonstans i mitt inre larmar mitt spindelsinne om något mycket värre.
Det sagt, har jag ingen som helst aning om hur Expressen har tippat serien och har bara övriga medier att gå på. Helsingborg tippas hamna på ungefär en femkommaåttondeplats. Det skiljer sig en hel del mot det HIF jag ser inför kommande säsong.
Dom har en tränande sportchef och en spelande headcoach (ingen kan övertyga mig om att någon annan än Henke tar ut laget). Dom har en hel jävla del problem med ekonomin igen, en svag målvakt, svag backlinje, bra forwards och hyfsat mittfält. Granqvist spelar max 11 matcher under våren och efter det skall han ersättas. Likt Kalle Svensson har Granqvist inga egentliga individuella spetsegenskaper. Men är däremot en grym pådrivare med stor karisma och pondus. Sådana spelare brukar vara väldigt svåra att ersätta både i Blåvitt och i HIF. Kvar finns framför allt Henke men frågan är om hans 37-åriga knän pallar med att ramla så mycket i år igen. Nej, en femkommaåttondeplats vore drömmen om jag var HIF:are, den nuvarande alfabetiska placeringen känns realistisk, men någonstans i mitt inre larmar mitt spindelsinne om något mycket värre.
2008-03-25
Tisdagstankar - 6 dagar kvar
Noterade i TV4-sportens inslag igår att Trollhättans lagkapten tyckte vi fick tre skitmål i förra tisdagens match. Det må vara hänt men det påminde mig också om vad mångordige, men oftast intressante, herr Rydström i Kalmar skrev efter superdupercupfinalen då han hade ungefär samma åsikt.
"Det är stenhård körning i 90 minuter och de sätter press i alla led. De förväntar sig inte att få något gratis och det är därför de gör mål som vi upplever som tillfälligheter, men som de får eftersom de aldrig ger upp. Vi har en hel del att lära av dem...
[...]
Blåvitts press gjorde några i vårt lag ängsliga och aningen fega och då är man inne på farlig mark. För slutar vi ta initiativ när vi har bollen blir deras pressfotboll än mer effektiv. Möter man Blåvitt MÅSTE man stå upp i kampen, i duellerna och i snacket och vi lyckades kanske inte fullt ut där."
Det är balsam för den blåvita själen att läsa sådant från en tvättäkta kämpe som Rydström. Visst kan vi ha besegrat FCT på skitmål, jag hade själv inte möjlighet att vara på plats så vad vet jag, men skitmålen kommer för att motståndarna inte orkar stå emot.
Vi är starkare och snabbare än i fjol och det kommer bli än tyngre att möta IFK Göteborg i år. Spelarna vet att vi matchat mot ganska bra motstånd på försäsongen, riktigt bra om man jämför med många av konkurrenterna, och att vi har hämtat igen ett försvarligt antal underlägen och därmed präntat in att vi alltid kan komma igen om vi inte ger upp utan fortsätter kriga. Det självförtroendet är guld, känslan av att vara starkast är minst lika viktig som att faktiskt vara det.
Och utöver det så finns mycket potential i laget att ta ut i år som inte kom fram under fjolåret, särskilt inte under den första halvan då. Det känns oförskämt bra såhär en knapp vecka före premiären. Man får hoppas inte det är negativt.
Att det där med attityd är viktigt uppmärksammades även i en intervju med kung Håkan i GT/Expressen.
Vad säger du om det här: Hälften av lagen i allsvenskan kan vinna. Men bara några har attityden.
– Jag håller med dig. Jag tror till och med det kan gå två tredjedelar av säsongen innan man märker vilka som har attityden.
Jag kom att tänka på Öis. Nåt år kändes det som att de hade ett guldlag. Men de insåg inte hur bra de var och saknade attityden.
– Öis? Haha. Det tror jag inte.
Men kom igen. De hade ju ett grymt lag för några år sen.
– Inte Öis.
För övrigt anser jag att kung Bore borde förstöras. Det ärju helt hopplöst att försöka dra igång fotbollsnacket med kollegorna när det blir såhär. Dessutom har småorter som Ljungskile uppenbarligen problem med plantäckning och tillhörande värme så vi riskerar uppskjutna matcher, och sånt är piss.
Fler gröna planer åt folket!
5 dagar till allsvenska premiären.
6 dagar till regerande mästarna kliver in i leken.
Låt dem jaga oss.
Game on!
"Det är stenhård körning i 90 minuter och de sätter press i alla led. De förväntar sig inte att få något gratis och det är därför de gör mål som vi upplever som tillfälligheter, men som de får eftersom de aldrig ger upp. Vi har en hel del att lära av dem...
[...]
Blåvitts press gjorde några i vårt lag ängsliga och aningen fega och då är man inne på farlig mark. För slutar vi ta initiativ när vi har bollen blir deras pressfotboll än mer effektiv. Möter man Blåvitt MÅSTE man stå upp i kampen, i duellerna och i snacket och vi lyckades kanske inte fullt ut där."
Det är balsam för den blåvita själen att läsa sådant från en tvättäkta kämpe som Rydström. Visst kan vi ha besegrat FCT på skitmål, jag hade själv inte möjlighet att vara på plats så vad vet jag, men skitmålen kommer för att motståndarna inte orkar stå emot.
Vi är starkare och snabbare än i fjol och det kommer bli än tyngre att möta IFK Göteborg i år. Spelarna vet att vi matchat mot ganska bra motstånd på försäsongen, riktigt bra om man jämför med många av konkurrenterna, och att vi har hämtat igen ett försvarligt antal underlägen och därmed präntat in att vi alltid kan komma igen om vi inte ger upp utan fortsätter kriga. Det självförtroendet är guld, känslan av att vara starkast är minst lika viktig som att faktiskt vara det.
Och utöver det så finns mycket potential i laget att ta ut i år som inte kom fram under fjolåret, särskilt inte under den första halvan då. Det känns oförskämt bra såhär en knapp vecka före premiären. Man får hoppas inte det är negativt.
Att det där med attityd är viktigt uppmärksammades även i en intervju med kung Håkan i GT/Expressen.
Vad säger du om det här: Hälften av lagen i allsvenskan kan vinna. Men bara några har attityden.
– Jag håller med dig. Jag tror till och med det kan gå två tredjedelar av säsongen innan man märker vilka som har attityden.
Jag kom att tänka på Öis. Nåt år kändes det som att de hade ett guldlag. Men de insåg inte hur bra de var och saknade attityden.
– Öis? Haha. Det tror jag inte.
Men kom igen. De hade ju ett grymt lag för några år sen.
– Inte Öis.
För övrigt anser jag att kung Bore borde förstöras. Det ärju helt hopplöst att försöka dra igång fotbollsnacket med kollegorna när det blir såhär. Dessutom har småorter som Ljungskile uppenbarligen problem med plantäckning och tillhörande värme så vi riskerar uppskjutna matcher, och sånt är piss.
Fler gröna planer åt folket!
5 dagar till allsvenska premiären.
6 dagar till regerande mästarna kliver in i leken.
Låt dem jaga oss.
Game on!
2008-03-23
Anslagstavlan
Robert Wells är inte göteborgare. Jag vet inte riktigt vad jag vill ha sagt med detta. Men det känns på något sätt viktigt.
1600 pers på ett stelfruset Nya. 90 minuters kontrollfotboll mot guldfavoriten. Ingen oro, ingen nervositet. Stabil seger medelst en kontring och två fasta situationer. Gårdagens supercup var i sanning som bommull för själen för oss 90-talspuritaner. Milan, Barca och Veberöd here we come!
Var är alla Interhatare som tjötat om deras domarfavörer nu? Cambiassos 1-0 som avgjorde var väl mellan två och tre meter offside. Och i båda matcherna mot Pool åkte dom på extremt billiga utvisningar vilket i slutändan renderade i utslagning. Att jag förlorade 800 spänn på eländet har naturligtvis inget med saken att göra...
Rydström surar på Wernblooms filmningar. Jag tycker han förtjänar dom där frisparkarna. Med den förmågan att göra sig spelbar och med 187cm/87 kg i strumplästen, så går det inte att stoppa honom med schyssta medel. Men man måste ramla för att få frispark och vill inte se en allsvenska där en armbåge i nacken eller ett knä i röven är mer tillåtet på Wernbloom än på en Karisik. Fotboll har en viktklass allena. Vi hade en targetplayer som inte föll enkelt, som istället tog emot och tappade bollen alternativt gav igen med exakt samma medicin som han fick. Han hette George Mourad och han fick sin senaste frispark sommaren 2004. Per spelade minuter är han nog den spelare som dragit på sig flest frisparkar och fått färst. Vackert, fint och sportsligt på ett sätt. Men på andra sätt en ständigt och pågående fotbollsmord.
Robert Wells är gnagare. Jag vet inte vad jag vill ha sagt med det heller, men det känns viktigt att påpeka detta. Och som ett bra sätt att avsluta dagens bloggande. Glad Påsk.
1600 pers på ett stelfruset Nya. 90 minuters kontrollfotboll mot guldfavoriten. Ingen oro, ingen nervositet. Stabil seger medelst en kontring och två fasta situationer. Gårdagens supercup var i sanning som bommull för själen för oss 90-talspuritaner. Milan, Barca och Veberöd here we come!
Var är alla Interhatare som tjötat om deras domarfavörer nu? Cambiassos 1-0 som avgjorde var väl mellan två och tre meter offside. Och i båda matcherna mot Pool åkte dom på extremt billiga utvisningar vilket i slutändan renderade i utslagning. Att jag förlorade 800 spänn på eländet har naturligtvis inget med saken att göra...
Rydström surar på Wernblooms filmningar. Jag tycker han förtjänar dom där frisparkarna. Med den förmågan att göra sig spelbar och med 187cm/87 kg i strumplästen, så går det inte att stoppa honom med schyssta medel. Men man måste ramla för att få frispark och vill inte se en allsvenska där en armbåge i nacken eller ett knä i röven är mer tillåtet på Wernbloom än på en Karisik. Fotboll har en viktklass allena. Vi hade en targetplayer som inte föll enkelt, som istället tog emot och tappade bollen alternativt gav igen med exakt samma medicin som han fick. Han hette George Mourad och han fick sin senaste frispark sommaren 2004. Per spelade minuter är han nog den spelare som dragit på sig flest frisparkar och fått färst. Vackert, fint och sportsligt på ett sätt. Men på andra sätt en ständigt och pågående fotbollsmord.
Robert Wells är gnagare. Jag vet inte vad jag vill ha sagt med det heller, men det känns viktigt att påpeka detta. Och som ett bra sätt att avsluta dagens bloggande. Glad Påsk.
2008-03-20
Kära dagbok
Idag på hemmet skulle vi leka olympisk prisutdelning. Jag skulle vara nazist, men jag visste inte riktigt vad jag skulle ha på mig.
Sedan kom jag på den perfekta uniformen.
Det var en rolig dag på hemmet.
Sedan kom jag på den perfekta uniformen.
Det var en rolig dag på hemmet.
2008-03-19
Byket Hammarby
Hammarbytexten tillhörde dem där jag visste vad jag skulle skriva redan när jag inledde den här serien. Varför är hammarbyarna så arga? Historiskt sett upplever bajen just nu sin absoluta storhetstid. Man har ett guld och flera topplaceringar i färskt minne, man är ett stabilt lag på övre halvan och utgör en maktfaktor inom svensk fotboll. Ändå verkar dom vara så jävla förbannade hela tiden. Jag fattar det inte. Visst, jag kan så väl som någon förstå supportens klagan över alltings jävlighet och har själv uttryckt densamma ett otal gånger. Men jag är blåvit. En sjätteplats för mig sätts i relation till de 10 SM-guld, 4 cupguld, 2 Uefacupguld samt 2 tredjeplatser i CL/Europacupen som jag upplevde under mina första 20 levnadsår. Bajen har liksom inte det perspektivet. Ingen annan klubb heller för den delen förutom MFF. Så varför är då hammarbyarna så arga?
Svaret på frågan är omöjligt att svara på eftersom min utgångspunkt för denna text inte längre stämmer. Hammarbyarna verkar inte vara arga längre. Dom verkar glada, oerhört glada och framtidssynen förefaller vara lika ljus som utsikten över ett soligt vinterlandskap. Dom har en ny råsvulstig arena på gång, allsvenskans bästa mittfält, Shabaan och Billy Ohlsson som börjat få kommentera matcher på TV4 igen. Jag förstår inte den här glädjen heller. Jag förstår mig nog helt enkelt inte på bajen alls. Och förutom Billy, så känner jag igen några av de där argumenten från inför förra säsongen.
I själva verket är det väl inte helt klart med finansieringen av den svulstiga arenan, Eguren kommer nog inte tillbaka till söder om Söder utan stannar nog söderöver. Kvar finns den snart evige talangen men ack så skadebenägne Petter Andersson samt Chanko. Chanko bör vid det här laget anses vara en hora av minst hälften av alla de som tycker om att kalla fotbollsspelare för horor. Men likt Dolly A.K.A Söderns ros i Ivar Lo Johanssons epos Kungsgatan, så är Chanko en hora med klass. Men hur mycket klasspelare han än är, är det ändå Chanko vi snackar om. Han kommer inte förlänga något kontrakt utan releaseklausul och fan vet om han har så mycket klass att han fixar att bära upp sina lagkamrater så mycket som det behövs nu när Eguren är väck. Jag tror inte det. Kvar har vi då Shabaan. Ett viktigt förvärv men inte så viktigt att han kommer göra skillnaden. Då skulle Fredrikstad hamnat bättre än en mittenplacering förra året. Snarare att det blir ungefär jämnt upp mellan nyförvärv och förluster.
Nej, något SM-firande blir det nog inte på Medis till hösten i år heller. Men visst känns det som om dom är svenska mästare i självbedrägeri? Kanske är det det som är förklaringen till både ilskan och glädjen i bajen. En självbedragande livsåskådning om sin egen förträfflighet inför säsongerna där politikertränaren Tony är överstepräst?
Å andra sidan kan dom ju få rätt. Utan skador och försäljningar, skador och försäljningar i de 7-8 andra lagen som kan vinna samt att Björn Runström återvänder. Större och mindre än så är inte skillnaden.
Mer om byket: AIK, Dif, IFE, Gais, Gefle, Giffarna, HBK
Svaret på frågan är omöjligt att svara på eftersom min utgångspunkt för denna text inte längre stämmer. Hammarbyarna verkar inte vara arga längre. Dom verkar glada, oerhört glada och framtidssynen förefaller vara lika ljus som utsikten över ett soligt vinterlandskap. Dom har en ny råsvulstig arena på gång, allsvenskans bästa mittfält, Shabaan och Billy Ohlsson som börjat få kommentera matcher på TV4 igen. Jag förstår inte den här glädjen heller. Jag förstår mig nog helt enkelt inte på bajen alls. Och förutom Billy, så känner jag igen några av de där argumenten från inför förra säsongen.
I själva verket är det väl inte helt klart med finansieringen av den svulstiga arenan, Eguren kommer nog inte tillbaka till söder om Söder utan stannar nog söderöver. Kvar finns den snart evige talangen men ack så skadebenägne Petter Andersson samt Chanko. Chanko bör vid det här laget anses vara en hora av minst hälften av alla de som tycker om att kalla fotbollsspelare för horor. Men likt Dolly A.K.A Söderns ros i Ivar Lo Johanssons epos Kungsgatan, så är Chanko en hora med klass. Men hur mycket klasspelare han än är, är det ändå Chanko vi snackar om. Han kommer inte förlänga något kontrakt utan releaseklausul och fan vet om han har så mycket klass att han fixar att bära upp sina lagkamrater så mycket som det behövs nu när Eguren är väck. Jag tror inte det. Kvar har vi då Shabaan. Ett viktigt förvärv men inte så viktigt att han kommer göra skillnaden. Då skulle Fredrikstad hamnat bättre än en mittenplacering förra året. Snarare att det blir ungefär jämnt upp mellan nyförvärv och förluster.
Nej, något SM-firande blir det nog inte på Medis till hösten i år heller. Men visst känns det som om dom är svenska mästare i självbedrägeri? Kanske är det det som är förklaringen till både ilskan och glädjen i bajen. En självbedragande livsåskådning om sin egen förträfflighet inför säsongerna där politikertränaren Tony är överstepräst?
Å andra sidan kan dom ju få rätt. Utan skador och försäljningar, skador och försäljningar i de 7-8 andra lagen som kan vinna samt att Björn Runström återvänder. Större och mindre än så är inte skillnaden.
Mer om byket: AIK, Dif, IFE, Gais, Gefle, Giffarna, HBK
2008-03-17
Byket Halmstad BK
Jag har haft problem med HBK. Alltså vad jag skall skriva om dem. Hur kan någon toppa detta? Ett ode till HBK´s briljans om moraliska överlägsenhet samtidigt som just ödmjukheten framhävs extra mycket.
Det brukar vara denna självgoda präktighet som irriterar folk vad gäller Halmstad. Om dom inte är bäst, så är dom bäst per spenderad lönekrona och på det sättet fortsätter de att addera parametrar för att påvisa att HBK är bäst egentligen. Mig stör det dock inte. Det är varje enskild supporters rätt att tycka att deras lag egentligen är bäst. Nej, det enda som verkligen får mig att gå igång vad gäller HBK är deras stölder av smeknamn.
Turbo kommer inte från Vinberg. Han kommer tammefan från Gällivare, sprang mest i hela världen och hade en brorsa som bara var bäst - egentligen.
Professorn är ingen surslug före detta adept till Jonas Thern. Il proffesore är om inte Blåvitts så åtminstone Göteborgs bästa fotbollsspelare någonsin. Han vann den allra första guldbollen och hade tydligen senare i karriären två rätt bra lagkamrater från Norrland resp. Östergötland. Vid karriärens slut hade han lite personliga problem med både klubbar och dryckesvanor men ingen kan ta ifrån honom hans briljanta mål i VM-semin mot tyskarna 1958 på Ullevi som var den matchens stora prestation - egentligen.
Mikael Nisse Nilsson är ingen småländsk kopia av bockstensmannen. Utan det var frisparksdönaren från Falköping som uppfann såväl Edgar Davids som den "moderna ytterbacken" - egentligen.
Dulle är ingen offensivt skicklig innermittfältare från Halland som inte riktigt har lärt sig att man inte får dricka 8 öl och sedan köra hem. Nej Dullee är en offensivt skicklig innermittfältare från Liberia som inte riktigt lärt sig att man inte får dricka 8 öl för att sedan köra hem.
Mer byket: AIK, Dif, Elfsborg, Gais, Gefle, Giffarna
Det brukar vara denna självgoda präktighet som irriterar folk vad gäller Halmstad. Om dom inte är bäst, så är dom bäst per spenderad lönekrona och på det sättet fortsätter de att addera parametrar för att påvisa att HBK är bäst egentligen. Mig stör det dock inte. Det är varje enskild supporters rätt att tycka att deras lag egentligen är bäst. Nej, det enda som verkligen får mig att gå igång vad gäller HBK är deras stölder av smeknamn.
Turbo kommer inte från Vinberg. Han kommer tammefan från Gällivare, sprang mest i hela världen och hade en brorsa som bara var bäst - egentligen.
Professorn är ingen surslug före detta adept till Jonas Thern. Il proffesore är om inte Blåvitts så åtminstone Göteborgs bästa fotbollsspelare någonsin. Han vann den allra första guldbollen och hade tydligen senare i karriären två rätt bra lagkamrater från Norrland resp. Östergötland. Vid karriärens slut hade han lite personliga problem med både klubbar och dryckesvanor men ingen kan ta ifrån honom hans briljanta mål i VM-semin mot tyskarna 1958 på Ullevi som var den matchens stora prestation - egentligen.
Mikael Nisse Nilsson är ingen småländsk kopia av bockstensmannen. Utan det var frisparksdönaren från Falköping som uppfann såväl Edgar Davids som den "moderna ytterbacken" - egentligen.
Dulle är ingen offensivt skicklig innermittfältare från Halland som inte riktigt har lärt sig att man inte får dricka 8 öl och sedan köra hem. Nej Dullee är en offensivt skicklig innermittfältare från Liberia som inte riktigt lärt sig att man inte får dricka 8 öl för att sedan köra hem.
Mer byket: AIK, Dif, Elfsborg, Gais, Gefle, Giffarna
2008-03-16
My own private Idaho
Det finns två typer av människor här i världen. Det finns de som helt saknar ambitioner och inte lyfter ett finger för att komma någonstans i livet. Slackers som är nöjda med sitt hjärndöda knegarjobb, bara de får pengar över till öl, nåt biobesök i månaden och årskortet till Blåvitt.
Sen finns det de som sätter upp stora grandiosa mål och inte låter något stoppa dom i jakten på att uppfylla dom. Gunde Svan fullföljde en femmil med brutet nyckelben och en stav för att han aldrig ville bryta ett lopp. Hannibal tågade över alperna med 37 elefanter för att krossa Rom. Göran Kropp cyklade över två kontinenter för att klättra upp för ett riktigt, riktigt högt berg.
Jag har alltid placerat mig själv i den första kategorin. För lat för att riktigt ta tag i saker och ärligt talat fullständigt nöjd med att vara där jag är nu. Men ibland så kommer det tillfällen då man lär sig något nytt om sig själv. Man är inte fast i sitt fack för evigt och om man bara öppnar ögonen så kan man hitta sitt egna Mount Everest, Holmenkollen eller lämmeltåg med elefanter.
I lördags var det min tur.
Discshop introducerade statusen Platina- och Diamantkund i sitt bonussystem. Min Guldkundstatus kändes helt plötsligt så futtig. Så... Så... Så medelmåttig. Så vanlig. Platinastatusen med dess femtiokronors presentkort på Adlibris. Diamantsatusen med dess personliga kontaktman på kundtjänst. Det är där jag hör hemma. Det är dit jag ska. Bara 5500:- kvar till Platina. Bara 10500:- till Diamant. Det kan gå. Det måste gå.
Sen finns det de som sätter upp stora grandiosa mål och inte låter något stoppa dom i jakten på att uppfylla dom. Gunde Svan fullföljde en femmil med brutet nyckelben och en stav för att han aldrig ville bryta ett lopp. Hannibal tågade över alperna med 37 elefanter för att krossa Rom. Göran Kropp cyklade över två kontinenter för att klättra upp för ett riktigt, riktigt högt berg.
Jag har alltid placerat mig själv i den första kategorin. För lat för att riktigt ta tag i saker och ärligt talat fullständigt nöjd med att vara där jag är nu. Men ibland så kommer det tillfällen då man lär sig något nytt om sig själv. Man är inte fast i sitt fack för evigt och om man bara öppnar ögonen så kan man hitta sitt egna Mount Everest, Holmenkollen eller lämmeltåg med elefanter.
I lördags var det min tur.
Discshop introducerade statusen Platina- och Diamantkund i sitt bonussystem. Min Guldkundstatus kändes helt plötsligt så futtig. Så... Så... Så medelmåttig. Så vanlig. Platinastatusen med dess femtiokronors presentkort på Adlibris. Diamantsatusen med dess personliga kontaktman på kundtjänst. Det är där jag hör hemma. Det är dit jag ska. Bara 5500:- kvar till Platina. Bara 10500:- till Diamant. Det kan gå. Det måste gå.
Schlagernissar - lär av fotbollen!
Zappade mellan ishockey och Melodifestival i går och av de bidrag jag såg så var det en som hade chans internationellt - Christer Sjögrens ”I love Europe”. Istället skickar vi en normal svensk schlagerlåt med en långhårig kvinna (okänd i Europa) som sjunger. ”- En bra låt går alltid hem”, säger man nu. Det är ungefär som när svensk fotbollsklubbar på senare år provat lyckan i Europacuperna och skall ”spela sitt eget spel”. Det har ju gått sådär.
Schlagernissarna borde lärt av fotbollens misstag, anpassat vinnarmelodin efter motståndet och skickat Christer till final. Han är redan brottarstor i Tyskland, grannländerna och BeNeLux och har haft vissa framgångar i Frankrike. Krydda det med en marschschlager à la österrikisk After-Ski med klara flirtar mot Europa och Sverige hade haft en vinnare. Ingen bra låt, men en vinnare. Men icke, nu skall vi ha en ”stark melodi” i finalen. Låter skrämmande likt naiva svenska fotbollslag på villospår i fotbollseuropa.
Schlagernissarna borde lärt av fotbollens misstag, anpassat vinnarmelodin efter motståndet och skickat Christer till final. Han är redan brottarstor i Tyskland, grannländerna och BeNeLux och har haft vissa framgångar i Frankrike. Krydda det med en marschschlager à la österrikisk After-Ski med klara flirtar mot Europa och Sverige hade haft en vinnare. Ingen bra låt, men en vinnare. Men icke, nu skall vi ha en ”stark melodi” i finalen. Låter skrämmande likt naiva svenska fotbollslag på villospår i fotbollseuropa.
Olika kultur i olika sporter
För ett tag sedan var det handbolls-VM och världshandbollens brist på slagsmål och gnäll står i bjärt kontrast mot SM-slutspelet i ishockey eller för den delen valfri fotbollsliga. Det är lustigt hur olika kulturer får utbreda sig i olika sporter. I hockey är det helt OK att börja slåss för ingen orsak alls (bara man är kvar på plan). I fotboll anses det OK att gnälla på domaren i tid och otid och det börjar bli riktigt accepterat i de breda folklagren att filma till sig domarfördelar. Till och med en skånsk skribent i en stor tidning skriver att han ”är väldigt förtjust i Johan Elmanders löpningar, provokationer, utslagna armar och domarattacker.” Provokationer och domarattacker ses alltså som en positiv del av spelet. I handboll tas det smällar och ges smällar men även där kan man nu ana tendenser till domargnäll. I den stenhårda sporten rugby, där gnälls det nästan ingenting på domarna och de som gnäller efter en närkamp blir genuint hånade av alla fans och mot- och medspelare.
Många ungdomar håller på med flera sporter. Jag undrar om de då ändrar beteende helt när de byter sport? Jag undrar om en kille som på måndagen fått en riktig käftsmäll i handboll, skakat på huvudet och sprungit vidare beter sig annorlunda på tisdagen. När han då snörar på sig ett par fotbollsdojor, och får ett lätt skav på hälsenan, lägger han sig då raklång, utgjuter en osande harang mot domaren och inväntar ledare med kylspray? På onsdagen när han tar på sig mjuuuka vantar, byxor med kuddar i och får en hockeyklubba i handen, börjar han då envetet boxas med en motspelare om han får en tackling vid mål? Kan dubblerandet i idrotter vara en bidragande orsak till den ökande psykiska ohälsan hos ungdomar? Vem skulle inte bli schizofren av att bete sig så annorlunda på olika idrottsplaner?
Efter att ha bevittnat en halvlek med en träningsmatch i rugby så blev jag faktiskt imponerad. Inte något gnäll alls på varken domare eller motspelare trots stenhårda tacklingar och ett och annat tjuvnyp. Inte har de problem med ”stökiga supporters” i samma utsträckning som fotboll heller.
Det kanske ändå ligger något i engelsmännens ordstäv:
Fotboll: ”A gentlemen’s sport played by thugs”
Rugby. “A thug’s sport played by gentlemen”
Usel svensk avslutning på skidskyttet idag, men Stenmarks segerrekord i VC-segrar får leva ytterligare en säsong, alltid något. Nu är tyvärr vintersäsongen slut och dags att koncentrera sig på fotbollen. MFF vinner i år, men mer om det senare.
Många ungdomar håller på med flera sporter. Jag undrar om de då ändrar beteende helt när de byter sport? Jag undrar om en kille som på måndagen fått en riktig käftsmäll i handboll, skakat på huvudet och sprungit vidare beter sig annorlunda på tisdagen. När han då snörar på sig ett par fotbollsdojor, och får ett lätt skav på hälsenan, lägger han sig då raklång, utgjuter en osande harang mot domaren och inväntar ledare med kylspray? På onsdagen när han tar på sig mjuuuka vantar, byxor med kuddar i och får en hockeyklubba i handen, börjar han då envetet boxas med en motspelare om han får en tackling vid mål? Kan dubblerandet i idrotter vara en bidragande orsak till den ökande psykiska ohälsan hos ungdomar? Vem skulle inte bli schizofren av att bete sig så annorlunda på olika idrottsplaner?
Efter att ha bevittnat en halvlek med en träningsmatch i rugby så blev jag faktiskt imponerad. Inte något gnäll alls på varken domare eller motspelare trots stenhårda tacklingar och ett och annat tjuvnyp. Inte har de problem med ”stökiga supporters” i samma utsträckning som fotboll heller.
Det kanske ändå ligger något i engelsmännens ordstäv:
Fotboll: ”A gentlemen’s sport played by thugs”
Rugby. “A thug’s sport played by gentlemen”
Usel svensk avslutning på skidskyttet idag, men Stenmarks segerrekord i VC-segrar får leva ytterligare en säsong, alltid något. Nu är tyvärr vintersäsongen slut och dags att koncentrera sig på fotbollen. MFF vinner i år, men mer om det senare.
2008-03-15
Byket - Gif Sundsvall
Halvvägs in i bykettexten om Hbk (OK en norrländsk överdrift), så kändes det som om det var någonting jag hade glömt. Jag kunde bara inte sätta fingret på det. Det var Giffarna. Hade farsan fått reda på detta hade han försökt slå mig. Farsan håller nämligen på giffarna sedan barnsben. I alla fall säger han det. Åtminstone tror han det. Han kommer i vilket fall som helst aldrig erkänna motsatsen.
Farsan har lärt mig ett par saker som fastnat genom åren.
*Akta er för countrymusik
*Ishockey var mycket roligare och mer intressant för 10 år sedan (den regeln har gällt i 30 år).
*Countrymusik är country, western, bluegrass, folkmusik, musik framförd på amerikansk sydstatsdialekt samt all annan musik som inkluderar en banjo och/eller en ukulele/annat stränginstrument med mindre än 6 strängar som inte är en bas. New Orleansk Dixieland är således även det countrymusik.
*Heja giffarna i fotboll, Selånger i bandy och Björklöven i hockey. Löven är från Umeå, men å andra sidan är logiken i farsans lärdomar inte alltid spikraka.
*Majonäs smakar pest.
*Akta er väldigt noga för countrymusik.
Giffarna är väldigt lite Sundsvall för mig. Giffarna är min barndoms somrar mitt ursprung och en del av den kultur jag anses tillhöra.
*öppna länken i ett nytt fönster och fortsätt läs samtidigt som du lyssnar*
Giffarna är för mig ett nostalgiskt skimmer över medelpads inland vilket jag genom åren lärt mig att kalla för "bygden". Giffarna är människor där alla pratar som Lars Lagerbäck och som inte kan tänka sig en sommar på västkusten eftersom "det är så mörkt där". Giffarna är Loböle där gammelfarfar byggde en baptistkyrka helt på egen hand (förmodligen en norrländsk överdrift), där gammelfarfar avlade fram 10 ungar varav tre tvillingpar och försörjde dessa på en åkerlott inte större än en fotbollsplan (faktiskt helt sant) samt där man om somrarna flyttade in i sommarstugan som låg på samma hustomt högst 10 meter från det stora huset.
Giffarna är bygden där Sundsvall är "stan", förutom i Stöde. I Stöde är Stöde, "stan". Giffarna är Ljungaverk dit farmor och farfar flyttade, där farfar körde buss och där farsan växte upp. Där man fnissade åt byorginalet pissnisse samt där farsan fick fler brudar och var en större talang i fotboll för varje år som går. Giffarna är Fränsta dit farmor och farfar flyttade, där jag spenderade min barndoms somrar , där gimån och ljungan ibland svämmar över samt där farfar slutligen dog.
Det är inte så konstigt att Gif Sundsvall, en klubb som gett oss ett stort antal bittra fotbollsminnen, inte väcker någon som helst aversion i mig. Giffarna är inte så tokigt ändå, men det är å andra sidan inte countrymusik heller.
Farsan har lärt mig ett par saker som fastnat genom åren.
*Akta er för countrymusik
*Ishockey var mycket roligare och mer intressant för 10 år sedan (den regeln har gällt i 30 år).
*Countrymusik är country, western, bluegrass, folkmusik, musik framförd på amerikansk sydstatsdialekt samt all annan musik som inkluderar en banjo och/eller en ukulele/annat stränginstrument med mindre än 6 strängar som inte är en bas. New Orleansk Dixieland är således även det countrymusik.
*Heja giffarna i fotboll, Selånger i bandy och Björklöven i hockey. Löven är från Umeå, men å andra sidan är logiken i farsans lärdomar inte alltid spikraka.
*Majonäs smakar pest.
*Akta er väldigt noga för countrymusik.
Giffarna är väldigt lite Sundsvall för mig. Giffarna är min barndoms somrar mitt ursprung och en del av den kultur jag anses tillhöra.
*öppna länken i ett nytt fönster och fortsätt läs samtidigt som du lyssnar*
Giffarna är för mig ett nostalgiskt skimmer över medelpads inland vilket jag genom åren lärt mig att kalla för "bygden". Giffarna är människor där alla pratar som Lars Lagerbäck och som inte kan tänka sig en sommar på västkusten eftersom "det är så mörkt där". Giffarna är Loböle där gammelfarfar byggde en baptistkyrka helt på egen hand (förmodligen en norrländsk överdrift), där gammelfarfar avlade fram 10 ungar varav tre tvillingpar och försörjde dessa på en åkerlott inte större än en fotbollsplan (faktiskt helt sant) samt där man om somrarna flyttade in i sommarstugan som låg på samma hustomt högst 10 meter från det stora huset.
Giffarna är bygden där Sundsvall är "stan", förutom i Stöde. I Stöde är Stöde, "stan". Giffarna är Ljungaverk dit farmor och farfar flyttade, där farfar körde buss och där farsan växte upp. Där man fnissade åt byorginalet pissnisse samt där farsan fick fler brudar och var en större talang i fotboll för varje år som går. Giffarna är Fränsta dit farmor och farfar flyttade, där jag spenderade min barndoms somrar , där gimån och ljungan ibland svämmar över samt där farfar slutligen dog.
Det är inte så konstigt att Gif Sundsvall, en klubb som gett oss ett stort antal bittra fotbollsminnen, inte väcker någon som helst aversion i mig. Giffarna är inte så tokigt ändå, men det är å andra sidan inte countrymusik heller.
2008-03-14
The truth is out there
Vintermånaderna på mitt jobb innebär ändlösa samtal om vädret, den inkompetenta ledningen och olika strategier i kortspelet Gurka. Just Gurka-debatterna är de mest frekventa. Den här vintern har känts extra lång och mången gurkapeng har bytt ägare. Men nu när det börjar ljusna utanför fönstret och man inte längre fryser arslet av sig i väntan på bussen på morgonen så börjar andra samtalsämnen leta sig in i pausrummet. Det börjar närma sig storhetstider för oss fotbollsgourmander, men även en annan grupp av människor börja komma ur sina skal. Hobbyfiskarna.
Nu när vattnen så smått börjar nå temperaturer då man inte längre riskerar att bli eunuck om man trillar i så kommer genast snacket igång om tyngd på drag, kastteknik vid flugfiske eller helt enkelt största fångsten. Tydligen kan man fånga rätt stora karpar i den lilla pessedammen som jag har alldeles runt knuten. Se där ja.
Jag har inga som helst problem med fiskartjötet. Jag skulle nog till och med tycka om att fiska själv. Flera timmars tyst kontemplation ute i naturen, kampen mellan man och odjur och allt det där låter som rätt skön terapi och avkoppling. Men ett par aspekter av sportfiskandet har jag problem att komma förbi.
För det första:
- Alla tusentals regler som verkar finnas för hur man får dra upp fisken. Man säger alltså att det är helt okej att döda fisken, bara det inte är för lätt. Det är ungefär som att tillåta krig, bara man håller sig till pistoler och inte använder kulspruta.
För det andra:
- Sadisterna som fångar en fisk... Och sen släpper tillbaka den! Visst, nu säger ni att det är väl bra om fisken får fortsätta leva och fortplanta sig, men om ni nu ändå kör in en hulling i käften på fisken och drar upp den ur dess naturliga miljö så kan ni väl ändå ha respekt nog att åtminstone äta upp den. Annars är det ju mest bara tyket och fullt jämförbart med att rycka benen av spindlar. Tortyr för torterandets skull. Den stackars fisken kommer ju vara traumatiserad för livet. Han kommer komma tillbaka till de andra fiskarna och berätta om att han blev bortförd av nån stark, osynlig kraft och hamnade i nån främmande värld med en atmosfär han inte kunde andas. Stora främmande varelser mätte och vägde honom innan de tog hans foto och släppte tillbaka honom i vattnet. Fan vet om de inte körde upp en analsond också. Hans polare kommer aldrig att tro honom. Stackaren kommer ju ta till flaskan.
Nu när vattnen så smått börjar nå temperaturer då man inte längre riskerar att bli eunuck om man trillar i så kommer genast snacket igång om tyngd på drag, kastteknik vid flugfiske eller helt enkelt största fångsten. Tydligen kan man fånga rätt stora karpar i den lilla pessedammen som jag har alldeles runt knuten. Se där ja.
Jag har inga som helst problem med fiskartjötet. Jag skulle nog till och med tycka om att fiska själv. Flera timmars tyst kontemplation ute i naturen, kampen mellan man och odjur och allt det där låter som rätt skön terapi och avkoppling. Men ett par aspekter av sportfiskandet har jag problem att komma förbi.
För det första:
- Alla tusentals regler som verkar finnas för hur man får dra upp fisken. Man säger alltså att det är helt okej att döda fisken, bara det inte är för lätt. Det är ungefär som att tillåta krig, bara man håller sig till pistoler och inte använder kulspruta.
För det andra:
- Sadisterna som fångar en fisk... Och sen släpper tillbaka den! Visst, nu säger ni att det är väl bra om fisken får fortsätta leva och fortplanta sig, men om ni nu ändå kör in en hulling i käften på fisken och drar upp den ur dess naturliga miljö så kan ni väl ändå ha respekt nog att åtminstone äta upp den. Annars är det ju mest bara tyket och fullt jämförbart med att rycka benen av spindlar. Tortyr för torterandets skull. Den stackars fisken kommer ju vara traumatiserad för livet. Han kommer komma tillbaka till de andra fiskarna och berätta om att han blev bortförd av nån stark, osynlig kraft och hamnade i nån främmande värld med en atmosfär han inte kunde andas. Stora främmande varelser mätte och vägde honom innan de tog hans foto och släppte tillbaka honom i vattnet. Fan vet om de inte körde upp en analsond också. Hans polare kommer aldrig att tro honom. Stackaren kommer ju ta till flaskan.
2008-03-13
Folkomröstning
Eftersom jag inte vet hur man fixar en riktig, får ni helt enkelt skriva ned i kommentarerna vad ni tror.
Kim är klar för Blåvitt, en viktig värvning för såfäl serien som CL-kvalet. Men vem kommer egentligen ha gjort mest för svensk fotboll?
Kim Christensen?
Eller Terror-Torben?
Kim är klar för Blåvitt, en viktig värvning för såfäl serien som CL-kvalet. Men vem kommer egentligen ha gjort mest för svensk fotboll?
Kim Christensen?
Eller Terror-Torben?
Exklusivt avslöjande: Experternas tips - hur du tippar som experterna
Med den allsvenska premiären blott dryga två veckor bort så närmar sig med stormsteg den tid på året alla experter fruktar som mest. Det är nämligen dags för dem att lämna in sitt eget allsvenska tips till redaktionen och helst också motivera det med en artikel. Att det är en fruktad inlämning förstår man, de måste både jobba och visa att de faktiskt är experter och kan dessutom bli ifrågasatta i efterhand, om någon framåt hösten kommer ihåg vad de faktiskt tippade.
Det är två saker som journalister i allmänhet inte gillar, och därmed finns det också folk som skor sig på att fixa till genvägar. Grogg kan som första media, oss veterligen - vi har givetvis inte brytt oss om att undersöka huruvida någon annan skrivit samma nyhet före oss, avslöja hur det går till när de sätter samman sina så kallade experttips. Vi har nämligen kommit över ett utskick från SAmmanslutningen TipsExperterna, populärt benämnd SATE. Utskicket innehåller en steg-för-steg guide som publiceras i sin helhet nedan.
Hur du tippar din allsvenska tabell - 12 enkla steg
1. Utgå från fjolårets sluttabell i allsvenskan.
2. Lägg på nykomlingarna i botten, i den ordning de slutade i fjolårets superetta. Obs! Glöm inte att ta bort det laget som åkte ur. Du har då:
IFK Göteborg
Kalmar FF
Djurgården
IF Elfsborg
AIK
Hammarby
Halmstad BK
Helsingborgs IF
Malmö FF
Gefle IF
Gais
Örebro SK
Trelleborgs FF
IFK Norrköping
Ljungskile SK
GIF Sundsvall
3. Skifta de tre lagen från Stockholm ett steg uppåt. Du erhåller:
IFK Göteborg
Djurgården
Kalmar FF
AIK
Hammarby
IF Elfsborg
Halmstad BK
Helsingborgs IF
Malmö FF
Gefle IF
Gais
Örebro SK
Trelleborgs FF
IFK Norrköping
Ljungskile SK
GIF Sundsvall
4. Analysera nyförvärven i toppstriden, det är de tre översta lagen, noggrant enligt följande modell.
Blåvitt har inte fyllt ut luckan efter Berg. Kalmar har fått behålla sina brassar och blir att räkna med, men är för tråkiga för att vinna. Djurgården vill satsa på att värva bra spelare, Paul Lindholm snackar mycket och gärna med media och dessutom är det Stockholms tur att vinna i år. Den inbördes ordningen mellan lagen blir då:
Djurgården
Kalmar FF
IFK Göteborg
5. Offra AIK för att inte Stockholmsdominansen skall bli alltför tydlig.
Skriv att Elfsborg brukar vara väldigt duktiga och att om Anders Svensson är i form kan de mycket väl vinna serien, hylla gärna Magnus Haglund men se till att reservera dig för deras anfallsproblem. Skifta därför position på AIK och Elfsborg. Strax under toppen har du således:
IF Elfsborg
Hammarby
AIK
6. Bottenstriden är nästa steg. Fundera över nykomlingarnas nyförvärv, resonera som följer. Ljungskile är för små för att ha råd att spela i allsvenskan, därför kommer de sist. IFK Norrköping är ett klassiskt lag och därför hänger de kvar.
Trelleborg är ingen nykomling men de tippar du ju alltid att de skall åka ur, så även i år, de kan slå Ljungskile. Till Sundsvall är det långt att resa, det känns avlägset. Därför blir ordningen:
IFK Norrköping
Trelleborgs FF
GIF Sundsvall
Ljungskile SK
7. Flytta upp de klassiska lagen i mittenskiktet ett snäpp, Helsingborg för att de har Henke Larsson, Malmö för att de har Roland Nilsson, och Gais för att de är Gais. Resultatet blir:
Helsingborgs IF
Malmö FF
Halmstad BK
Gais
Gefle IF
Örebro SK
8. Nu har du en grundtabell att utgå ifrån som ger intrycket av att du har koll på vad som hänt i allsvenskan. Hela tabellen ser alltså ut såhär:
Djurgården
Kalmar FF
IFK Göteborg
IF Elfsborg
Hammarby
AIK
Helsingborgs IF
Malmö FF
Halmstad BK
Gais
Gefle IF
Örebro SK
IFK Norrköping
---
Trelleborgs FF
GIF Sundsvall
Ljungskile SK
9. Ta en viss geografisk hänsyn enligt följande.
* Om du jobbar på någon av huvudstadens tidningar eller tv-kanaler, vilket är mycket sannolikt då du är medlem av SATE, byt plats i toppen på Djurgårdens och antingen Hammarby eller AIK, om du tycker bättre om någon av de klubbarna.
* Om du jobbar för ett landsorstsmedia, dvs utanför Stockholm, skriv upp ditt eget lokala lag 2 platser för att inte stöta dig med klubbledning och supportrar och verkar lagom lokalpatriotisk.
* Om du jobbar på GP (Hej Mats!), peta ner Blåvitt två steg bara för att de inte skall tro att de är något, peta upp Gais lika många steg och glöm inte att skriva att de mycket väl kan utmana om titeln "bäst i stan" i år, på grund av deras trogna publik.
10. Nu gälller det att sätta din egen personliga prägel på tabellen så att du verkligen visar att du är en expert som sett många försäsongmsatcher, analyserat lagens styrkor och svagheter, ja du har helt enkelt tänkt till ordentligt. Håll tungan rätt i mun och gå igenom din tabell uppifrån och ned.
Ta lagen parvis, dvs börja med de två som just nu ligger överst och fortsett sedan med lag 3 och 4 o.s.v, och byt plats på dem inom varje par om det är något av lagen du tycker bättre om än något annat eller om du exempelvis kommer ihåg att du läst att det ena laget vunnit en träningsmatch.
11. Till sist är det dags att välja din egen raket som du haussar, det är det som verkligen imponerar på läsarna/tittarna som tar för givet att det är följden av din mycket noggranna analys.
* Välj därför ett lag och putta upp det laget till mästarplatsen om det är något av de åtta översta i grundtabellen i punkt 8 ovan.
* Är det ett lägre rankat lag i grundtabellen puttar du upp det 7 platser, dock högst till en 4:e plats.
* Kommer du inte på något lag du vill haussa? Lotta fram ett.
Plocka fram bra klyscha att motivera din haussning med. Det får gärna handla antingen om att de gjort en profilvärvning, att de fått behålla en nyckelspelare,
att de redan i fjol var ett talangfullt som nu fått ett år till att spela ihop sig på, att de redan i fjol hade en duktig tränare som nu fått ett år till att utveckla laget på, eller att de spelar rolig fotboll vilket borde löna sig.
* Kolla återigen igenom så att Brommapojkarna inte är med i din tabell.
12. Ännu mer sist, en liten påminnelse, glöm inte att allt handlar om att gardera sig och glöm för guds skull inte sportjournalistikens gyllene regel:
Journalisten har alltid rätt.
Även om han haft fel så har journalisten rätt.
Erkänn under inga som helst omständigheter ett misstag, det är ju du som är expert. Kommer du ihåg det så kan du aldrig få problem med din försäsongstabell. Om någon ifrågasätter din tabell, säg att det egentligen är ett omöjligt uppdrag att tippa före sommaruppehållet men att du gjort en nogrann analys och att tiden kommer ge dig rätt, samt att vederbörande säkerligen tippat för med hjärtat vilket du som objektiv journalist självfallet inte kan göra.
Lycka till!
Det är två saker som journalister i allmänhet inte gillar, och därmed finns det också folk som skor sig på att fixa till genvägar. Grogg kan som första media, oss veterligen - vi har givetvis inte brytt oss om att undersöka huruvida någon annan skrivit samma nyhet före oss, avslöja hur det går till när de sätter samman sina så kallade experttips. Vi har nämligen kommit över ett utskick från SAmmanslutningen TipsExperterna, populärt benämnd SATE. Utskicket innehåller en steg-för-steg guide som publiceras i sin helhet nedan.
Hur du tippar din allsvenska tabell - 12 enkla steg
1. Utgå från fjolårets sluttabell i allsvenskan.
2. Lägg på nykomlingarna i botten, i den ordning de slutade i fjolårets superetta. Obs! Glöm inte att ta bort det laget som åkte ur. Du har då:
IFK Göteborg
Kalmar FF
Djurgården
IF Elfsborg
AIK
Hammarby
Halmstad BK
Helsingborgs IF
Malmö FF
Gefle IF
Gais
Örebro SK
Trelleborgs FF
IFK Norrköping
Ljungskile SK
GIF Sundsvall
3. Skifta de tre lagen från Stockholm ett steg uppåt. Du erhåller:
IFK Göteborg
Djurgården
Kalmar FF
AIK
Hammarby
IF Elfsborg
Halmstad BK
Helsingborgs IF
Malmö FF
Gefle IF
Gais
Örebro SK
Trelleborgs FF
IFK Norrköping
Ljungskile SK
GIF Sundsvall
4. Analysera nyförvärven i toppstriden, det är de tre översta lagen, noggrant enligt följande modell.
Blåvitt har inte fyllt ut luckan efter Berg. Kalmar har fått behålla sina brassar och blir att räkna med, men är för tråkiga för att vinna. Djurgården vill satsa på att värva bra spelare, Paul Lindholm snackar mycket och gärna med media och dessutom är det Stockholms tur att vinna i år. Den inbördes ordningen mellan lagen blir då:
Djurgården
Kalmar FF
IFK Göteborg
5. Offra AIK för att inte Stockholmsdominansen skall bli alltför tydlig.
Skriv att Elfsborg brukar vara väldigt duktiga och att om Anders Svensson är i form kan de mycket väl vinna serien, hylla gärna Magnus Haglund men se till att reservera dig för deras anfallsproblem. Skifta därför position på AIK och Elfsborg. Strax under toppen har du således:
IF Elfsborg
Hammarby
AIK
6. Bottenstriden är nästa steg. Fundera över nykomlingarnas nyförvärv, resonera som följer. Ljungskile är för små för att ha råd att spela i allsvenskan, därför kommer de sist. IFK Norrköping är ett klassiskt lag och därför hänger de kvar.
Trelleborg är ingen nykomling men de tippar du ju alltid att de skall åka ur, så även i år, de kan slå Ljungskile. Till Sundsvall är det långt att resa, det känns avlägset. Därför blir ordningen:
IFK Norrköping
Trelleborgs FF
GIF Sundsvall
Ljungskile SK
7. Flytta upp de klassiska lagen i mittenskiktet ett snäpp, Helsingborg för att de har Henke Larsson, Malmö för att de har Roland Nilsson, och Gais för att de är Gais. Resultatet blir:
Helsingborgs IF
Malmö FF
Halmstad BK
Gais
Gefle IF
Örebro SK
8. Nu har du en grundtabell att utgå ifrån som ger intrycket av att du har koll på vad som hänt i allsvenskan. Hela tabellen ser alltså ut såhär:
Djurgården
Kalmar FF
IFK Göteborg
IF Elfsborg
Hammarby
AIK
Helsingborgs IF
Malmö FF
Halmstad BK
Gais
Gefle IF
Örebro SK
IFK Norrköping
---
Trelleborgs FF
GIF Sundsvall
Ljungskile SK
9. Ta en viss geografisk hänsyn enligt följande.
* Om du jobbar på någon av huvudstadens tidningar eller tv-kanaler, vilket är mycket sannolikt då du är medlem av SATE, byt plats i toppen på Djurgårdens och antingen Hammarby eller AIK, om du tycker bättre om någon av de klubbarna.
* Om du jobbar för ett landsorstsmedia, dvs utanför Stockholm, skriv upp ditt eget lokala lag 2 platser för att inte stöta dig med klubbledning och supportrar och verkar lagom lokalpatriotisk.
* Om du jobbar på GP (Hej Mats!), peta ner Blåvitt två steg bara för att de inte skall tro att de är något, peta upp Gais lika många steg och glöm inte att skriva att de mycket väl kan utmana om titeln "bäst i stan" i år, på grund av deras trogna publik.
10. Nu gälller det att sätta din egen personliga prägel på tabellen så att du verkligen visar att du är en expert som sett många försäsongmsatcher, analyserat lagens styrkor och svagheter, ja du har helt enkelt tänkt till ordentligt. Håll tungan rätt i mun och gå igenom din tabell uppifrån och ned.
Ta lagen parvis, dvs börja med de två som just nu ligger överst och fortsett sedan med lag 3 och 4 o.s.v, och byt plats på dem inom varje par om det är något av lagen du tycker bättre om än något annat eller om du exempelvis kommer ihåg att du läst att det ena laget vunnit en träningsmatch.
11. Till sist är det dags att välja din egen raket som du haussar, det är det som verkligen imponerar på läsarna/tittarna som tar för givet att det är följden av din mycket noggranna analys.
* Välj därför ett lag och putta upp det laget till mästarplatsen om det är något av de åtta översta i grundtabellen i punkt 8 ovan.
* Är det ett lägre rankat lag i grundtabellen puttar du upp det 7 platser, dock högst till en 4:e plats.
* Kommer du inte på något lag du vill haussa? Lotta fram ett.
Plocka fram bra klyscha att motivera din haussning med. Det får gärna handla antingen om att de gjort en profilvärvning, att de fått behålla en nyckelspelare,
att de redan i fjol var ett talangfullt som nu fått ett år till att spela ihop sig på, att de redan i fjol hade en duktig tränare som nu fått ett år till att utveckla laget på, eller att de spelar rolig fotboll vilket borde löna sig.
* Kolla återigen igenom så att Brommapojkarna inte är med i din tabell.
12. Ännu mer sist, en liten påminnelse, glöm inte att allt handlar om att gardera sig och glöm för guds skull inte sportjournalistikens gyllene regel:
Journalisten har alltid rätt.
Även om han haft fel så har journalisten rätt.
Erkänn under inga som helst omständigheter ett misstag, det är ju du som är expert. Kommer du ihåg det så kan du aldrig få problem med din försäsongstabell. Om någon ifrågasätter din tabell, säg att det egentligen är ett omöjligt uppdrag att tippa före sommaruppehållet men att du gjort en nogrann analys och att tiden kommer ge dig rätt, samt att vederbörande säkerligen tippat för med hjärtat vilket du som objektiv journalist självfallet inte kan göra.
Lycka till!
Stå på dig Holmqvist
Mitt ointresse och okunskap om hockey tänker jag ge en förklaring till inom kort, men det är inte det jag tänker beröra idag.
Siwert uppmärksammade i sina onsdagstankar våldet på hockeyrinkarna och det mediala hyckleriet om detsamma. Gott så, men jag skulle vilja gå ett steg längre. En snubbe som heter Holmqvist är tydligen i blåsväder. Från avbytarbänken nitade han en Färjestadsspelare som gled förbi. Jag tycker det är befriande och skulle önska fler dylika incidenter till skillnad från alla dessa moralistiska och upprörda röster genom hela det svenska hockeyetablissemanget. Förklaringen till att man börjar slåss på rinkarna under ett slutspel är alltid floskler om att det är svårt att kontrollera känslorna med så mycket på spel, adrenalin hit och heta känslor dit.
Holmqvist blev förbannad och slog, precis som man sett ett otal gånger på TV. Spelar det någon roll var man befinner sig när man blir förbannad? Antingen blir man så sur att man tar till nävarna eller så blir man det inte, eller är det blott förunnat de som för tillfället befinner sig på isen som tillåts att inte behöva kontrollera sina känslor? Holmqvists käftsmäll känns således som ett uttryck för en ärlig ilska i stället för det spel för galleriet liknande incidenters ovanlighet vittnar om. Ledin eller vad han hette i FBK tycker kanske att man skall räkna till 10 och invänta att tränaren skickar ut dig på isen, innan du får åka ut och slåss. Då är det dock inte frågan om att inte kontrollera sina känslor, då är det bara fråga om en dumfan som tycker det är häftigt med våld och bara letar efter en förevändning.
Tacka vet jag handboll. Större och starkare karlar och tjejer spelar hårdare och tuffare utan skydd. Lika mycket fysik, adrenalin och heta känslor. Men helt utan fjanterier av en gäng skäggiga lipsillar så långt ögat kan nå.
Siwert uppmärksammade i sina onsdagstankar våldet på hockeyrinkarna och det mediala hyckleriet om detsamma. Gott så, men jag skulle vilja gå ett steg längre. En snubbe som heter Holmqvist är tydligen i blåsväder. Från avbytarbänken nitade han en Färjestadsspelare som gled förbi. Jag tycker det är befriande och skulle önska fler dylika incidenter till skillnad från alla dessa moralistiska och upprörda röster genom hela det svenska hockeyetablissemanget. Förklaringen till att man börjar slåss på rinkarna under ett slutspel är alltid floskler om att det är svårt att kontrollera känslorna med så mycket på spel, adrenalin hit och heta känslor dit.
Holmqvist blev förbannad och slog, precis som man sett ett otal gånger på TV. Spelar det någon roll var man befinner sig när man blir förbannad? Antingen blir man så sur att man tar till nävarna eller så blir man det inte, eller är det blott förunnat de som för tillfället befinner sig på isen som tillåts att inte behöva kontrollera sina känslor? Holmqvists käftsmäll känns således som ett uttryck för en ärlig ilska i stället för det spel för galleriet liknande incidenters ovanlighet vittnar om. Ledin eller vad han hette i FBK tycker kanske att man skall räkna till 10 och invänta att tränaren skickar ut dig på isen, innan du får åka ut och slåss. Då är det dock inte frågan om att inte kontrollera sina känslor, då är det bara fråga om en dumfan som tycker det är häftigt med våld och bara letar efter en förevändning.
Tacka vet jag handboll. Större och starkare karlar och tjejer spelar hårdare och tuffare utan skydd. Lika mycket fysik, adrenalin och heta känslor. Men helt utan fjanterier av en gäng skäggiga lipsillar så långt ögat kan nå.
2008-03-12
Onsdagstankar 12/3
Kamrat Kim till Blåvitt skrev någon lustigkurre. ”Kamrat Kim” ger mig kalla kårar och associerar till den store ledaren med platåskor i ett inte alls speciellt trevligt land i Asien. Vi får hoppas att den danske målvakten är trevligare än asiaten (och längre).
Hur många gånger har inte svenska fotbollsspelare som ”vill ut i Europa” och hamnat i Danmark hånats och skrattats ut? Nu får vi en dansk målvakt som vill ut i Europa och hamnar i Sverige, hur ställer vi oss till det då? Men tänk, det gick att locka hit en dansk utan särskilda skatteregler.
De allsvenska klubbarna vill ha tillbaka Royal League nästa år. Det var tydligen inte så dumt ändå att möta skandinaviska toppklubbar istället för att möta Superettaklubbar och amerikanska klubbar man kör över med 14-1. Hade de läst Grogg hade de kunnat klura ut det för längesedan. Om vi skramlar ihop till lite långkalsonger och fyllda glöggtermosar till journalisterna så kanske även de upptäcker det smarta med Royal League. Som broder Bruce tidigare skrivit så har vi har inget tålamod med nymodigheter i det här landet (där för övrigt ”återställning” anses vara ett positivt laddat ord).
Jag undrar vad som händer om Blåvitt för en gångs skull tar ledningen i en match denna säsong, rasar vi ihop alldeles då? Med tanke på våra vändningar i träningsmatcherna är det nog läge för SteReO att mentalt få grabbarna att tro att vi ligger under med 1-0 redan när matcherna börjar.
Sista VC-tävlingarna i skidskytte i helgen, det är ett vårtecken och frågan är om ”King of Biathlon” skall lyckas ta rekordet i antalet VC-segrar från Stenmark? Nu börjar förresten även jag att sluta tro på att jag kan ge mig ut på snö i skidspåret hemmavid denna vinter. Om varma, fuktiga vintrar tycker jag inte.
IFK Göteborg är populäraste fotbollslaget i västsverige. Det är ändå lite trist att ligga och simma i mainstream-fåran, hur unikt är det att gilla Blåvitt liksom? Det får jag kompensera genom att säga att det är gött att äntligen vara medelålders och slippa leta efter sin egen särart, då blir det genast lättare att tycka som de flesta andra.
Ishockeyns slutspel är igång och snart börjar som vanligt hyckleriet nå höjderna. Samma tyckare som fördömer våld på gator och torg efterlyser tuffhet och gör idolreportage om spelarna med flest utvisningsminuter, kortast stubin och som är fulast i käften. Första krönikan är på plats om att alla medel - justa och ojusta – skall plockas fram i ett slutspel för att knäcka folk. Låter som ett normalt resonemang på en svensk skolgård - samband?
Endast ett italienskt lag kvar i Champions League. Italiensk fotboll är för jävla tråkig tycker jag och jag är urtrött på alla reportage om Zlatan hit och Zlatan dit så jag saknar inte de italienska lagen. Zlatan är en gudabenådad fotbollsspelare men hans liv i övrigt skiter jag fullständigt i. Extra lustigt förresten att den tidning han säger sig bojkotta är den som har en egen kvinnlig Zlatan-hovreporter som fullständigt dyrkar marken han går på.
Bensinpriset förvänta stiga vilket jag gillar. När bensinen når nivåer uppåt 20 spänn börjar det hända grejer med folks bilåkarvanor och forskning kring bensinsnåla alternativ. Stryp kranarna araber och norrmän!
Hur många gånger har inte svenska fotbollsspelare som ”vill ut i Europa” och hamnat i Danmark hånats och skrattats ut? Nu får vi en dansk målvakt som vill ut i Europa och hamnar i Sverige, hur ställer vi oss till det då? Men tänk, det gick att locka hit en dansk utan särskilda skatteregler.
De allsvenska klubbarna vill ha tillbaka Royal League nästa år. Det var tydligen inte så dumt ändå att möta skandinaviska toppklubbar istället för att möta Superettaklubbar och amerikanska klubbar man kör över med 14-1. Hade de läst Grogg hade de kunnat klura ut det för längesedan. Om vi skramlar ihop till lite långkalsonger och fyllda glöggtermosar till journalisterna så kanske även de upptäcker det smarta med Royal League. Som broder Bruce tidigare skrivit så har vi har inget tålamod med nymodigheter i det här landet (där för övrigt ”återställning” anses vara ett positivt laddat ord).
Jag undrar vad som händer om Blåvitt för en gångs skull tar ledningen i en match denna säsong, rasar vi ihop alldeles då? Med tanke på våra vändningar i träningsmatcherna är det nog läge för SteReO att mentalt få grabbarna att tro att vi ligger under med 1-0 redan när matcherna börjar.
Sista VC-tävlingarna i skidskytte i helgen, det är ett vårtecken och frågan är om ”King of Biathlon” skall lyckas ta rekordet i antalet VC-segrar från Stenmark? Nu börjar förresten även jag att sluta tro på att jag kan ge mig ut på snö i skidspåret hemmavid denna vinter. Om varma, fuktiga vintrar tycker jag inte.
IFK Göteborg är populäraste fotbollslaget i västsverige. Det är ändå lite trist att ligga och simma i mainstream-fåran, hur unikt är det att gilla Blåvitt liksom? Det får jag kompensera genom att säga att det är gött att äntligen vara medelålders och slippa leta efter sin egen särart, då blir det genast lättare att tycka som de flesta andra.
Ishockeyns slutspel är igång och snart börjar som vanligt hyckleriet nå höjderna. Samma tyckare som fördömer våld på gator och torg efterlyser tuffhet och gör idolreportage om spelarna med flest utvisningsminuter, kortast stubin och som är fulast i käften. Första krönikan är på plats om att alla medel - justa och ojusta – skall plockas fram i ett slutspel för att knäcka folk. Låter som ett normalt resonemang på en svensk skolgård - samband?
Endast ett italienskt lag kvar i Champions League. Italiensk fotboll är för jävla tråkig tycker jag och jag är urtrött på alla reportage om Zlatan hit och Zlatan dit så jag saknar inte de italienska lagen. Zlatan är en gudabenådad fotbollsspelare men hans liv i övrigt skiter jag fullständigt i. Extra lustigt förresten att den tidning han säger sig bojkotta är den som har en egen kvinnlig Zlatan-hovreporter som fullständigt dyrkar marken han går på.
Bensinpriset förvänta stiga vilket jag gillar. När bensinen når nivåer uppåt 20 spänn börjar det hända grejer med folks bilåkarvanor och forskning kring bensinsnåla alternativ. Stryp kranarna araber och norrmän!
2008-03-11
Sportprofiler jag minns -Satoru Nakajima
F1 är inte den sport jag är mest intresserad av (F1 är dock bättre live än i TV) men en profil från F1-världen som etsat sig fast i mitt minne är japanen Satoru Nakajima. Detta trots att hans bästa placering i karriären (1987-91) är fyra och att han endast skrapade ihop sexton F1-poäng i sin karriär.
Ingen kunde nämligen bryta ett F1-lopp så spektakulärt och så ofta som Nakajima, det var nästan så jag trodde han hette Nakajima i förnamn och ”out of the race” i efternamn, för det var så det alltid stod i resultatlistorna. Han bröt hälften av de lopp han startade och då satt han ändå i toppstallet Lotus de första säsongerna. Hans sista säsonger i Tyrrell (nostalgi!) var en orgie i avåkningar och trasiga bilar. Min bild av Nakajima är att man såg ett stort rökmoln och sedan en gul Lotus som kanar av banan baklänges i hög hastighet, alternativt ett stort rökmoln och en rejäl stråle av olja som sprutar ur den trasiga motorn till medtävlarnas förskräckelse. Om vi idag åker förbi en trafikolycksplats så säger jag reflexmässigt ”var det Nakajima som körde?” utan att tänka mig för. En kille som Nakajima kommer alltid att ha sina fans.
I Japan blev Nakajima, trots (eller på grund av?) alla krascher en stor nationalidol och snart kommer tydligen hans son att börja styra en F1-bil. Kommer sonen att bjuda på samma spektakulära styrningar som hans far bjöd på?
Ingen kunde nämligen bryta ett F1-lopp så spektakulärt och så ofta som Nakajima, det var nästan så jag trodde han hette Nakajima i förnamn och ”out of the race” i efternamn, för det var så det alltid stod i resultatlistorna. Han bröt hälften av de lopp han startade och då satt han ändå i toppstallet Lotus de första säsongerna. Hans sista säsonger i Tyrrell (nostalgi!) var en orgie i avåkningar och trasiga bilar. Min bild av Nakajima är att man såg ett stort rökmoln och sedan en gul Lotus som kanar av banan baklänges i hög hastighet, alternativt ett stort rökmoln och en rejäl stråle av olja som sprutar ur den trasiga motorn till medtävlarnas förskräckelse. Om vi idag åker förbi en trafikolycksplats så säger jag reflexmässigt ”var det Nakajima som körde?” utan att tänka mig för. En kille som Nakajima kommer alltid att ha sina fans.
I Japan blev Nakajima, trots (eller på grund av?) alla krascher en stor nationalidol och snart kommer tydligen hans son att börja styra en F1-bil. Kommer sonen att bjuda på samma spektakulära styrningar som hans far bjöd på?
2008-03-10
När en gran blir spännande
Helgen bjöd som vanligt på en god portion vintersport på TV. Norskarna är av tradition ett konservativt folk så de har envist tjurat emot påfundet att ha masstart på femmilsloppen i längdskidåkning. Det var en fröjd att sitta där igen med ett block framför sig och föra protokoll över åktiderna, speciellt som det tidigt såg ut som att Anders Södergren var urstark i spåret. Under loppet fick jag ett SMS från broder Juho som skrev ”en stilla bild på en ödslig gran i väntan på konkurrenterna är riktigt bra TV”. En otroligt träffande kommentar. Komplettera bilden på granen med en klocka i nedre bildkanten så blir stirrandet på granen rejält spännande och man vill stirra på granen så länge som möjligt utan att de där konkurrenterna skall dyka upp. Ibland behövs det inte mer än så för att framkalla spänning i TV.
Juho själv var samtidigt tvungen att stå ut med en hel invasion av allsvenska spelare i badtofflor på samma hotell som han bodde på. Jag hoppas en gedigen hotellfrukost kunde kompensera obehaget av den synen.
Juho själv var samtidigt tvungen att stå ut med en hel invasion av allsvenska spelare i badtofflor på samma hotell som han bodde på. Jag hoppas en gedigen hotellfrukost kunde kompensera obehaget av den synen.
2008-03-09
Dansken kommer!?
Vi skulle ha värvat Kim.
Det var en enad presskårs förklaring till Blåvitts svåra år i början av detta årtusende. Vi skulle ha värvat Kim Källström för pengar vi inte hade under en tid då vi var tvugna att dra åt svångremmen så hårt att vi riskerade njursvikt. Då, och bara då, hade det kunnat gå bra och när vi inte gjorde det så skulle det aldrig gå bra igen.
Nu vet jag inte riktigt om det där verkligen var en enad presskårs förklaring till Blåvitts svåra år, men det jobbiga i att faktagranska en text gjorde att jag aldrig förverkligade mina planer på att bli journalist. Det och att man antagligen hade blivit tvungen att skriva fler än en text i halvåret. Plus det faktum att jag har en tendens att glida in på meningslösa sidospår. När jag tänker efter så hade faktagranskning antagligen varit mitt minsta problem om jag blivit journalist.
Hur som helst så verkar vi vara på väg att äntligen värva Kim. En dansk Kim. Vi har haft stora problem att få halvdanskar att lyckas i Blåvitt så egentligen borde det inte kunna gå annat än åt helvete med en heldansk, men jag har en god känsla i magen. Allt laget verkligen behöver just nu för att återuppleva fjolåret är en stabil målvakt. Någon som inte ber om ursäkt för att han står i mål. Någon som är tillräckligt mongo för att vara en bra målvakt.
Vi är bara en Mongo-Kim ifrån en ny storhetstid.
Det var en enad presskårs förklaring till Blåvitts svåra år i början av detta årtusende. Vi skulle ha värvat Kim Källström för pengar vi inte hade under en tid då vi var tvugna att dra åt svångremmen så hårt att vi riskerade njursvikt. Då, och bara då, hade det kunnat gå bra och när vi inte gjorde det så skulle det aldrig gå bra igen.
Nu vet jag inte riktigt om det där verkligen var en enad presskårs förklaring till Blåvitts svåra år, men det jobbiga i att faktagranska en text gjorde att jag aldrig förverkligade mina planer på att bli journalist. Det och att man antagligen hade blivit tvungen att skriva fler än en text i halvåret. Plus det faktum att jag har en tendens att glida in på meningslösa sidospår. När jag tänker efter så hade faktagranskning antagligen varit mitt minsta problem om jag blivit journalist.
Hur som helst så verkar vi vara på väg att äntligen värva Kim. En dansk Kim. Vi har haft stora problem att få halvdanskar att lyckas i Blåvitt så egentligen borde det inte kunna gå annat än åt helvete med en heldansk, men jag har en god känsla i magen. Allt laget verkligen behöver just nu för att återuppleva fjolåret är en stabil målvakt. Någon som inte ber om ursäkt för att han står i mål. Någon som är tillräckligt mongo för att vara en bra målvakt.
Vi är bara en Mongo-Kim ifrån en ny storhetstid.
2008-03-07
Konstigt
Snart 600 000 människor har snart skrivit under en protestlista mot konstnären Guillermo Vargas Habacuc från Costa Rica. Konstnären anlitade ett par ungar att fånga en gatuhund. Hunden i fråga ställdes ut i en installation på ett konstgalleri i kort koppel där han utan mat och vatten, svalt ihjäl. Den enda mat som fanns närvarande var titeln på konstverket skrivet medelst hundmat. Nu uppmanas det till bojkott. Visst, stackars hund och allt det där, men Vargas sade sig vilja med sin utsällning, belysa hela landets gatuhundar som behandlades illa och gick samma öde till mötes helt i skymundan. Själv köper jag hela konceptet till fullo och förstår inte folks ilska.
Jag är också upprörd över djurs situation världen över. Inte bara djurplågeri, utan även att hela arter utrotas. Vore det inte spännande om Moderna Muséet gjorde något liknande med en kinesisk jättepanda? Det hade verkligen skapat debatt.Att barn svälter gör mig förbannad på riktigt. När skall ett stort galleri och en konstnär ha modet att belysa detta med en konstnärlig gestaltning? Barn dör varje dag, varför kan ingen ta någon unge, gärna ett sjukt barn
(annars kan det ju verka lite konstigt), som ändå snart skall dö och kedja fast det i ett skyltfönster. Det hade verkligen fått folk att öppna ögonen. Det är ju det som konsten är till för. Att skapa debatt, belysa orättvisor och beröra människor. Vi måste värna om det fria ordet. En allt för stor andel av världens konstnärer tvingas knega vid sidan om för att få mat för dagen. Här har vi verkligen ett bra upplägg för en konstnärlig gestaltning. Sätt en lidande, tappert kämpande konstnär i ett koppel, gärna med ett elhalsband som går på repeat. Lokalen behöver inte nödvändigtvis vara ett galleri, det kan lika gärna vara mitt inne i en finare restaurang om det är OK för de dinerande gästerna att föremålet emallanåt måste kissa och bajsa på sig. Allt för konsten, allt för det fria ordet, allt för att beröra och för att skapa nya uttrycksformer. Och tänk på hur creddig och erkänd konstnären skulle bli om han skulle lyckas avlida mitt under söndagsbrunchen..Ställer du upp Guillermo?
2008-03-05
Byket - Gefle
Jahapp. Vad ska man då skriva om Gefle? Att dom gör det bra trots knappa resurser, vikten av laganda och hårt arbete? Vikten av en bra tränare som inte komprimissar med sin vision av hur hans lag skall uppträda på planen? Att det för dem likt Gais, Giffarna och TFF bara är en tidsfråga innan dom åker ur igen? Man åker ur, bygger ett nytt lag, en ny stomme av lojala arbetare. Avancerar till allsvenskan där man håller sig kvar innan stommen luckras upp?
Nej jag sätter hellre fokus på Gefles tröjor. Dom är himmelsblå. Det finns ett annat himmelsblått lag i allsvenskan. MFF är bättre. Närmare bestämt bättre med två måls marginal. Sug på den ni. Jag tänker inte ägna utrymmet åt att hacka på MFF, det kommer senare. Men jag tycker att Gefles så säkra allsvenska plats på något sätt belyser den blist på proffesionalitet som genomsyrar svensk fotboll. Ett arv från amatöreran om ni så vill. Hur faan kan det komma sig att Gefle har en så stabil allsvensk status? Dif ställer in en match för att dom inte får ihop fullt lag, Malmö vinner med 14-1 över ett lag som inte ens finns på internet, Hammarby värvar Toni Nhlenko etc. Det känns som om hela det svenska fotbollsetablissemanget består av lågpresterande småpåvar och pseudostjärnor vars status icke får bestridas. Vad gör pengar för nytta om man inte har en aning om hur man skall använda dem? Gefle är just nu en stabil allsvensk klubb för att alla vi andra tillåter det.
Gefle tar sina poäng tack vare hårt, lojalt och målmedvetet arbete samt tack vare att deras motståndare inte arbetar hårt, lojalt och målmedvetet. För om du i Sverige kan dribbla, passa och skjuta, så blir du "offensiv mittfältare". Och då skall du inte behöva springa, tackla och täcka. Då slipper du det, du nöjer du dig med att stå och röka på mittplan. Det är tur för Spanien och Arsenal att Fabregas inte är svensk. På San Siro igår hade han då haft en arbetsradie i nivå med straffpunkten. Gefle är idag en stabil allsvensk klubb för att alla vi andra tillåter det.
Blåvitt får cred (som regerande mästare får man cred för allt oavsett vad man gör) för att man matchar mot hårt internationellt motstånd där det smäller rejält i närkamperna. Det ställer frågan om när det nationella motståndet blev så mesigt. Exakt när blev svenska fotbollsspelare en samligt spröda små blommor som inte får röras? Förbundet har väl velat kvalitetssäkra produkten svensk fotboll genom att via regeltolkningar tillåta ett öppet och offensivt spel. Resultatet har bara blivit fler avblåsningar och mindre fotboll för pengarna. Gör man en lista på de 20 spelare som drog på sig flest frisparkar förra året, så är minst 15 av dem forwards. Jag förde statistik ett tag i somras för en text som aldrig blev av om vem som var allsvenskans värsta råskinn. Svaret var Ari da Silva tätt följd av Michael Mensah och Marcus Berg. 11 av 14 allsvenska klubbar hade en anfallare som värsta råskinn och oftast tog en annan anfallare andraplatsen i respektive förening. Resultatet i praktiken innebär att en anfallande spelare knappt får lov att vinna en närkamp, det blir också fler avblåsningar vilket sänker tempot och möjliggör för försvarande lag att vila ut på rätt sida med samlad trupp. Gefle är idag en stabil allsvensk klubb för att alla vi andra tillåter det.
Men om byket: AIK, Dif, Elfsborg, Gais
Nej jag sätter hellre fokus på Gefles tröjor. Dom är himmelsblå. Det finns ett annat himmelsblått lag i allsvenskan. MFF är bättre. Närmare bestämt bättre med två måls marginal. Sug på den ni. Jag tänker inte ägna utrymmet åt att hacka på MFF, det kommer senare. Men jag tycker att Gefles så säkra allsvenska plats på något sätt belyser den blist på proffesionalitet som genomsyrar svensk fotboll. Ett arv från amatöreran om ni så vill. Hur faan kan det komma sig att Gefle har en så stabil allsvensk status? Dif ställer in en match för att dom inte får ihop fullt lag, Malmö vinner med 14-1 över ett lag som inte ens finns på internet, Hammarby värvar Toni Nhlenko etc. Det känns som om hela det svenska fotbollsetablissemanget består av lågpresterande småpåvar och pseudostjärnor vars status icke får bestridas. Vad gör pengar för nytta om man inte har en aning om hur man skall använda dem? Gefle är just nu en stabil allsvensk klubb för att alla vi andra tillåter det.
Gefle tar sina poäng tack vare hårt, lojalt och målmedvetet arbete samt tack vare att deras motståndare inte arbetar hårt, lojalt och målmedvetet. För om du i Sverige kan dribbla, passa och skjuta, så blir du "offensiv mittfältare". Och då skall du inte behöva springa, tackla och täcka. Då slipper du det, du nöjer du dig med att stå och röka på mittplan. Det är tur för Spanien och Arsenal att Fabregas inte är svensk. På San Siro igår hade han då haft en arbetsradie i nivå med straffpunkten. Gefle är idag en stabil allsvensk klubb för att alla vi andra tillåter det.
Blåvitt får cred (som regerande mästare får man cred för allt oavsett vad man gör) för att man matchar mot hårt internationellt motstånd där det smäller rejält i närkamperna. Det ställer frågan om när det nationella motståndet blev så mesigt. Exakt när blev svenska fotbollsspelare en samligt spröda små blommor som inte får röras? Förbundet har väl velat kvalitetssäkra produkten svensk fotboll genom att via regeltolkningar tillåta ett öppet och offensivt spel. Resultatet har bara blivit fler avblåsningar och mindre fotboll för pengarna. Gör man en lista på de 20 spelare som drog på sig flest frisparkar förra året, så är minst 15 av dem forwards. Jag förde statistik ett tag i somras för en text som aldrig blev av om vem som var allsvenskans värsta råskinn. Svaret var Ari da Silva tätt följd av Michael Mensah och Marcus Berg. 11 av 14 allsvenska klubbar hade en anfallare som värsta råskinn och oftast tog en annan anfallare andraplatsen i respektive förening. Resultatet i praktiken innebär att en anfallande spelare knappt får lov att vinna en närkamp, det blir också fler avblåsningar vilket sänker tempot och möjliggör för försvarande lag att vila ut på rätt sida med samlad trupp. Gefle är idag en stabil allsvensk klubb för att alla vi andra tillåter det.
Men om byket: AIK, Dif, Elfsborg, Gais
Onsdagstankar
Jag börjar med att konstatera att jag inte är ensam om att tycka att SVTs vintersportsatsning är den bästa TV-sporten just nu. Det finns även betalda tyckare som tycker det. Hans betraktelse över hur det hade sett ut om någon annan kanal sänt från Vasaloppet är riktigt rolig.
En ny Blåvit blogg utklassar alla andra blåvita bloggar. Laglunds blogg är humor, välskriven och med ett stort blåvitt historiskt kunnande utan att bli sådär jobbigt upprorisk och debatterande (kort sagt, så som jag skulle vilja skriva själv). Jag bugar mig för överheten.
Årets Silly är en av de sömnigaste i mannaminne (ett normalt mannaminne är ca två år). Två bänknötare från konkurrenter och en försäsong i benen på Hysén är vad vi hämtat in. Ändå tycker folk att vi har en starkare trupp i år, vilket jag inte riktigt förstår. Å andra sidan har inget annat lag heller förstärkt så det går säkert bra.
Varför är det ingen som pratar om ozonhålet nu för tiden. Är det så att hålet i ozonlagret tätats av koldioxid, eller vad?
Jag såg ”Last king of Scotland” i helgen. En ruggigt bra film om en ruggig diktator. När jag var liten var jag rädd för tre saker: Idi Amin, Bader-Meinhof och ekorrar. Två är borta, nu återstår bara att utrota ekorrarna.
Är det inte ovanligt lugnt och ett minskat intresse inför Allsvenskan i år? Är det möjligen så att intresset för Allsvenskan passerat Zenit för den här gången? Ännu mer intressant i så fall hur alla skall få ekonomisk vinst från sina egna arenor.
Det blir skidskytte i helgen med favoritgrenarna jaktstart och masstart. Syskonen från Östersund skall inte lyckas ramla och skjuta bort spänningen den här gången.
Det är ett oskick av klubbarna att ta inträde på träningsmatcher. Det är gnidet att suga ut de verkliga entusiasterna.
Starke Arvid kommer att sponsra Ljungskile. De kommer att bära fram laget mot tunga segrar.
För mig som gillar pussel, flygplan och dramatik är ”Air Crash Investigation” på National Geographic Channel rena kinderegget. Klart mest sevärda TV-programmet just nu (i kamp med Vinterstudion).
Har annars absolut ingenting att klaga på. Har både gott om tid, pengar, ett harmoniskt privatliv och vårsolen värmer. Då blir det lätt ganska innehållslösa blogginlägg. Det är enklare att vara kreativ när man är bitter.
En ny Blåvit blogg utklassar alla andra blåvita bloggar. Laglunds blogg är humor, välskriven och med ett stort blåvitt historiskt kunnande utan att bli sådär jobbigt upprorisk och debatterande (kort sagt, så som jag skulle vilja skriva själv). Jag bugar mig för överheten.
Årets Silly är en av de sömnigaste i mannaminne (ett normalt mannaminne är ca två år). Två bänknötare från konkurrenter och en försäsong i benen på Hysén är vad vi hämtat in. Ändå tycker folk att vi har en starkare trupp i år, vilket jag inte riktigt förstår. Å andra sidan har inget annat lag heller förstärkt så det går säkert bra.
Varför är det ingen som pratar om ozonhålet nu för tiden. Är det så att hålet i ozonlagret tätats av koldioxid, eller vad?
Jag såg ”Last king of Scotland” i helgen. En ruggigt bra film om en ruggig diktator. När jag var liten var jag rädd för tre saker: Idi Amin, Bader-Meinhof och ekorrar. Två är borta, nu återstår bara att utrota ekorrarna.
Är det inte ovanligt lugnt och ett minskat intresse inför Allsvenskan i år? Är det möjligen så att intresset för Allsvenskan passerat Zenit för den här gången? Ännu mer intressant i så fall hur alla skall få ekonomisk vinst från sina egna arenor.
Det blir skidskytte i helgen med favoritgrenarna jaktstart och masstart. Syskonen från Östersund skall inte lyckas ramla och skjuta bort spänningen den här gången.
Det är ett oskick av klubbarna att ta inträde på träningsmatcher. Det är gnidet att suga ut de verkliga entusiasterna.
Starke Arvid kommer att sponsra Ljungskile. De kommer att bära fram laget mot tunga segrar.
För mig som gillar pussel, flygplan och dramatik är ”Air Crash Investigation” på National Geographic Channel rena kinderegget. Klart mest sevärda TV-programmet just nu (i kamp med Vinterstudion).
Har annars absolut ingenting att klaga på. Har både gott om tid, pengar, ett harmoniskt privatliv och vårsolen värmer. Då blir det lätt ganska innehållslösa blogginlägg. Det är enklare att vara kreativ när man är bitter.
2008-03-03
Trevlig helg
Som snäll sambokille med bara en TV i hushållet får man göra vissa kompromisser. Fight the fights you can win, som Martin Luther King uttryckte det. Kompromisserna innebär bland annat att som pojkvän genomlida Let´s Dance på fredagar och Melodifestivalen på lördagar. Fan, inte ens att bli bög skulle hjälpa mig misstänker jag. Denna helgen jobbade jag dock på fredag kväll och var på bio med farsan lördag kväll. Det har varit en bra helg med andra ord.
Lördagsförmiddagen ägnades först åt TV-tittandet. Det var vasaloppet och Jerry Halldin tillsammans med någon annan jag glömt namnet på, ryckte ifrån en Aukland så att snön sprutade. Att ingen norrman vinner är prioritet ett. Så dagen började bra.....tills jag insåg att det var repris från förra året. Jävla Aukland.
Sedan var det avfärd mot staden och svår skoshopping. Löplabbet skulle föräras ett besök från en av världens 5 bästa groggskribenter. Joggingskor är som blåvita segermål i slutminuterna. Ju fulare, desto bättre. Mina saucony, är väl inte i samma klass som Långås på söderstadion 2002, inte som Sandbergs självmål på Gamla 2004. Men fullt i klass med Walles hemma mot KFF förra året. Mina gamla joggingdojor, ett par vita Puma med silverdetaljer jämförs hellre med Linda Bengtzing. Jävligt snygga, men inte speciellt bra.
För en normalt funtad människa är joggingshopping ett stort led i din personliga utveckling. Jag ville prova skorna i mina springstrumpor och det var laundryday....så jag fick bita i det sura äpplet och ta på mig ett par över-medel-svettiga strumpor. Jag var inställd på att jogga på ett löpband precis framför ett skyltfönster. Jag var inte inställd på att ta av mig skorna, ta av mig strumporna, för att ställa mig på en glaspiedestal med vinklade speglar undertill. Tanken slog mig när jag stod där upphöjd med uppkavlade byxor, blottandes mitt svettiga strumpludd för hela butiken att....Tja, jag har genom åren känt mig mer sexigt åtråvärd än just då.
Appropå laundryday, så har jag efter att mellan november och februari haft ytterligare en kvinnlig sambo. Jag jobbar på en kvinnodominerad arbetsplats och har växt upp med en dominant mamma *fotnot*. Jag har lärt mig en del om kvinns:
1. Dom kan inte ha jeans på sig inomhus.
2. Dom pratar mer sex om dagen än ett genomsnittligt grabbgäng gör på en vecka på Mallis.
3. Dom har fler trosor än gud och alla hundratals par, verkar ha ett eget individuellt syfte
4. Förutom dom riktigt snygga, som inte används alls.
*fotnot* Du vet att en mamma är dominant, när hon tvingar sina söner att vara stjärngosse på Lucia. Vit klänning, en dumstrut på huvudet samt sjunga solo på staffan stalledräng inför publik. What the fuck?
Filmen jag såg med farsan, var Försoning. En bra men väldigt ocool film. En ocool film är en film där du på väg ut från biografen berömmer fotot och musiken. Kiera Knightley är en jinx. Bli kär i henne och bad things a-gonna happen. Får du dessutom ligga, så dör du.
Maos lilla gula, har haft en samtal med Henrik Rydström. Den senare vittnar om sin och KFF´s intellektuella överlägsenhet, samtidigt som han hyllar Ekwall och inte har läst Grogg....Jag vet inte vad som är mest sårande i sammanhanget. Rydstöms ignorans eller att Rydstöm stod före oss på listan över kommande samtal. Men det har väl att göra med att Rydström numera tillhör etablissemanget, medan Grogg är en rak höger upp i röven på detsamma. Allez dix-Platini!
Eftersom jag för dagen skriver lite Ekwalleskt, så borde jag kanske flika in något tyket om "undicimannen". Men i ärlighetens namn. Att i fyllan och villan, vilja klämma lite på blåvittspelare kan hända den bäste. Jag själv tog Stefan Rehn på röven redan 1992.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)